Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.

Jibberisch

Aktiv medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Lägger denna i "hälsoforumet", av uppenbara skäl.

Eftersom jag tycker om att se mig omkring i vår urballade värld, är det alltid en stor glädje när jag börjar packa min väska. Återigen får jag verka världsvan med mitt nya Visakort. Det brukar vara tryggt nedstoppat i "reseplånboken". En finurlig och mycket användbar uppfinning som på samma gång den skyddar dina slantar fungerar ungefär som en gördel. En resenärs bästa vän som på ett komfortabelt och helt accepterat sätt gör dig attraktivare hos det motsatta könet. Förmodligen har den samma effekt också på det satta könet. Vilket kan vara värt att beakta beroende på hur öppen man är och framför allt vart man är på väg. Men packandet av väskan och transporten till flygplatsen är inte problemet jag kommer att ta itu med här. Om du inte klarar av att packa din egen väska bör du med största sannolikhet inte resa någonstans alls. Dispens ges om du tagit dig till din destination och av någon anledning har svårt att packa väskan för att åka hem. Självklart ska du ta dig hem. Glöm inte att det alltid är manligt att vara för packad för att packa väskan. Det man också ska komma ihåg när man ska resa bortom vårt väl fungerande lands gränser, är att det förmodligen är ganska stor risk att någon jävel kommer vilja rota igenom din väska. Ett råd till pedanten är alltså att packa med en nypa salt. Köp också eventuella självförsvarsartiklar på plats.

När den lycklige resenären, undertecknad i just detta scenariot har lyckats få ihop sitt pick och pack, återstår resan till flygplatsen. Att ta sig till flygplatsen är en fundamental sak om du ska resa med ett flygplan. Det verkar nämligen som att de där flygplanen bara bor på vissa speciellt utvalda platser. Ofta har de något löjliga och långsökta namn. Att ta sig till flygplatsen kan i viss mån jämföras med att packa sin väska. Det finns många sätt det att göra det på, det ena smidigare än det andra, helt beroende på just din situation. Man kan ta tåg, båt, helikopter (om man har tillgång till en så kallad "brat"), bil eller till exempel bli skjutsad av en mycket bakfull och negativ vän.

Har du ingen vän, är det ingen ursäkt att inte ta dig till flygplanet. Misslyckas du med detta föreslår jag att du sätter dig ner, slappnar av och tar en rejäl funderare på om det verkligen var värt att gå utanför dörren. Det är ett riskabelt företag att gå utanför dörren. Om du kommer fram till att det trots allt verkar vara en bra idé att försöka ta dig till lufthamnen, kan det vara ett listigt inslag att boka om ditt hotell. Till ett som ligger inom gångavstånd från den motsatta lufthamnen. Risken finns att semestern blir lidande, det är jag inte så insatt i. Kontakta din resekonsult för mer information. Har du svårigheter att hitta till flygplatsen och inte har någon resekonsult anlitad alls. Öppna då en öl av ditt favoritmärke och ge helt sonika upp.

Har du väl tagit dig till fram till flygplatsen skulle jag aldrig komma på tanken att klandra dig för något. Därinne väntar nämligen all djävulskap du kan tänka dig. En så kallad "tes" är att alla negativa, tråkiga, och tjuriga människor som dör och hamnar i helvetet får jobb på flygplatser. Förmodligen kvoteras de också in på Coop Forum. Det första man bör göra är något som kallas för att "checka in". Ett otrevligt fenomen som drabbar de flesta resenärer. Speciellt om man är ute och reser med sina skidor.

Det som brukar dyka upp framför en nyanländen och vilsen resenär är en lång disk. Självklart sätter reptilhjärnan igång, det vattnas i munnen man blir sugen på cigg och nötter. Sedan blir man besviken. Det jobbiga med den här disken är att här får du ingen belöning för ditt köande i form av en härligt kittlande kall vätska. Här får du ingen dryck som automatiskt gör dig till en bättre människa inte. Nej, man måste vara stark, fokusera, hitta sitt förbannade flygbolags anställda. Sedan är det bara att le snällt och ställa sig i den troligtvis överdrivet långa kön. Tiden i kön kan lämpligen fördrivas med att hitta sitt pass, möjligen dra en stilla bön som tack för att man faktiskt stoppade ner det i sin lätt homostämplade gördel. Att jämföra sin resväska med andras samt att gissa vikten på sin ögonsten är också ett trivsamt tidsfördriv. Eftersom det nästan är billigare att skicka ett kilo extra med posten än att ha det i väskan ombord på planet är det alltså läge att göra en sista koll.

--Troligtvis kommer det fram ungefär samtidigt i alla fall, så tveka inte att skicka saker med posten istället för att packa det i väskan.--

En gång kom det fram en dam till mig där jag stod i kön och log. Hon föreslog lite klämmigt att jag skulle pröva deras nya käcka automatiska in-checkningsmaskin. Eftersom tanten hade en sådan trevlig baka-bullar-look svalde jag betet. Jag klev ur kön och följde efter henne mot 2000-talet. Redan när den gamla tackan fortsatte förbi maskinen utan att ens vända sig om började jag ana oråd. Väl framme vid automaten som liknade något ur en tidig Star-Trek film besannades mina farhågor. Efter en inte alls kort betänketid fick jag dock klart för mig att automaten inte hade med var sig warpdrive eller lasersköldar att göra.

Den ville ha min biljett för att ge mig en plats på planet. En känsla av lyx och V.I.P. fyllde min kropp och dum i huvudet som man är reflekterade jag inte över vad som egentligen kan gå snett. "Jag är ju på en flygplats, vad kan gå snett", tänkte jag och stoppade raskt in biljetten. Det kom inte ut någon biljett. Automaten började blinka och ge ifrån sig ett metodiskt tjut istället. Ett tag var jag helt säker på att lufthamnen när som helst skulle bli sprängd i bitar av en intergalagtisk superrymdflotta. Så var självklart inte fallet, självklart var det min biljett som hade fastnat i apparaten. Jag reagerade precis som vilket sund, logisk människa som helst skulle ha gjort. Jag tryckte in alla knappar jag kunde hitta på manicken, sedan sparkade jag på den, därefter väntade jag, efter ett litet tag sparkade jag på den igen.

Minuterna tickade på. En stund senare kom en herre iklädd någon form av overall förbi och föreslog att vi skulle använda en av hans flashiga nyckel för att öppna maskinen och med våld ta tillbaka min biljett. Efter en kort fight gav Plåt-Nicklas upp och släppte mitt färdbevis. Moloken och med ungefär samma livsglädje som Arthurs polare Marvin återvände jag till kön. Redan innan jag lämnat min väska till den hurtigt leende människan bakom disken hade jag börjat ångra att jag klev ur sängen denna dag.

Förbryllad över att min väska inte vägde för mycket eller hade fel form travar jag vidare in i flygplatsens inre. Ibland får man tydligen en klapp på axeln av det som kallas livet. Men jag är vis nog att inte släppa ner garden. Nästa påhälsning av universum kan lika gärna visa sig vara ett krokben.

Nästa station säkerhetskontrollen, vilket är ett av de många moment som orsakar svettningar hos den lyckligt ovetande resenären. Kanske för att den påminner om den hotfulla sida flygplansresande faktiskt representerar. För den oinvigde kan jag tala om att vid säkerhetskontrollen kontrolleras just säkerheten. Det kontrolleras helt enkelt så att resenärerna inte tar med sig några livsfarliga saker ombord på det där flygplanet. Det kan röra sig om knivar och pistoler, våtservetter, vatten och tandborstar. I vissa enskilda fall kan det även röra sig om en hamster. Givetvis är det att betrakta denna kontroll som något positivt missuppfatta mig inte. Men hur bra den än är får jag alltid en känsla av obehag när det är dags att lägga min väska på bandet. Jag kliver nervöst igenom dörröppningen. Det faktum att jag delar den lille skallige mannens rädsla för att hamna i en annan dimension bidrar starkt till mina svettningar.

Herrn i uniform med något som liknar en sexleksak från framtiden på andra sidan gör inte heller saken bättre. Efter ett djupt andetag och en känsla av förståelse för Raoul Duke i kroppen tar jag "the leap of faith" (Ja, "Assasins Creed" är beroende framkallande).

Förvånad och lite paranoid över att det gått hyfsat bra hittills fortsätter jag mot flygplatsenshjärta, shoppinggatan. Eftersom det sällan ges en skattehatande medborgare tillfälle att shoppa loss bland svinbilliga parfymer och dylikt utan att kanal 5 ska ha 25% finns risken att tid och rum glöms bort. Har man med sig någon av det kvinnliga könet kan det vara bra att ställa någon form av timer. Det rekommenderas för att motverka försenad ankomst till sin avgång. Beroende på lufthamnens storlek finns det ett mer eller mindre stort utbud av förströelser i väntan på bättre tider. Man bör därför aldrig sätta sin fot på lufthamnar modell större med någon av det motsatta könet.

För mig personligen brukar väntetiden kännas som att stå i en krogkö. Det är ofta tråkigt och fullt med folk som man egentligen inte vill veta av. Längtan att få komma in är stark, även fast man vet att det kommer vara trångt och på tok för dålig service där inne. För att undvika trubbel, brukar jag efter mina obligatoriska parfyminköp helt enkelt slå mig ner vid min gate och se jävligt apatisk ut. Detta tillstånd fortsätter tills det åkdon som ska föra mig till mina drömmars paradis avgår. Man kan kalla det självbevarelsedrift i sitt esse. Allt för att undvika alla de frestelser lufthamnen erbjuder. Vem i helvete köper en, i folkmun kallad "öststatsblottarrock", innan man ska ut och resa till exempel? Det hela verkar onödigt. Men det är emellertid innan man börjat dricka öl med halvt neurotiska och fylle-flygrädda medpassagerare.

"Halvt neurotiska fylle-flygrädda medpassagerare" är en art som är vanlig på flygplatser. Så vanlig att det förekommer kontrollerad jakt på dem för att de inte ska sprida sig och ta över hela flygplatsen. De förekommer i alla möjliga sorters former och skepnader. En del är så kallade "kameleonter". Det vill säga de anpassar sig efter sällskapet och kan i viss mån framstå som berusade normala människor. Gemensamt för dem alla är att de verkar tycka att det roligaste som finns är att berätta om förra årets resa. En resa som av någon anledning alltid gått helt åt skogen. Varje gång jag beställer en ny överprisad öl i baren ställer jag mig samma fråga, varför åker fåntrattarna tillbaka till samma ställe i år igen? Ibland blir jag förvånad, men oftast inte. En gång gjorde jag missen att ställa den fråga till ett stirrigt "kameleontpar" i övre medelåldern. Därav varningen med blottarrocken, efter ett gäng kalla började den se väldigt stilig ut.

När det börjar närma sig ombordstigning på luftfarkosten brukar väldigt många människor bilda en trevlig liten rad. Har du någon gång spelat dataspelet "Lemmings" så vet du exakt vad jag menar. Raden brukar bli ganska lång och ringla sig fram emellan dem enormt bekväma stolarna, som någon har varit bussig att installera i vänthallen. Varför vissa människor känner ett behov av att vara på aeromaskinen så länge som det absolut är möjligt har jag aldrig riktigt förstått.

Det är lika bra att sitta kvar, av den enkla anledningen att det brukar vara de människor som betalt en hel jävla massa fler pengar än mig som får gå ombord först. De lyckliga har vissa privilegier, privilegier som inte tillfaller den stora massan i boskapsvagnen. De kan sträcka på benen, de får något så när okej mat, gratis champagne och ibland även en pyjamas att mysa runt i. De stackars människorna i hagen tilldelas tack och lov fortfarande filtar och kuddar. De som åker längst fram får även champagne på champagnen. Servicen ska tydligen också vara flera gånger bättre. Men noll gånger noll är fortfarande noll i min värld?

Vad för service har jag alltid varit lite intresserad av att veta, men jag har aldrig orkat lägga ner någon energi på att ta reda på sanningen. Servicen har med största sannolikhet bara blivit sämre sen 70-talet. Nu för tiden är det trist nog ingen som riktigt utstrålar "Fly me" i kabinpersonalyrket.

Enligt dem som vet är det störst chans att dö ju längre fram i planet man placerar sig. Vilket inte är mer än rätt. Jag menar bibeln är ju full av sådana exempel, lättja och lyx leder till ond bråd död medens slit och lidande leder till något annat. Så för min del får pyjamaslirarna gärna gå på först, rent logiskt är det ju bättre att dem sitter längst med alla sina extra kvadrat. Jag sitter alltså kvar och lyssnar på sången om lokomotivet medens folk travar på planet.

Efter att ha marscherat nedför en smal korridor, tagit en tidning skriven på ett språk jag inte förstår (mest för att verka viktig), frågat efter min plats två gånger och blivit tillsagt att jag sitter längre bak tre gånger har jag förhoppningsvis satt mig på rätt plats. Ibland sitter man vid fönstret och ibland vid gången, det spelar egentligen ingen roll båda platserna har sina helt unikt charmiga nackdelar.

Att ta plats vid fönstret till exempel, för med sig en hel del obehag. Det beror mer eller mindre på vem du sitter bredvid. Eftersom alla andra är idioter är chansen överhängande att du hamnar bredvid just en sådan. Det kan vara allt ifrån en stor äldre herre med obehagliga kroppsljud och narcissisklägning (en sådan som troligtvis har läderkallsonger med familjevapnet stansat därfram), till en hypad liten varelse med adhd.

Båda individerna kommer att på sitt eget lilla vis ställa till det för dig. Ett exempel på en sådan situation kan vara; När du måste drista dig mot en av de säkerligen upptagna men ack så städade faciliteterna ombord. Den äldre herren kommer förmodligen att efter släppt ifrån sig en hel del otäcka läten, ta ungefär 5 minuter på sig att stiga ur den trivsamma sittställning han befinner sig i innan han släpper ut dig ur din fångenskap.

Den lilla människan från helvetet arbetar ungefär efter samma metod, dock med olika tillvägagångsätt. Risken finns att han studsar upp ur sin stol efter att du ursäktat dig hövligt. Vilket är positivt, mindre positivt är att han på ett föga diskret sätt förmodligen kommer att fråga vad du ska göra på toaletten. Språkvalet brukar variera med ålder och grad av damp och/eller tourettessyndrom. Chansen är att du inte skulle vinna ihop till semesterkassan om du ringde svenskaspel och "bettade" en hundring på att den lilla snorungen kommer trakassera dig hela vägen till toaletten.

Om ditt äventyr glidigt på tämligen smärtfritt hittills, kommer skaran som dyrkar toan som ett tempel, sannolikt visa sig vara abnorm. Den lilla människan kommer förmodligen också att lysa upp din tid i kön med att berätta om sitt senaste försök att verka vuxen. Det man vinner på karusellerna förlorar man på gungorna brukar det tydligen heta. Eller var det tvärtom? Kan det alltså vara värt att ta lite skit i till exempel incheckningskön? Ska man med flit dra på sig skit innan man kommer ombord på? Är chansen större att resan blir behaglig? Det är frågor man måste överväga.

Det finns logiskt nog en plats till man kan hamna på. I den här studien utesluter jag platserna som är lokaliserade i mitten, i mitten, i mitten. Då dessa stolar inte borde kallas "platser" av en mängd anledningar. Hamnar du på en sådan, vilket inte är helt omöjligt ta då fram taxfree katalogen och börja beställ flytande varor snabbt.

Vid en resa i någon av "fåtöljerna" närmast gången kan man med lite tur undkomma med en öm armbåge. När du är parkerad vid en sådan plats får du också en ofrivillig insyn i hur andra beter sig när de reser med flygplan. Istället för den härliga känslan av att störa andra, som när du reser vid fönsterplats, kommer du hela tiden att få dras med att tillfredställa andras behov.

Det finns ingen ände på förskräckelsen, och det börjar redan tio minuter efter det som engelskan kallar "take-off" har inträffat. "Take-off" innebär att de uråldriga datorerna i det höga tornet sagt till de trötta "flygledarna" att nu är det faan i mig dags att låta de förväntansfulla turisterna vara på väg.

---Tips, Starten blir mycket mäktigare om du lyssnar på Kenny Loggins – Danger Zone---

De trötta och kraftigt koffeinpåverkade "flygledarna" säger sedan till piloterna i cockpiten att nu kan ni pallra er iväg. När man kommit upp i luften släcks den lilla lampan som säger att alla borde sitta fastspända, tysta och be för sitt liv. Då brakar helvetet lös. Alla människor i den lilla plåtburken känner plötsligt samtidigt ett onormalt stort behov av en jävla massa saker.

Simultant ska det plockas ner blöjor, kritor, dvdspelare, laptops, uppblåsbara får och gud vet allt från de fin fina hatthyllorna. Detta i kombination med att hälften av invånarna måste lätta sig och andra hälften vill ha något att dricka gör att man inte vill ha en plats vid gången. Hur en rofylld man än gör sitter han i skiten. Sitter han kvar måste han resa på sig, reser han på sig måste han snabbt som ögat sitta ner för att ge plats åt drickavagnar, stressade flygservitörer och väskor som langas med en sådan hastighet att Ford själv skulle vara imponerad. Slutligen efter att ha rest sig fyra gånger och fått armbågen rammad av drickavagnen lika många lägger sig lugnet och den lycklige resenären kan slappna av. Armbågsfenomenet är dock en intressant sak. Hur man än sitter, vad man än vidtar för åtgärder träffas man alltid av den smala vagnen. Ett tag var jag säker på att personalen ombord hade en interntävling där de delade ut miniatyrstatyer av " Manneken Pis" när tillräckligt många sabbade armbågar uppnåtts. Efter en grundlig undersökning av diverse utrymmen i och utanpå plåtburken utan att hitta några bevis, lades den teorin åt sidan.

Det brukar vara någotsånär lugnt tills efter de längst fram i planet får nypressade apelsiner till sin härliga hummersoppa. Det är nämligen 30 till 45 minuter efter det som vi alldagliga resenärer brukar få in vår så kallade föda. Det härliga med att äta ombord på flygplan är att man aldrig vet hur det kommer att stimulera smaklökarna. Det kan jämföras med att ragga i baren på Estlandsfärjan. Det förvånar en på många olika sätt. Efter att ha lagt plastbesticken åt sidan, och konstaterat att de höll lika hög lägsta nivå som måltiden lutar man sig ofta bakåt i sätet med behag. För att förvissa mig om att allt står rätt till känner jag efter att jag fortfarande är hungrig. Jag sträcker på benen och viftar med tårna, mest för att undvika kramp och andra vanliga åkommor som lätt drabbar en upptäcktsresande. Det är då det brukar börja, "The battle of the armstöd".

Striden om det förlösande armstödet är något som kan ses på samma sätt som Birgitta Dahls sejour som talman i riksdagen. Det är fult men man måste ta i tu med det för eller senare. Det finns förmodligen lika många angreppssätt som motståndare. Nyckeln är att inte underskatta vare sig situationen eller motståndaren. Mången tappra män har jag mött och besegrat i denna stridskonst. Föreberedelserna är ytterst viktiga. Teorin är viktig. Mitt råd är att skippa böckerna om asiatiska krigskonst och gå rakt på självbiografier från andra världskriget. Gå till biblioteket, där finns tonvis med krispiga sidor om stenhårda män i ridbyxor och baskrar.

För att få rätt känsla kan du sätta dig i avdelningen för utländskatidskrifter och låtsas att du är Mata Hari. Här kan du ägna dig åt en hel del olika övningar för att fullända din teknik. Var dock noga med vad objektet läser för tidning, gör också en så kallad mental anteckning om vilket språk tidningen är skriven på. Vissa medmänniskor är mindre toleranta mot spioner. Eftersom jag inte vill hänga ut någon kultur här får du använda ditt sunda förnuft (som du naturligtvis alltid har i bakfickan) för att välja ut ett objekt som passar. Exempel på aktiviteter kan vara; Att försöka smygläsa vad herrn i den diskutabla frisyren till höger om dig fördjupar sig i, testa att stjäla hans penna (Den som alla respektabla herrar på bibblan har i bröstfickan), varför inte se hur många gånger du kan byta plats utan att objektet börjar bli irriterad? (Desto närmare du placerar dig desto mer poäng i spionboken) Efter ett par veckor kanske du är redo att utveckla tekniken något.

Då kan du försöka dig på att knyta ihop hans skosnören utan att han märker något, alternativt vaxa hans mustasch. Kom ihåg att när han tittat irriterat åt ditt håll för tredje gången eller med flit spillt ut sin överprisade "latte" mot dig är det dags att ge upp. För att maximera spioneffekten kan du viska "Vi kommer tillbaka exakt när katedralen öppnar" alternativt "Mamma Mia! hundar pratar mat" när du passerar honom. Om du vill kombinera den akademiska forskningen med träning inför den stundande flygturen föreslår jag att du beger dig till den hörna av bibblan som är avsedd för de så kallade "kidsen". Har du riktigt tur så är det lokala dagiset där för en sagostund. Sätt dig och läs, kolla på klockan och försök hålla dig så länge så möjligt innan du vrålar "Hakuna Matata då för faan". Pröva gärna några dagar i rad för att öka på din uthållighetsförmåga. Ett tips är att inte besöka samma bibbla mer än tre dagar i rad. Observera också att risken för att gå in i den där väggen vid denna typ av träning är överhängande. Glöm aldrig heller att lämna böckerna hemma. Ta alltså inte med dem på flygresan. Böcker om manliga krigare skall aldrig någonsin medtagas på ställen där alkohol serveras. Ekvationen slutar aldrig lyckligt.

Har du förberett dig noga vet du också att ett par solglasögon i handbagaget är mycket viktigt. De kommer väl till användning här, eftersom det du strävar efter är något som kan liknas vid ett så kallat "pokerfejs". Du vill inte att din motståndare ska kunna läsa dig som en öppen bok eller hur? Du bör också likt en pokerspelare räkna "pottodds". Vad det betyder för oss som diggar socialtumgänge istället för att spela Allan och säga "all-in" ska jag förklara.

Missförstå mig inte här, ju fler "checkande" snubbar det finns, desto fler explorers och nervösa modeller åt Benke! Nåväl pottodds, det betyder enligt en pekfingerknackande vän att man räknar på hur stora oddsen är att vinna, om det verkligen är värt att satsa så att säga. De där pekfingerkillarna tar tydligen pottensstorlek med i ekvationen också. I sluggermatchen om armstödet betyder det att du bör syna motståndaren väl för att se om det verkligen är värt att gå med i matchen överhuvudtaget. Det är mycket viktigt, tar du dig vatten överhuvudet här kan upplevelsen i ankomsthallen bli lika otäck som en tippexshot på Magaluf.

Stödd av döda generalers segerrecept, med uthållighetsträningen i ryggen och nyllet täckt av dina trendiga D&G brillor ger du dig självklart in i leken. Som jag nämnde förut är de olika taktikerna många. Vissa är fysiska andra är psykologiska. Har du varit passiv i början av flygningen har säkerligen din granne redan norpat det saliga armstödet framför ögonen på dig. Om du fortfarande tror på mänskligheten kan du helt enkelt föreslå på ett vänligt sätt att det kanske är din tur en liten stund nu.

När du upptäckt anledningen till varför det finns virus på jorden föreslår jag att du skrider till handling. Är du en man eller kvinna med framförhållning kan du ta fram din tub med hudsalva ur din väska. En väska som du föresten aldrig ska släppa ifrån dig. Risken är att den hamnar på hatthyllan och vandrar iväg med en berusad flygkamelont när ni landat. Låt honom se varningstriangeln du påpassligt målat på tuben samtidigt som du lägger din arm mot hans på stödet. Gnid armen mot hans samtidigt som du river frenetiskt med naglarna. Oftast är detta nog. Observera att det fungerar bäst om din granne är av samma kön. Vid en olik-könad granne kan ditt beteende misstolkas för någon form av "före-parnings-beteende". I vissa fall kan den slå helt bakut även med en lik-könad granne. Observationer är av yttersta vikt.

Om du är av det manliga könet och din granne suttit iförd kavaj, med benen i kors i nio timmar kan det tolkas som en varningssignal. Om den arom som sköljer över dig varje gång han är tillbaka från holken, frambringar flashbacks från när du gömde dig i tjejernas omklädningsrum på högstadiet, är det ännu en rödflagga. Har han sedan inte tagit en tugga av maten utan bara druckit kolsyrat källvatten hela flygningen bör du idka försiktighet. Har han en dryckesteknik som går ut på att dricka bubbelvatten utan att lillfingret nuddar glaset, råder jag dig att bara idka psykologisk krigsföring.

Det kan också göras på många olika sätt. Variationerna är nästan lika många som regeringspartiets bortförklaringar till budgetunderskottet. Hitta något som biter och kläng dig fast vid det likt en jobbig flicka som fått för sig att hon förtjänar en drink i baren. Kom ihåg att det handlar om psykologi. Det är alltså rent stimuli du måste jobba efter. Om du t.ex. lyssnar på din Ipod och råkar sjunga med i Madonnas "Like a virgin" (en låt som oftast gör sig bättre på karaoke i Bulgarien) måste du hur vacker din stämma än är sluta sjunga varje gång han ger upp armstödet. Har du inte att göra med en komplett idiot brukar det ta någonstans mellan fyra eller fem påsar rostade jordnötter innan han/hon fattar. Åtta påsar om nötterna är rostade i honung. Här fungerar också kroppsljud mycket bra. Det förenar nytta med nöje på ett ytterst trevligt vis. Njut av dina nötter med öppen mun. Den ljuva arom som förlöses blåses diskret åt din motståndares håll. Här kommer spionträningen på biblioteket också mycket passande in i bilden. Ibland får man dock tragiskt nog se sig besegrad. Ju förr du inser att världen är full av idioter desto snabbare kommer du hitta den inre frid vi alla söker. Acceptera att det bara är du som är glad och fråga första bästa tjej med "fly me" attityd om ett par bögiga ögonskydd. Stäng ute allt ljus, skruva upp volymen på din miniatyr discomaskin och försök somna. Ett musik tips är hippies som sjunger om att vardagens alla problem egentligen inte är några problem. (jävla hippies som en polare sa en gång) Har du bara tillgång till sömntabletter och inte gammal hederlig majja, tveka inte att använda dem. Lite piller har ju aldrig dödat någon, som polaren också brukade skämta. En bra idé är att inte överdosera dem. Jag återkommer till vikten av att dosera de små raringarna rätt senare. Har fru fortuna vaknat på rätt sida somnar du till tonerna av skäggiga herrar inom en timme, “Joy the the world , all the boys and girls , joy to the fishies in the deep blue sea , joy to you and me.." kan vara det sista du hör innan dina ögonlock, likt en rik amerikansk tant blir tyngre och tyngre.

Se till att du har bältet spänt innan du somnar. Detta är mycket viktigt, då det kan ge dig 30-40 minuters extra sömn. Har du bältet på dig är risken mindre att du blir väckt av den maniska blendkärringen, hon med mustaschen och en allt för stor pliktkänsla, när det är dags att landa. Om du känner att du inte behöver den extra sömnen kan du alltid skippa bältet. Om du skippar bältet under din tupplur placeras de två delarna med fördel ut i närheten av dina tre delar (Om du är av det manliga könet, är du inte det och har tre delar föreslår jag att du ringer Guiness rekordbok). Det är nämligen så att om du sover eller låtsas sova (vilket också är ett fenomen som inträffat) kan det bli just du som får ditt bälte fastspänt av en kvinna i uniform. Du kanske inte tro mig, men jag är allvarlig när jag säger att chansen finns att en kvinna i uniform rör vid dina juveler utan att du behöver betala. Det är sjukt, men sant. Världen är inte logisk min vän. Självklart när det finns tillfälle att något går vägen, hänger riskerna där. Dem hänger där likt gubbarna i bastun på badhuset. Dem finns alltid där och "hänger". En snubbe med samma namn som ett mycket gott och smakfullt öl har skrivit några paragrafer om företeelsen. Dem tänker jag dock inte gå in på här. Riskerna inblandade är egentligen så uppenbara att jag inte behöver gå in på dem. Men för vissas skull gör jag det ändå. Man kan dela in dem i två enkla scenarier. Båda kan sluta i obehag, så ta dig i akt. I scenario nummer ett är kvinnan i uniform attraktiv och du kommer kanske att önska att planet är blir försenat i cirkus 30 minuter för att undvika att en pinsam situation utvecklar sig. Detta är vanligt förekommande om resenären ifråga är av manligt kön samt i nedre tonåren. Filten som delades ut innan start kan då komma väl till pass. I scenario två spänns bältet fast av den plikttrogna blendkärringen. Ludna fingrar och en andedräkt som sticker lätt i ögonen kan bidra till svårigheter till "umgänge" vid ankomsten till destinationen. Faktum är att det kan påverka semestern upp till två veckor efter det inträffat. Det är alltså inte riskfritt inte.

Underbart! Dina öron håller på att explodera och tvingar dig därmed att vakna. Men misströsta inte! Det innebär att du snart är på marken. På marken i en bättre värld än den du lämnade. Gräset är alltid grönare på andra sidan, det är ett välkänt faktum.

Det är nu du befinner dig i den farligaste fasen av hela resan. Nu min vän gäller det att vara utvilad och hyfsat nykter om allt ska ros i hamn. Det är nu det börjar hända saker på allvar. Längst fram i planet sitter två vilt främmande snubbar. Två snubbar som i detta skede är mycket upptagna. Det dras i rattar och spakar. Det pratas i lurar och tittas på skärmar. Allt för att du ska återkomma till marken på ett så bra sätt så möjligt. Det finns ju som bekant ett par stycken att välja mellan. Det brukar allt som oftast gå vägen, så lägg inte ner för mycket energi på det hela. Du har viktigare saker att tänka på. Allt är beroende på vart hän du tänkt bege dig. Vissa länder här på vår jord kräver att du ska skriva en uppsats för att få tillträde till dess saftiga frukter. En ödmjuk resenär tvingas komma ihåg all möjlig löjlig fakta. Vad man har packat, hur mycket det är värt, eller vart man ska husera är några exempel på dravel man tvingas veta på rak arm. Efter att ha läst igenom uppsatsen och konstaterat att den liknar bläckfisk arbetet du gjorde på mellanstadiet, är det dags att börja försvara dina ägodelar. Det är just i detta nuet dårarna runt omkring dig börjar packa ner sitt pack. Bli inte nervös om individer börja tala om sig själva i tredjeperson. Långa smala fingrar trevar överallt, det rivs och slits. Allt ska ner, ingen pardon! Har du otur i detta kritiska skede kan du hamna i en fet gubbes väska tillsammans med hans läder-hoosen. Har du riktig otur blir du beskylld för stöld när han packar upp dig på sitt hotell rum. Jag rekommenderar lugn. Sitter du närmast gången akta dig för alla matvagnar som i ilfart nu körs upp, ner och bakochfram. Personligen tror jag fortfarande att dem jagar "Critical-bonus-hits". Hittar jag en staty föreställande en kissande pojke ombord på ett plan är det inget snack. Jag kapar det direkt.

Med ett djupt andetag konstaterar jag att jag är nere på marken. Det är nu man vinner på att ha doserat de små rara sömntabletterna rätt. Att kräkas eller somna i ankomsthallen anses inom flygkretsar som något fult. Slutsatser grundade på djupt rotade fördomar dras direkt. Man riskerar att bli anklagad för fylla och annan dekadens. I värsta fall kan de korrupta bastarderna komma på tanken att skicka tillbaka dig. I ett nafs kan resan gå över staketet till det mindre gröna gräset. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Världen är inte logisk min vän.

Nu kanske du tror att allt är kirrat, att allt är lugnt. Risken är stor att en ovan resenär släpper ner garden i den där ankomsthallen. Aldrig får det glömmas bort att du landat på en precis lika jävlig plats du lyckades fly ifrån. Flygplatser aka lufthamnar är och förblir ett helvetes hål på jorden. Konstigt det där, att det finns så många små helveten på den blå planeten. Avsaknaden av paradis kan tyckas vara total.

Felet är enligt mig att vi människor är så jävla bortskämda. Det är de små sakerna som gör det. Det är de små, inte de stora "min-farmor-vann-på-bingolotto", utan de "Här-en-kall-öl-och-en-toblerone-efter-flygresan" sakerna. Det gäller att hålla ögonen öppna. Små bitar av himlen finns överallt bara men vet vad man letar efter. Vissa hävdar att livet är som bäst i de ögonblick man nästan skiter på sig av rädsla. Du vet den där fångad-i-strålkastarna-blicken rådjur har innan man plöjer dem med bilen. I viss mån kan jag hålla med om detta, men då har jag helst skidor på mej. Skillnaden ligger i humöret. Det som kan kännas ypperligt ena dagen kan verka korkat och utomordentligt egendomligt nästa. Helger innehar av någon anledning ofta den egenskapen.

Det gäller att hitta sitt eget paradis. Hitta ditt paradis och sluta gnälla. Men hur man än vrider och vänder på det finns inte paradiset i en ankomsthall efter en 8-10 timmars flygning. Ofta är det samma känsla som när den där förbannade våren kräver en timme en lördag om året. Alltid är det just den lördagskvällen man lyckats i baren. Föga förvånande att stället stänger och super-baben man helt brutalt lätt lyckats fixa in sig hos måste iväg med sina polare för att käka mosade kikärtor. Grymma öde! Ett fenomen som föresten också kan orsaka den där rådjursblicken hos vilken stark individ som helst. Om man inte äger ett årskort till ett spännarställe och har nära till en spegel.

En flygplats ankomsthall är en av de många ställen på jorden man möts av människans otäcka sida. Den är extra stor om man flyger västerut ca. 7-8 timmar. Har du valt ett varmt resmål rekommenderar jag att du håller en eller flera deodoranter nära till hands. Tyvärr informerar inte flygbolagen dina medresenärer om detta. Det kan alltså vara en bra idé att ta med någon form av klädnypa. En lång flygning brukar göra för underverk för kroppsaromen.

Nu börjar alltså allting om igen. Men denna gång är skiten lite kryddad. För det första har din kropp suttit still på samma plats med människor du skyr värre än skåningar på snowblades. För det andra bygger hela upplägget på att du vill in i någon annans land. De har något du vill ha, vilket lockar fram ett skrämmande beteende. När jag tänker efter kan flygplatser likt flygplan också liknas vid krogen. De flesta som jobbar på en lufthamn, speciellt de som har med säkerhet och dylikt att göra vet att dem kan göra va faan som faller dem in. De kan snoka i din väska, snoka i din tarm, be om ditt pass 111 gånger och det ända du kan göra är att le och hoppas på att de inte använder en hel arm. Turerna tycks skilja sig från lufthamn till lufthamn, från land till land.

En sak är däremot säker det är lika ologiskt som att hälla vatten i whiskeyn med förevändningen att det smakar mer. Efter att ha svarat på frågorna snällt, visat ditt pass och sagt att det är mycket trevligt att vara här tre gånger, fortsätt utan dröjsmål mot bagageutlämningen. Efter att ha lämnat ditt namn och din adress hos snubben som har hand om borttappat bagage föreslår jag att du flyr fältet. Prata inte med någon, lita inte på något utan spring mot närmsta taxi, hoppa in och skrik "följ den bilen" till chauffören. Sjunk ner i baksätet och pusta ut. Torka svetten ur pannan och försök inte att tänkte på att du snart måste göra om skiten igen.

------------------------------------

Så, fram med era bästa tips högt och lågt!
Hur gör man en flygresa till en gemytlig tillställning? (Ja, jag vet att det finns valium men om man inte vill droga ner sig eller har en flickvän som kräver uppmärksamhet någon gång i timmen.)

Hur undviker man huvudvärk, jordnötsallergiker och blendkärringar?
Vilken mat bör man undvika? Vilken mat bör man satsa på?
Går det att hångla upp en flygvärdinna? Och i såfall, ger det några rent praktiska fördelar?
Vilka flygplatser bör man undvika?
Flygbolag som är skit?
Håller en "hatthylla" för att sova i?
Handbagage inte handbagage?

Ni förstår poängen, tackar på förhand.
 

Coldis

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
edit: hahaha, riktigt skön läsning, fuckin good work.
 
Senast ändrad:

Corin

Aktiv medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Riktigt kul läsning måste jag säga, bra gjort! Du har talang för sånt här. Jag undrar var du får tiden och orken ifrån?

Flygbolag som är skit: uppenbarligen, RyanAir. Billigt, ja, men är det värt det? Mindre, ofällbara säten, bagage i princip förbjudet och framförallt; en stor hord människor väldigt nära inpå. Människor som det dessutom är helt klart tveksamt om de alls borde vara ombord på farkosten.

Annars NextJet. Usch. Svindyrt, små jävliga plan, förseningar, haveri och inställda avgångar. Det är ALLTID problem då man flyger med dem. Inte ens kaffe får man heller.

Skyways. Dyrt och än en gång dyrt. Men här ingår iaf kaffe. Alltid något.

Flygplatser man bör undvika: Arlanda! Jobbigaste flyplatsen i världen enligt mig. Sen var Köpenhamn rätt jobbig också, framförallt luktade den något skumt.

Flygplatser med mindre smärta: München. Lättflörtad inchecknings personal, inte behövt betala specialbagage där en enda gång. Olika flybolag och aldrig förbokat skidor.

Angående maten vet jag inte, har undvikit mat på flygplan hittils i mitt liv. Dock har jag aldrig flugit längre än 3-4 timmar.

Angående folk som man kan tänkas hamna bredvid har jag ett råd. Hur trevlig personen i fråga än ser ut, yttra inte ett ord till denne. Hade oturen att sitta bredvid ett medium under en flight Nice-Sthlm, hon ville inte sluta prata om sina jävla spöken! Jag var trött efter att ha tvingat mig upp kl 5 för att flyga hem och kunde inte sova en sekund på grund av den där kärringen. det enda jag sa var hej. Tänkt så fel det kan bli.

Ha en trevlig lufttur/G
 

Jibberisch

Aktiv medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
GOS sa:
Riktigt kul läsning måste jag säga, bra gjort! Du har talang för sånt här. Jag undrar var du får tiden och orken ifrån?

Flygbolag som är skit: uppenbarligen, RyanAir. Billigt, ja, men är det värt det? Mindre, ofällbara säten, bagage i princip förbjudet och framförallt; en stor hord människor väldigt nära inpå. Människor som det dessutom är helt klart tveksamt om de alls borde vara ombord på farkosten.

Annars NextJet. Usch. Svindyrt, små jävliga plan, förseningar, haveri och inställda avgångar. Det är ALLTID problem då man flyger med dem. Inte ens kaffe får man heller.

Skyways. Dyrt och än en gång dyrt. Men här ingår iaf kaffe. Alltid något.

Flygplatser man bör undvika: Arlanda! Jobbigaste flyplatsen i världen enligt mig. Sen var Köpenhamn rätt jobbig också, framförallt luktade den något skumt.

Flygplatser med mindre smärta: München. Lättflörtad inchecknings personal, inte behövt betala specialbagage där en enda gång. Olika flybolag och aldrig förbokat skidor.

Angående maten vet jag inte, har undvikit mat på flygplan hittils i mitt liv. Dock har jag aldrig flugit längre än 3-4 timmar.

Angående folk som man kan tänkas hamna bredvid har jag ett råd. Hur trevlig personen i fråga än ser ut, yttra inte ett ord till denne. Hade oturen att sitta bredvid ett medium under en flight Nice-Sthlm, hon ville inte sluta prata om sina jävla spöken! Jag var trött efter att ha tvingat mig upp kl 5 för att flyga hem och kunde inte sova en sekund på grund av den där kärringen. det enda jag sa var hej. Tänkt så fel det kan bli.

Ha en trevlig lufttur/G
Tid är allt jag har. Talang vet i fan, men folk brukar säga att jag snackar en jävla massa skit. Misstänker att någon form av bokstavskombination i samarbete med ett starkt förakt mot den här planeten kan bidra till saker.

Tack för infon! Håller med om Köpenhamn, otäckt ställe. O'hare i Chicago är inte att föredra heller. Blev stannad av en liten hund där en gång. Blev genast nervös, man kan ju nästan se sej själv naken i ett kallt rum med arga människor runt omkring. Tydligen hade jag smugglat in en banan i USA. Det räckte med en utskällning och uppvisande av passet igen(#%!!#¤).

På längre flygningar är tyvärr mat ett måste, jag brukar satsa på det varmaste alternativet och undvika potentiella smittohärdar som mozarella, majonäs och "raw chicken and tap water". Varför är de våta handdukarna och romen alltid slut?
 

carl_d

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Vad det beträffar flygplansmat vill jag säga att en egen medtagen matsäck är det bästa. Tunnbröd med diverse pålägg är ett billigare alternativ. Billigare dryck inhandlas före "take off" i avgångshallen, vilket både räddar ditt humör och din törstiga strupe!
 

jennieolofsson

Ny medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Mycket trevlig läsning, tack för det. :)

Jag kan rekommendera ett flygbolag som heter Etihad Airways. Med dem blev flygresan till Thailand en trevlig upplevelse, ville nästan inte gå ner för landning när vi närmade oss resmålet. Det som var bra med dem var servicen, utrymmet på planet, möjligheten att välja mellan olika maträtter från en meny och sen fick maten serverad med riktiga bestick (sjukt värt, jag vet). Men det allra bästa enligt mig, då långa flygningar kan vara en ren plåga med vanligt svenskt charter var de underbara skärmarna som satt i varje stolsrygg. Det fanns över 100 filmer att välja mellan, lika många spel och en samling musik. Jag hade inte tråkigt en sekund på planet och skulle aldrig tveka att flyga med dem om jag får möjlighet igen.

Ett litet minus i det hela är att Etihad inte flyger från Sverige. Vi drog ner till Frankfurt för byte och sen byte i Abu Dhabi. Därför tillkom en del väntetid på flygplatsen och gjorde resan längre än nödvändigt.
 

BuckeL

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Grymt bra läsning! Läste hela :)

Med en mamma som jobbar på SAS sedan 30 år tillbaka har man redan från födseln haft privilegier att resa världen runt till ett nästan löjligt pris. Nackdelen med att flyga på så kallade "ID-biljetter" är att man i stort sett alltid flyger obokad, eller den korrekta termen flyga "Standby". Detta har lett till en del missöden genom åren (kommer till det senare).

Vem som helst kan flyga standby, ist för att boka biljetten i förväg så ere bara att dra till flygplatsen i god tid (minst 1h innan avgång, gärna tidigare) gå fram till en biljettdisk eller dylikt och köp din biljett.
Fördelen: Billigare än att boka i förväg.
Nackdelen: Du har ingen garanterad plats på flygplanet.

Standby är helt perfekt när man flyger med "mindre bolag" eller till närmare/udda destinationer (det man vill uppnå är så lite "bokade resenärer" som möjligt då detta ökar din chans att komma med planet), t.ex. på NextJet. Jag har mer eller mindre pendlat mellan Arvidsjaur - Sthlm i 2 års tid och ALLTID flugit på "vanliga" standby-biljetter av anledningen att SAS inte har nått sk. ID-avtal med NextJet (förmågan att flyga på ID-biljetter på den andres bolag), och det har funkat smärtfritt alla gånger, betalade 450 kr/flygning ist. för de bokade priset som låg mellan 1000-2000kr beroende på hur tidigt du ville boka en biljett.
Och eftersom flygplanet NextJet använder på sträckan rymmer 68 pers och snittet på antalet resenärer låg på ca 20 pers så vare aldrig några problem att komma med. Den ENDA gången jag inte kom med var en gång då jag skulle flyga från Arvidsjaur - Sthlm och ett annat NextJet flyg från Gällivare fick landa i Arvidsjaur pga tekniska problem och alla dess passagerare förflyttades till flygplanet jag tänkt ta, men sannolikheten att nått sådant händer är så pass liten att jag ändå kan rekommendera att flyga enl. standby om man flyger på dessa "mindre bolag" eller till nära/udda destinationer.

Nu till tillfällen man verkligen bör välja alternativet att boka biljetten i förväg:

*Långflygningar
*Flygningar med byten/förbindelser

Anledningarna är enkla, om du ska flyga långt så har du troligtvis planerat resan ett tag, och ofta har du med dig ett gäng resekamrater som är minst lika taggade på att komma bort som du, att du då skulle tvingas släppa alla planer och förhoppningar pga att du inte kom med flyget från Sverige är inte värt pengarna man kan spara.

Flygningar med byten/förbindelser brukar ju också oftas hamna under kategorin "Långflygningar" så då har ni redan en anledning ovan, men utöver det så finns risken att du kommer med det första flyget men får inte plats på nästa flyg och får stanna i nån trist destination "halvvägs" till destinationen du skulle till, detta är förstås ett mardröms scenario som bör undvikas till varje pris då vägen därifrån kan bli smärtsam och dyr.

Nu till lite exempel:
Flygplatsen att undvika om du flyger standby: Frankfurt!
Har vid flera tillfällen fastnat där mot min vilja och i en mycket längre tid än planerad. Senast var sommaren 2009, skulle med familjen till Kalifornien för en skön semester i 10 dagar. Men eftersom det inte går några flygplan direkt från Sverige till Kalifornien så var planen att flyga med Lufthansa från Arlanda till Frankfurt och sedan vidare till San Francisco, detta gick inte lika smidigt som väntat. Resan ner till Tyskland gick helt utan problem, vi stack från Arlanda tidigt på morgonen och kom dit runt kl 9, våran förbindelse till USA skulle gå runt 10:30 om ja inte minns fel så vi gick direkt till gaten, där en kvinna bakom disken sa att det såg väldigt fullt ut men att de skulle "boarda" alla bokade först och sen kunde vi se om vi fick plats, så först fick vi vänta tills boardingen av flygplanet skulle börja, och sedan på de hundratals av passagerare skulle gå till disken för att sedan få kliva ombord på flygplanet. En minst sagt dryg väntan, som i slutändan kändes helt i onödan då vi inte kom med.

Då kom den oundvikliga frågan; "Vad gör vi nu?"
Det vi gjorde var att kolla när nästa Lufthansa flygplan mot San Fran. skulle gå, och sedan från vilken gate, (som förstås var på andra sidan flygplatsen och avgången var väldigt snart) detta inledde dagens långa sysselsättning: springa fram o tillbaka genom Frankfurts flygplats mellan gate & gate endast för att mötas av samma svar: FULLT!
Timmarna rann iväg och vi försökte med alla möjliga alternativ och alla möjliga flygbolag som denna dag skulle flyga till San francisco. Handskades med väldigt mycket otrevlig personal, (som i nästan alla fall jobbade på amerikanska flygbolag) Mot slutet av dagen fanns det bara en chans kvar, att flyga med United Airlines kärra som skulle gå kl 19:00 till San francisco, återigen så var vi förstås på helt andra sidan av flygplatsen och tiden var knapp, vi kutade dit och anmälde oss vid gaten, de sa att de väntade på ressenärer som faktiskt var bokade så vi fick vänta ännu en gång, klockan började närma sig 19:00 och folk kom kutandes i sista sekunden, tillslut kom dock den sista bokade passageraren och klev ombord, personalen vid disken klickade frebrilt på deras datorer och försökte komma fram till om vi kunde komma med samtidigt som en del av personalen ville stänga gaten och säga nej. Tillslut så fick vi grönt ljus att kliva ombord men vi skulle förstås få sitta helt separerade i flygplanet (detta hade ingen större betydelse då vi alla var glada att vi slapp övernatta på ett risigt flygplatshotell i Frankfurt utan kunde istället fortsätta resan mot USA) Notera att vi då sprungit fram o tillbaka genom flyplatsen i närmare 9 timmar! Och av nån märklig anledning så verkade flygplanen mot San francisco gå från helt olika sidor av flygplatsen varannan gång.

Men mardrömmen var inte över, väl ombord på United's flygplan påväg till USA fortsatte obehaget, jag satt LÄNGST bak, min stol gick att fälla max 3-4 cm och benutrymmet var minimalt, jag hade en vidrig tysk bredvid mig som verkade vilja andas nån äcklig "bratwurst-andedräckt" på mig hela resan, flygvärdinnorna var otrevliga på ett sätt som fick mig att vilja skriva ett långt argt brev till United och klaga. Och maten! fy fan! Jag är inte den som brukar vara petig i maten och tycker att klaga över maten ombord på flygplan är en kliché där många inte förstår hur hårt folk arbetar för att få ihop den maten som bjuds och att de också har en del begränsningar så den kan nästan inte se ut på nått annat sätt. Men detta var fan att ta i, minns inte vad som serverades men de var på gränsen till oätbart. Efter ett tag ombord lyckades jag mot förmodan "slumra till" i ett halvvaket komatillstånd men väcktes sedan av att kabinpersonalen ropade i högtalarna att frukost snart skulle serveras.
Min tanke var "mums frukost!" precis de ja va sugen på, lite juice, kaffe, ev. nån form av yougurt, ville verkligen inte ha nått fett eller flottigt. Men när "frukosten" kom möttes jag av en av de största chockerna jag varit med om, den bestod utav: "en påse chips, ett paket Twix (chokladen) och ett äpple" och nej ja skojar inte.

Nu var ja på gränsen till att bli galen och släppa lös min ilska som hela denna resa orsakat, ville verkligen skrika på kabinpersonalen och fråga: "hur fa-an kan ni kalla detta frukost?!?!, vet att landet ni kommer ifrån är flippat och att all mat i stort sett är snabbmat men kom igen!!" Och hade de inte varit för USA's rädsla/hårda regler när de gäller terrorism samt min egna kunskap om vad som kan hända om man beter sig som ett svin ombord på ett flygplan (speciellt ett amerikansk) så hade ja ta mig f*n gjort det.

Det var allt ja hade att bjuda på i detta inlägg, har många fler liknande resor/historien och förvånandsvärt många som innehåller Frankfurt eller Amerikanska bolag.

Så några sista ord, undvik helst Frankfurt, iaf om du flyger standby (vi fastnade där på vägen hem också). Och undvik flyga med Amerikanska flygbolag, framförallt United!!!
 

Jibberisch

Aktiv medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
BuckeL sa:
* Skrev ett förbannat långt och informationsrikt inlägg *
Tackar ödmjukast för det! Får sammanställa lite saker senare, vore nice med en checklista att följa för att överleva när man lämnar huset.

Fler tips?
 
Senast ändrad:

BuckeL

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Jibberisch sa:
BuckeL sa:
* Skrev ett förbannat långt och informationsrikt inlägg *
Tackar ödmjukast för det! Får sammanställa lite saker senare, vore nice med en checklista att följa för att överleva när man lämnar huset.

Fler tips?
De låter bra, mitt inlägg blev lite rörigt bara skrev på liksom :P Hmm, inte på rak arm men lär komma på några fler små tips snart så får ja väl skriva dom när ja orkar :)
 

Lu-Crabber

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Går det att hångla upp en flygvärdinna?

någonsin flugit första klass?
 
Senast ändrad:

Ace_DG

Aktiv medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Congrats jibberisch! Vare sig du vill eller inte ansluter du dig nu till FR:s urgamla pionjärgarde vad gäller textmassa och vildsint flyhänthet vid tangentbordet! Imponerande!
Vad gäller flygning, ...tja
Är de så farligt?
Det mesta fixar ju sig...

Men det är klart, att hamna mellan två 120 kilos svettiga indiska tanter som försöker prata rakt igenom en från Bombay till London är ju ingen parkpromenad direkt (inte jag, brorsan). Ett par välklämda ljudliga brakskitar och tanterna trycker simultant på varsin serviceknapp och kräver förflyttning. Det var visst skönt med 3 säten själv på 12h flighten...

Var det första jag kom på, funderar lite till...

/Ace DG
 
Senast ändrad:

Jibberisch

Aktiv medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Li-Crabber;
Har flugit business class, men det finns en "första-klass" också på vissa flygningar. Business Class är himmelriket, man känner sej som den där Koalan i Quantas reklamen.

Flygvärdinnor går att hångla med, men min erfarenhet säger mej att många av dom (baserat på erfarenhet) är lite borderline -aktiga och det är därför svårt att göra just mer än att hångla med dom. Det har dock aldrig hänt "in-flight" så att säga, det måste man nog vara kändis för få till. Är man kändis går som bekant det mesta, vad gör Robinson-Robban nu förtiden förresten?

Ace;
Hehe tackar, urgammalt och pionjär i kombination brukar vittna om något värt att vara med i =)

Känner igen känslan med indier, satt mitt i en sådan familj en gång mellan Thailand och London, de kokade egen välling och det var aldrig tyst. Aldrig tyst.

Appråpå folk som pratar högt på flyg, så var det jävligt kul på en flygning från New York till Stockholm för några år sedan. Två riktigt snorkiga överklass-kärringar, du vet sådana med kläder som hellre är dyra än sitter bra, satt och snackade högt och ljudligt mellan gångarna. Snubben som satt bredvid mej blev tjurigare och tjurigare, till sist tog han typ en flygvärdinna i armen och sa ungefär: "Either you go over there and tell the to shut the fuck up or I do and when I do, I do it for real."

Flygvärdinnan skyndade dit och bad tanterna tysta ner sej lite. Det hela firades genom två GT på 10,000 meter.

GT = Gin&Tonic och inget annat! ;)
 
Senast ändrad:

BuckeL

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Tänkte bara reda ut en grejj så folk vet skillnaden de gäller first class och business class.
Business class kan ofta blandas ihop med first class då business i folkmun kan kallas "första klass", detta är egentligen fel. Visst Business Class är dom "finaste" sätena längst fram i flygplanet där maximal service erbjuds till dom med lite extra stålar i fickan. Och nästan ALLA flygbolag har nån form av Business Class, men de e nu vi kommer till skillnaden, för de finns endast ett fåtal flygbolag som har en First class som då är den sanna "första klassen".

First Class är alltså ännu ett steg högre upp i hierarkin när det gäller schyssta säten och service etc. Jag har själv flugit ett flertal gånger i Business Class men aldrig flugit i första klass men skulle gärna göra det för de verkar vara gudomligt. Vissa flygbolag som flyger med nya Airbus A380 (världens största trafikflygplan) erbjuder ännu en ny nivå av lyx på hög höjd.
Vet att Singapore Airlines kallar deras för "First Class Suites" som faktiskt är som sviter där du kan bl.a. sova i en riktig dubbelsäng, eller varför inte gå till det tillhörande "spat" med dusch och egen lite fräshare toalett, (ser ut att vara taget ur vilket lite finare hotellrums badrum som helst).

Så för att sammanfatta;

Business Class: Finns på nästan alla flygbolag/flygplan och är som Jibberisch säger "himmelriket".
First Class: Finns endast på några få flygbolag som kan hålla den lyxen som krävs för att få kalla det just för First Class, alltså ännu bättre än Business Class men nästan samma sak.
First Class Suites: Beyond first class! Ännu färre flygbolag som har och då endast på vissa flygplan, tex ny "superjumbon" Airbus A380, (vet inte om de finns på nått annat flygplan men tror inte det). För att uppleva mer lyx än detta får du nästan köpa dig en egen privatjet, och även då av den större o lyxigare sorten.

Ajjuste! Allmänt tips, för er som vill hitta bra First/Business Class, go east! Asiatiska flygbolag är kända för att ha bra First & Business class, men även kring mellanöstern och i Oceanien. Ger er en liten lista på bolag jag vet kan sina grejjer:

Qatar Airways (Qatar)
Singapore Airlines (Singapore)
Cathay Pacific (Hong kong)
Malaysia Airlines (Malaysia)
Thai Airways (Thailand)
Emirates (Förenade Arabemiraten)
Jet Airways (Indien)
Lufthansa (Tyskland)
Korean Air (Sydkorea)
Qantas Airways (Australien)
Etihad Airways (Förenade Arabemiraten)

Notera alltså inte så mycket europeiskt men INGET amerikanskt, så nu vet ni vart ni tar vägen om ni vill ha "service minded" kabinpersonal, schyssta säten och känna er som kung för en dag.
 

Lu-Crabber

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Jibberisch sa:
Li-Crabber;
Har flugit business class, men det finns en "första-klass" också på vissa flygningar. Business Class är himmelriket, man känner sej som den där Koalan i Quantas reklamen.

Flygvärdinnor går att hångla med, men min erfarenhet säger mej att många av dom (baserat på erfarenhet) är lite borderline -aktiga och det är därför svårt att göra just mer än att hångla med dom. Det har dock aldrig hänt "in-flight" så att säga, det måste man nog vara kändis för få till. Är man kändis går som bekant det mesta, vad gör Robinson-Robban nu förtiden förresten?
jag svarade på TS fråga med en fråga.
 
Senast ändrad:

millgard

Medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Bra inlägg. Långt och bra till och med.

Jag skriver under på det mesta och köpte därför en Riktig Bil. Den tar från 'Där Du Är' till 'Dit Du Vill', något mig veterligen inget annat transportsätt klarar av. Buss, tåg, flyg och andra färdmedel diskvalificeras därmed från allt som har med fritid att göra. I jobbet får man ju inte alltid välja, men min fritid styr jag ännu över.

Privatflyg funkar, men brukar falla på lastkapaciteten.

Och så är det ju så svårt att få tag på bra tjänstefolk nuförtiden.
 

richie_sthlm

Ny medlem
Att överleva en flygresa, utan att stanna hemma.
Hahahhahahaha detta var fan i mig det bästa jag läst på riiiiiiktigt länge. Kollegorna undrade va fan jag satt o garvade åt :D

Tips:
Vara ute i god tid och ta aldrig en avstickare från planen dvs. incheckningsledet och därefter försök dricka dig lite pruttig för att lugnt och skönt somna in före start.

Försök alltid flörta med incheckningspersonalen. Kille som tjej! Jag lyckades komma en dag försent till mitt flyg (Arlanda till Bangkok) och detta upptäcktes först vid incheckning. Huvudräkningen drog igång direkt och jag förstod dirr att jag inte hade pengarna till att köpa en ny biljett, vad gjorde jag då? Jo denna smått pojksöta 30taggaren måste ju bara vara en trofepojkvänn. Jag lade på bästa charmen och flörtade lite lätt med killen och vips efter 5 min så hade han lyckats boka in mig (helt gratis) från arlanda - Bangkok och Bangkok - Bali och jag fick hans nummer (vad jag nu skulle med det till).

Var så trevlig som möjligt under incheckning och fråga därefter om det går att få plats vid nödutgången för du har lite problem med ditt knä och måste kunna sträcka ut det rätt så ordentligt.

Om du har fått guldsäten på flyget och flygvärdinnorna kommer och frågar på snällaste sättet om du möjligtvis kan flytta till en annan plats pga. stökig resenär måste ta din plats. NEKA, NEKA, NEKA och till slut neka. Så småningom kommer kaptenen (för de vill ju inte ha ett försenat flyg) och frågar samma sak. Neka först och börja därefter föhandla. Plats i Business Class eller First klass, går det i stöpet kan du kräva lite bättre mat, skiter det sig så begär du fri alkohol under hela resan.
 

Snödjup

Snödjup har sommaruppehåll i väntan på vinterns snödump.
Topp