MrBergentz
Medlem
Den stora tråden om Lofoten Folkhögskola
Den 18 februari 2018 postade jag en tråd här på forumet: https://www.freeride.se/forum/threa...et-vad-ska-jag-taenka-pa.105685/#post-1251043
Sedan dess får jag titt som tätt frågor från folk som är sugna på att gå ett år på Lofoten Folkhögskola, om jag kan dela med mig av mina erfarenheter. Jag tänkte i en enda lång tråd frigöra mig från framtida jobb och besvara alla frågor på en gång, så häng med!
Min bakgrund
2018, året jag började på folkhögskola var jag knappt torr bakom öronen. Jag hade en studentexamen från samhällsvetenskapliga programmet och två terminers studier på pol.kand-programmet vid Lunds universitet i bagaget. Jag visste inte vad jag ville göra med livet, utan visste bara att myndighetstjänsteman ville jag absolut inte bli. Jag hade åkt mer skidor än genomsnittsskåningen men toppturat en gång i mitt liv.
Vad är Folkehøgskole?
Norska folkhögskolesystemet är egentligen ett helt absurt koncept. Det är lite av ett 9 månader långt kollo där man får studiemedel för att leka runt efter gymnasiet innan man bestämmer sig för vad man ska göra av sitt liv. Den något mindre raljerande beskrivningen är att de norska folkhögskolorna egentligen bygger på någon sorts didaktisk mardröm om att man inte kan läsa sig till kunskap, utan måste göra/uppleva det för att förstå det. Hur som haver är norsk folkhögskola examensfri, det innebär att man inte läser efter kursmål, utbildningsplaner etc. utan skolorna lägger själva upp innehållet på utbildningen (om man nu kan kalla det för utbildning). Det gör att det är upp till den enskilde eleven att bestämma vad man vill göra av sitt år och hur mycket man vill lära sig. De norska folkhögskolorna har olika linjeval beroende på var de ligger, norra delen av landet har i regel mer fokus på vintersport/friluftsliv, men det fanns tidigare skolor i södra Norge med linjeval inriktning "backpacking" och en annan med linje "elitidrott". Utöver detta är det cirka 30 av Norges 80 folkhögskolor som har kristen inriktning, det vill säga med religiösa inslag i undervisningen, utöver den linjespecifika inriktningen. Det är vanligt att man dessutom har en eller flera långresor, dvs. man åker iväg i skolans regi och håller på med linjevalet "skidåkning" i ex. franska alperna eller liknande.
Det man ska ha i åtanke är att den största åldersgruppen på norsk folkhögskola är typ 19-20. Många kommer rätt från gymnasiet eller har gjort värnplikt ett år emellan student och FHS. Därmed inte sagt att man inte kan vara lite äldre. Jag fyllde 22 under skolåret och jag var inte bland de äldsta ens i min klass.
Skolavgiften går främst till boende och mat under 9 månader och varierar lite per linjeval, men brukar ligga på cirka 100 000 - 120 000 nkr. Det ska numera gå att söka CSN för att bekosta delar av skolavgiften men lättast är att kolla upp regler för det på CSN:s hemsida.
Lofoten FHS
Lofoten Folkhögskola ligger i Kabelvåg i Vågans kommun på Austvågøy i Lofoten. Den har inte någon kristen inriktning, men har ganska mycket miljötänk och hållbarhetsfokus i all verksamhet. Man har idag 8 olika linjeval, 3st med inriktning foto i olika form, och 5 st med friluftsinriktning:
- Friluftsliv Lofoten > Mest traditionellt norskt friluftsliv, svårt att beskriva egentligen men mycket fotturer, segla i nordlandsbåt etc.
- Fjell & Ekspedisjon > Fokus på längre fotturer, glaciärvandring och långtur på turskidor. Hade långtur till Svalbard året jag gick på LFHS.
- Klatring & Topptur > Fokus på klättring i första hand, skidåkning i andra hand. Hade långtur till Turkiet för klättring året jag gick på LFHS.
- Surfing & Ski > Fokus på surf I första hand, utöver detta skidåkning (många körde splitboard). Hade långtur till Portugal året jag fick på LFHS.
- Ski & Klatring > Fokus på skidåkning i första hand, utöver detta klättring. Vi hade långtur till Nelson i Kanada men numera går turen till Lyngen.
Man bor och sover i internat, motsvarande studentkorridor fast utan kök, som istället finns i huvudbyggnaden där alla norrmännen lagade grandiosapizza. Skolavgiften är huvudsakligen för boendet och mat, och sen är en mindre del kostnaden för ditt linjefag. Man får frukost, middag (som serveras vid 15:30-16 tiden) och kvällsfika (macka/yogurt), men som det bakåtsträvande land Norge är så är det matpakke till lunch, dvs. man får bre smörgåsar vid frukostbuffén (dock serverades lunch på måndagar). Maten håller för det mesta riktigt bra standard, kökspersonalen är duktig och det finns alltid vegetariskt alternativ och salladsbuffé. Åt mig rätt tjock på vetefrallor, men det finns som tur är både en mindre idrottshall (tänk typ idrottshall på valfritt svenskt infanteriregemente på 50-talet med parkettgolv), bouldervägg och gym med löpband, cykel och ett helt ok skivstångsrack för den som vill träna.
Dagarna inleds alltid med frukost kl 07 följt av s.k. "Ord för dagen" kl 08:20. Schemat såg sedan lite olika ut beroende på vilken dag i veckan det var. Måndagarna innebar städ av internatet följt av möte med internatansvarig lärare kring saker som hänt under veckan etc. Sedan var det samling för hela skolan i föreläsningssalen för föreläsning fram till lunch. Efter måndagslunchen var det samling med respektive klass för genomgång inför veckan. Var det inte temavecka (exempelvis första hjälpen) så var det tur var klass för sig tis>torsdag. Ofta har man s.k lördagsskola, dvs. föreläsning eller aktivitet på lördagar. Det var massa blandat; bridgekurs, segelregatta, bushcraft, besök från Amnesty etc. Dessa föreläsningar är obligatoriska men det går att flexa lite på dem om vädret och föret är bra. Söndagar är lediga, då serveras det dock endast frukost och senare middag.
Linjefag Ski og Klatring
Linjefaget, dvs. den linjeinriktningen man väljer när man söker till skolan, är den linje på Lofoten FHS med mest fokus på skidåkning. Då skolåret startar i slutet på augusti och snön oftast kommer till Lofoten i november så är det mycket fokus på generellt friluftsliv och klättring under hösten. Vi inledde tre första veckorna med klätterkurs, där man fick behörighet för norskt brattkort (motsvarande svenskt grönt+rött klätterkort i ett). Sedan var det blandat med topptur till fots, en längre tur där vi planerade vandringen själva och sov i tält, första hjälpen-vecka (en hel vecka med föreläsningar och övningar som avslutas med storövning på torsdagen eller fredagen), lavinteori etc. Jag han komma hem över jul, bli sjuk på nattåget upp till Narvik, missa årets första topptur med klassen och ändå njuta av en fantastisk vinter. Man drar som tidigare nämnt på långtur (vilket ingår i skolavgiften). Vi var sista klassen som åkte till Kanada innan man slutat med det. Det har kostat lite väl mycket och är inte så miljövänligt. Numera åker man istället till Lyngen längre fram på våren.
Ofta drog vi på tur på tisdag, onsdag, torsdag och fredag om vädret tillät. Då var det avfärd direkt efter Ord för dagen, samling och uppsittning i minibuss för avfärd till någon av topparna runt Kabelvåg. Det hände att om vädret var kasst att vi ägnade dagen åt att klättra inne i klätterhallen i Kabelvåg, eller hade någon form av övning med ex. transcievers eller dyl.
Utrustningsval
Om du läst såhär långt så kommer här svaret på frågan du säkert haft sedan du började läsa tråden: Vad blev det för lagg tillslut? Det blev tillslut (efter tips i den första tråden) ett par Völkl 90Eight med Dynafit Radical 2.0 bindning för min del. Ett alldeles utmärkt val, om det inte varit för att jag i oktober köpte ett par BC Anima (115mm i midja) och en av de första Shift-bindningarna som såldes kommersiellt i Norge (det var fett mkt rabatt). Shiften var så ny då att ingen butik i hela nordnorge hade mall för montering så jag fick flyga hem med skidorna för att få dem monterade hos Snö & Sjö i Malmö. Detta var dock en period i min skidåkning då jag levde efter mottot "go big or go home", dvs. det var ju sjukt fett med breda lagg och jag hade coolast storbergslagg i hela Lofoten! Att det sedan var fett otympligt att gå många höjdmeter med en så tung skida som en Anima i 194cm för att få tre svängar i lite vindblåst snö utöver skaren var ju lite skitsamma tyckte jag då.
Därmed sagt: Man kommer jättelångt på ett par skidor i storleksordningen 90-100 mm i midja. Det var många som körde Black Crows Camox, den var nog lätt populärast. En bra, robust techbindning som är driftsäker är att föredra, vi fick se haverier på både Kingpins och Vipec EVO. Inte superkul att dra sönder låsningen på tådelen när man är 3h in på en tur.
Sugen på Lofoten FHS?
Via hemsidan https://www.lofotenfolkehogskole.no kan man läsa mer. Upptag till nästkommande år startar (för alla folkhögskolor i Norge) den 1:a februari, men jag vet att de inför skolstart augusti får in ansökningar i december året innan. Man behöver bifoga utdrag från gymnasiebetyg och sedan är det bara att hoppas på det bästa! Lycka till!
//Kalle, Ski og Klatring 18/19
Sedan dess får jag titt som tätt frågor från folk som är sugna på att gå ett år på Lofoten Folkhögskola, om jag kan dela med mig av mina erfarenheter. Jag tänkte i en enda lång tråd frigöra mig från framtida jobb och besvara alla frågor på en gång, så häng med!
Min bakgrund
2018, året jag började på folkhögskola var jag knappt torr bakom öronen. Jag hade en studentexamen från samhällsvetenskapliga programmet och två terminers studier på pol.kand-programmet vid Lunds universitet i bagaget. Jag visste inte vad jag ville göra med livet, utan visste bara att myndighetstjänsteman ville jag absolut inte bli. Jag hade åkt mer skidor än genomsnittsskåningen men toppturat en gång i mitt liv.
Vad är Folkehøgskole?
Norska folkhögskolesystemet är egentligen ett helt absurt koncept. Det är lite av ett 9 månader långt kollo där man får studiemedel för att leka runt efter gymnasiet innan man bestämmer sig för vad man ska göra av sitt liv. Den något mindre raljerande beskrivningen är att de norska folkhögskolorna egentligen bygger på någon sorts didaktisk mardröm om att man inte kan läsa sig till kunskap, utan måste göra/uppleva det för att förstå det. Hur som haver är norsk folkhögskola examensfri, det innebär att man inte läser efter kursmål, utbildningsplaner etc. utan skolorna lägger själva upp innehållet på utbildningen (om man nu kan kalla det för utbildning). Det gör att det är upp till den enskilde eleven att bestämma vad man vill göra av sitt år och hur mycket man vill lära sig. De norska folkhögskolorna har olika linjeval beroende på var de ligger, norra delen av landet har i regel mer fokus på vintersport/friluftsliv, men det fanns tidigare skolor i södra Norge med linjeval inriktning "backpacking" och en annan med linje "elitidrott". Utöver detta är det cirka 30 av Norges 80 folkhögskolor som har kristen inriktning, det vill säga med religiösa inslag i undervisningen, utöver den linjespecifika inriktningen. Det är vanligt att man dessutom har en eller flera långresor, dvs. man åker iväg i skolans regi och håller på med linjevalet "skidåkning" i ex. franska alperna eller liknande.
Det man ska ha i åtanke är att den största åldersgruppen på norsk folkhögskola är typ 19-20. Många kommer rätt från gymnasiet eller har gjort värnplikt ett år emellan student och FHS. Därmed inte sagt att man inte kan vara lite äldre. Jag fyllde 22 under skolåret och jag var inte bland de äldsta ens i min klass.
Skolavgiften går främst till boende och mat under 9 månader och varierar lite per linjeval, men brukar ligga på cirka 100 000 - 120 000 nkr. Det ska numera gå att söka CSN för att bekosta delar av skolavgiften men lättast är att kolla upp regler för det på CSN:s hemsida.
Lofoten FHS
Lofoten Folkhögskola ligger i Kabelvåg i Vågans kommun på Austvågøy i Lofoten. Den har inte någon kristen inriktning, men har ganska mycket miljötänk och hållbarhetsfokus i all verksamhet. Man har idag 8 olika linjeval, 3st med inriktning foto i olika form, och 5 st med friluftsinriktning:
- Friluftsliv Lofoten > Mest traditionellt norskt friluftsliv, svårt att beskriva egentligen men mycket fotturer, segla i nordlandsbåt etc.
- Fjell & Ekspedisjon > Fokus på längre fotturer, glaciärvandring och långtur på turskidor. Hade långtur till Svalbard året jag gick på LFHS.
- Klatring & Topptur > Fokus på klättring i första hand, skidåkning i andra hand. Hade långtur till Turkiet för klättring året jag gick på LFHS.
- Surfing & Ski > Fokus på surf I första hand, utöver detta skidåkning (många körde splitboard). Hade långtur till Portugal året jag fick på LFHS.
- Ski & Klatring > Fokus på skidåkning i första hand, utöver detta klättring. Vi hade långtur till Nelson i Kanada men numera går turen till Lyngen.
Man bor och sover i internat, motsvarande studentkorridor fast utan kök, som istället finns i huvudbyggnaden där alla norrmännen lagade grandiosapizza. Skolavgiften är huvudsakligen för boendet och mat, och sen är en mindre del kostnaden för ditt linjefag. Man får frukost, middag (som serveras vid 15:30-16 tiden) och kvällsfika (macka/yogurt), men som det bakåtsträvande land Norge är så är det matpakke till lunch, dvs. man får bre smörgåsar vid frukostbuffén (dock serverades lunch på måndagar). Maten håller för det mesta riktigt bra standard, kökspersonalen är duktig och det finns alltid vegetariskt alternativ och salladsbuffé. Åt mig rätt tjock på vetefrallor, men det finns som tur är både en mindre idrottshall (tänk typ idrottshall på valfritt svenskt infanteriregemente på 50-talet med parkettgolv), bouldervägg och gym med löpband, cykel och ett helt ok skivstångsrack för den som vill träna.
Dagarna inleds alltid med frukost kl 07 följt av s.k. "Ord för dagen" kl 08:20. Schemat såg sedan lite olika ut beroende på vilken dag i veckan det var. Måndagarna innebar städ av internatet följt av möte med internatansvarig lärare kring saker som hänt under veckan etc. Sedan var det samling för hela skolan i föreläsningssalen för föreläsning fram till lunch. Efter måndagslunchen var det samling med respektive klass för genomgång inför veckan. Var det inte temavecka (exempelvis första hjälpen) så var det tur var klass för sig tis>torsdag. Ofta har man s.k lördagsskola, dvs. föreläsning eller aktivitet på lördagar. Det var massa blandat; bridgekurs, segelregatta, bushcraft, besök från Amnesty etc. Dessa föreläsningar är obligatoriska men det går att flexa lite på dem om vädret och föret är bra. Söndagar är lediga, då serveras det dock endast frukost och senare middag.
Linjefag Ski og Klatring
Linjefaget, dvs. den linjeinriktningen man väljer när man söker till skolan, är den linje på Lofoten FHS med mest fokus på skidåkning. Då skolåret startar i slutet på augusti och snön oftast kommer till Lofoten i november så är det mycket fokus på generellt friluftsliv och klättring under hösten. Vi inledde tre första veckorna med klätterkurs, där man fick behörighet för norskt brattkort (motsvarande svenskt grönt+rött klätterkort i ett). Sedan var det blandat med topptur till fots, en längre tur där vi planerade vandringen själva och sov i tält, första hjälpen-vecka (en hel vecka med föreläsningar och övningar som avslutas med storövning på torsdagen eller fredagen), lavinteori etc. Jag han komma hem över jul, bli sjuk på nattåget upp till Narvik, missa årets första topptur med klassen och ändå njuta av en fantastisk vinter. Man drar som tidigare nämnt på långtur (vilket ingår i skolavgiften). Vi var sista klassen som åkte till Kanada innan man slutat med det. Det har kostat lite väl mycket och är inte så miljövänligt. Numera åker man istället till Lyngen längre fram på våren.
Ofta drog vi på tur på tisdag, onsdag, torsdag och fredag om vädret tillät. Då var det avfärd direkt efter Ord för dagen, samling och uppsittning i minibuss för avfärd till någon av topparna runt Kabelvåg. Det hände att om vädret var kasst att vi ägnade dagen åt att klättra inne i klätterhallen i Kabelvåg, eller hade någon form av övning med ex. transcievers eller dyl.
Utrustningsval
Om du läst såhär långt så kommer här svaret på frågan du säkert haft sedan du började läsa tråden: Vad blev det för lagg tillslut? Det blev tillslut (efter tips i den första tråden) ett par Völkl 90Eight med Dynafit Radical 2.0 bindning för min del. Ett alldeles utmärkt val, om det inte varit för att jag i oktober köpte ett par BC Anima (115mm i midja) och en av de första Shift-bindningarna som såldes kommersiellt i Norge (det var fett mkt rabatt). Shiften var så ny då att ingen butik i hela nordnorge hade mall för montering så jag fick flyga hem med skidorna för att få dem monterade hos Snö & Sjö i Malmö. Detta var dock en period i min skidåkning då jag levde efter mottot "go big or go home", dvs. det var ju sjukt fett med breda lagg och jag hade coolast storbergslagg i hela Lofoten! Att det sedan var fett otympligt att gå många höjdmeter med en så tung skida som en Anima i 194cm för att få tre svängar i lite vindblåst snö utöver skaren var ju lite skitsamma tyckte jag då.
Därmed sagt: Man kommer jättelångt på ett par skidor i storleksordningen 90-100 mm i midja. Det var många som körde Black Crows Camox, den var nog lätt populärast. En bra, robust techbindning som är driftsäker är att föredra, vi fick se haverier på både Kingpins och Vipec EVO. Inte superkul att dra sönder låsningen på tådelen när man är 3h in på en tur.
Sugen på Lofoten FHS?
Via hemsidan https://www.lofotenfolkehogskole.no kan man läsa mer. Upptag till nästkommande år startar (för alla folkhögskolor i Norge) den 1:a februari, men jag vet att de inför skolstart augusti får in ansökningar i december året innan. Man behöver bifoga utdrag från gymnasiebetyg och sedan är det bara att hoppas på det bästa! Lycka till!
//Kalle, Ski og Klatring 18/19
