FAQ: Recco
Inledande text
Detta är en FAQ angående recco och till viss del transceivers. Jag kan inleda med att säga att jag aldrig har hållit en transceiver i min hand, och även om jag äger ett par recco-brickor har jag aldrig sett en sökare i verkliga livet. Anledningen till att jag skriver detta är att jag ser att många verkar ha fått konstiga uppfattningar om recco-systemet, både till dess fördel och till dess nackdel. Jag studerar vid högskola, där jag läser elektronik, mycket av det jag läser har med signalbehandling och signaloptimering att göra. Vissa av svaren nedan är därför efter min kunskap om hur systemet är uppbyggda och min förmåga att analysera givet problem, jag kan därför inte garantera att allt stämmer. Tilläggas kan också göras att jag har haft båda forskarna som utvecklade de tekniska bitarna av recco som föreläsare.
Som sagt, jag har inte varit till 100% säker på all information, och jag verkar ha gjort några felbedömingar. Därför syr jag nu in centralbyrokratens korrektioner i min text! Tyckte det kunde vara vettigt, eftersom han inte bara är teoretiker, utan har praktisk erfarenhet av användning av systemen samt lavinräddning.
Om något är oklart eller om någon har ytterligare frågor är det bara att fråga, så svarar jag efter förmåga.
Varför är transceivers och recco inte kompatibla med varandra?
Det handlar helt enkelt om två olika system som fungerar på en liknande princip. Om man förstår hur systemen fungerar är det lätt att förstå att de inte är kompatibla med varandra.
Så, för att förklara enkelt. Transceivers bygger på att du har en apparat som fungerar som antingen sändare eller mottagare, den har alltså båda funktionerna, men kan bara agera som en åt gången. Tanken är att man "by default" har sin transceiver på att sända en signal. Om någon dras med så slår alla som inte ligger i lavinen över till att ta emot signal, medan den som ligger under lavinen naturligtvis har kvar på att sända en signal. De ovan ytan tar emot denna signal, som lavinoffrets enhet sänt ut, med sina sökare. Denna signal ligger på 457 MHz, en numera standardiserad frekvens som gör att alla transceivers fungerar med varandra. Detta på samma sätt som att olika comradios fungerar med varandra, då frekvensen är standardiserad till 466 MHz (om jag inte missminner mig), med lite variationer beroende på vilken kanal man använder.
centralbyrokraten tillägger:
Informationen som skickas mellan den begravda och den sökande pulse transorna går inte i den vanliga signalen utan via w-linksystemet.
Recco, å andra sidan, är egentligen inget mer avancerat än en liten mottagare, och en diod. Själva recco-dosan man använder för att söka med fungerar som både sändare och mottagare på samma gång. Sökarenheten i recco-system skickar ut en signal på 1 GHz (1000 MHz), som sedan fångas upp av recco-brickan. I brickan går signalen igenom dioden (vilket är ett olinjärt element), och transformeras upp till dubbla frekvensen, 2 GHz (2000 MHz). Detta kan tyckas vara mycket enkelt, vilket det också är i teorin. Problemet är att när man ska genomföra det i praktiken måste man eliminera alla störsignaler, det vill säga man måste ha en fruktansvärt ren signal i princip helt utan övertoner. Det är pga detta som en sökarenhet till recco kostar en hel del.
Tanken med att bygga upp recco-systemet på detta sättet var att man skulle skapa ett riktigt billigt skydd för "svenssonåkare", och även ett riktigt billigt skydd som kunde fungera som komplement till annan skyddsutrustning. Med tanke på att en uppsättning recco-brickor kostar ungefär 1/15 av vad en transceiver kostar kan man ju inte säga att det är dyrt, med tanke på att systemet fungerar bra så länge man är i närheten av pistörer.
När man ser till denna fakta är det lätt att inse varför transceivers och recco inte är kompatibla med varandra. De operarar helt enkelt på två helt skilda frekvenser. Detta medför också att man kan kombinera en sökning med transceivers och recco. Det förutsätter såklart att de som söker med transceivers och har recco-brickor på sig inte söker i samma område som de som söker med recco. (Detta förklaras längre ned, under "Transceivrar idag klarar av att "flagga av" "...)
centralbyrokraten tillägger:
Man får faktiskt en förvånansvärt bra signal på t.ex transceivers. [...] Men som Vattendroppe skriver, reflektorn får inte utlämnas för att man åker runt med en massa elektronik.
Jag har hört att recco-sökare ska ge utslag på annan elektronisk utrustning, t ex mobiltelefoner. Alltså behövs egentligen ingen recco-bricka?
Detta stämmer inte riktigt, även om man kan förstå resonemanget som leder till detta felaktiva antagande. Precis som recco-brickan innehåller den mesta elektroniken dioder. Det är därför lätt att tro att man kan ersätta den ena dioden med den andra, och därför helt enkelt lita på att sin mobiltelefon gör jobbet istället för att behöva lägga ut till synes onödiga pengar på en recco-bricka.
Återigen handlar det om att förstå själva tekniken bakom hur det fungerar. För att få ett system som recco att fungera måste alla signaler, som sagt, vara fruktansvärt rena. Insignalen måste vara ren för att dioden annars kommer att ändra på alla övertonar till en frekvens som förmodligen kommer vara inom ramen för vad mottagaren på sökarenheten kommer fånga upp. Utsignalen måste vara ren då det annars kommer ha exakt samma effekt som en insignal med övertoner.
Problemet med detta är att dioderna som finns i mobilerna absolut inte är gjorda för arbeta med dessa frekvenser. Den rena signalen som skickas ut av sändaren på sökarenheten kommer därför komma tillbaka med mängder av övertoner och annat skräp, om den ens reflekteras över huvud taget.
centralbyrokraten tillägger:
Elektronik "hörs" med reccon, även om signalen inte är lika ren som som den från en reflektor. Rent praktiskt så kan man i en lavinräddningsituation inte strunta i en otydligt signal, det innebär att vi gräver på allt vi "hör". Det finns fall då malm i berggrunden gett utslag och räddningspersonalen kontrollgrävt till marken. Men som Vattendroppe skriver, reflektorn får inte utlämnas för att man åker runt med en massa elektronik.
Transceivrar idag klarar av att "flagga av" andra transceivers och även mäta avstånd till de som sänder. Hur kommer det sig att recco inte gör detta, trots att recco-sökare verkar vara mer avancerad än en tranciever?
Detta avsnitt blev så långt att jag delar upp det i två delar.
Avflaggning
Att säga att den ena är mer avancerad än den andra är lite som att försöka jämföra äpplen och päron. Själva idéerna för systemen skiljer sig så pass mycket åt att det inte riktigt går att göra en vettig jämförelse. En recco-sökare har en signal som förmodligen är mer snävare än en transceivers, men å andra sidan kan man med hjälp av en digital transceiver skicka allehanda matnyttig information om tillståndet där sändarenheten befinner sig. Man kan t ex göra som med Barryvox Pulse skicka information om eventuell puls, men om man vill kan man lika gärna skicka information om temperatur, tryck eller något annat som är mätbart utifrån förutsättningarna.
Att digitala transceivrar idag kan flagga av signaler från sändare man redan har hittat beror i princip på två saker om jag har förstått saker och ting rätt. Jag är inte säker på hur det förhåller sig med analoga transor, för jag vet inte riktigt var man drar gränsen mellan analog och digital transceiver.
Den första detaljen som gör det möjligt är att man kan skilja mellan olika transceiversignaler, då de har olika fasförskjutning. Eftersom jag inte är jätteinsatt i hur transceivers fungerar kan jag inte säga till 100% säkerhet varför det är så. De två anledningarna som för mig ligger närmast till hans är antingen att man utnyttjar att risken för att man skulle slå på två transceivers så att de hamnar exakt i fas med varandra är mycket liten, eller så har man ett litet klockbatteri kopplat över en oscillator som man sedan synkar transceiverns signal mot.
Den andra detaljen som möjliggör detta system är att transceivern har ett litet minne som den kan lagra aktuell fas i, och på så sätt tillfälligt minnas vilka signaler man redan har markerat som hittade och vilka signaler som den fortfarande ska markera mot. Sen behöver den helt enkelt bara ignorera signalerna med en viss fas, och fortsätta visa signalerna som har en fas som inte är markerad som hittad.
centralbyrokraten tillägger:
Den avflaggningfunktion som beskrivs är från märket Pieps, övriga tillverkar använder sig av indentifiering av amplitudhöjningar. Detta gör att Pieps idéer om hur avflaggningen ska gå till ställer till det för alla andra tillverkare.
Om man istället ser till recco-systemet kommer de olika brickorna bara reflektera samma signal. Man kommer därför inte ha detta fingeravtryck för att skilja olika signaler mellan varandra. Det borde därför inte vara möjligt att på samma sätt flagga av olika signaler med recco-systemet. Däremot är det ju så att i recco-systemet kommer brickan inte reflektera någon signal om ingen signal sänds "på" den från första början. (Innan du tar de två kommande meningarna för givet, läs centralbyrokratens inlägg nedan) Står man alltså ovanpå en recco-bricka och riktar sin sökare någon annanstans än nedåt kommer man inte få någon signal från brickan som är nedanför dig, den har ju ingen signal att reflektera. Detta medför också att du utan problem borde kunna söka med recco, även om du själv har reflektorer på dina pjäxor. Det är också med hjälp av detta man får en väldigt exakt riktningsbedömning när man söker med recco, pekar man åt sidan kommer signalen försvagas fruktansvärt snabbt och det blir väldigt enkelt att hitta var reflektorn befinner sig med väldigt god precision.
centralbyrokraten tillägger:
Tyvärr "läcker" sökenheten och skickar ut söksignalen åt såväl sidor som bakåt vilket gör att det inte alls går att ha reccobrickor på pjäxorna om man söker. Detta läckage gör att man inte ens kan ha elektronik i fickorna. Eventuell radio och transceiver måste bäras på ryggen där kroppen fungerar som skärm.
Det kan även vara så att man ändå har gett olika brickor ett eget fingeravtryck genom att låta dem sända tillbaka en frekvens med en ytterst liten variation i och ha ett väldigt exakt bandpassfilter i själva sökarenheten, tillsammans med ett litet minne som kan markera vilka band som ska undvikas. Detta verkar dock onödigt, för om du ser till att markera en funnen reflektor med en stav eller något kan du ju helt enkelt låta bli att peka din sökenhet ditåt.
Avståndsmätning
Det här med avståndsmätning är egentligen mest en fråga om definition. Man kan väl säga att båda dessa system har en form av avståndsmätning, då man får en olika stark signal som man kan tolka på olika sätt. De digitala transorna kan göra en bedömning av signalens styrka och därefter visa en ett approximativt avståndsvärde på en display. Självklart går det även att göra en egen bedömning som är beroende av signalstyrkan med analoga transceivers och recco-sökare, men mig veterligen skriver inte recco-sökaren ut något i faktiska siffror.
Min gissning skulle vara att detta beror på att i och med att recco-systemet har så fruktansvärt lång räckvidd (upp till 300 meter och upp till 30 meter genom snö i teorin. Enl. centralbyrokraten är praktisk räckvidd snarare 100 meter i luft och 10 meter i snö.) är det mycket svårt att säga något vettigt i siffror, eftersom det beror väldigt mycket på hur mycket snö som ligger i vägen. Hur mycket snö som ligger mellan den begravda delen och den sökande delen varierar självklart mycket mer när man har en räckvidd på 300 meter, snarare än 40 meter.
Varför har recco-systemet ingen pil som visar riktning som de flesta digitala transceivers har idag?
På det sättet som recco är uppbyggt skulle det inte fungera. Faktum är att med det sättet recco är uppbyggt på behövs det inte heller. Som jag förklarar ovan kommer du endast få en signal från en recco-reflektor när du pekar sökarenheten hyfsat rakt på den. Det kommer därför inte fungera att ha en pil som pekar åt vilket håll närmaste reflektor finns, eftersom den bara kommer ha en signal att peka efter när den skulle peka i exakt samma riktning som sökarenheten pekar i.
När man söker med en transceiver däremot är det både möjligt och kan finnas en stor poäng med att kunna veta hyfsat exakt vilken riktning sändaren befinner sig i. I och med att transan är en aktiv komponent kommer den, oavsett hur du pekar din sökande transa, sända en signal som sprider sig radiellt ut från sändaren. Man kan då genom att sätta fler än en antenn på transeivern mäta de små effektskillnaderna mellan varje antenns signal och få en uppfattning om vilket håll signalen kommer från. Det vanliga är att man använder två eller tre antenner.
Recco är väl mest ett system för att lokalisera lik?
Återigen är det en fråga om definition. Recco är inte gjort som ett system som var tänkt för att lokalisera lik (faktum är att systemet har sina grunder i en metod för att hitta cancer om man ser till hur idén kom att utvecklas). Recco är gjort för att en "svenssonåkare" som mot förmodan drabbas av en lavin kan ha en chans att räddas av pistörer inom rimlig tid, samt även ett extra komplement för de som åker mer avancerad offpiståkning. Anledningen till att det har blivit känt som ett system för att lokalisera lik är för att så fort man befinner sig en bit iväg från pisten och tillgängliga pistörer utrustade med sökenhet och sökutbildning med recco är det oftast det resultatet man får från recco-brickan. Tänk dock på att även den mest rutinerade offpiståkaren lider lika stor risk att drabbas av en lavin i pisten som en person som tar sig ner i sin första röda backe. Och hur många gånger har du din transa påslagen i sändläge när du åker i pisten? Och hur många kompisar har du i närheten med sina transceivers redo för att slå om till sökläge?
Avslutande text
Det kan tyckas att jag nästan gör reklam för recco, sådant är inte fallet. Att tro att du är säker var du än åker för att du har recco är lika idiotiskt som att tro att du är säker var du än åker för att du har transciever. Att tro att du kan ersätta en transceiver med en reccobricka är lika idiotiskt som att tro att du kan strunta i att gå på trottoaren på natten för att du har en reflex. Min åsikt är däremot, som jag flera gånger sagt förr, att när det gäller något så oförutsägbart och destruktivt som laviner finns det ingen anledning att ta en extra säkerhetsåtgärd. Speciellt inte om den kostar 1/20 av den utrustningen du redan har. Om man dessutom ser till det faktum att många lägger ut enorma mängder pengar på mode för att de ska kunna gå på after ski utan att skämmas är det i mina ögon barockt om man tvekar på att lägga 200 spänn på ett säkerhetssystem som en dag kan rädda ditt liv. Även om chansen är liten.
Jag reserverar mig även för eventuella stavfel, grammatikfel och syftningsfel. (Klockan är snart 01:00, det är LAN, jag har lyssnat på www.di.fm :s hardstylekanal och är smått avundsjuk på en polare som kunde gå på Hård Jävla Kärna, vilket jag inte hade råd med. Jag har rätt att stava fel.) Tveka dock inte att påpeka om något verkar vara konstigt skrivet eller är svårt att förstå. Jag ska försöka utveckla eller skriva om så att det blir rätt/begripligt i sådant fall.
Live long and prosper
Vattendroppe
Detta är en FAQ angående recco och till viss del transceivers. Jag kan inleda med att säga att jag aldrig har hållit en transceiver i min hand, och även om jag äger ett par recco-brickor har jag aldrig sett en sökare i verkliga livet. Anledningen till att jag skriver detta är att jag ser att många verkar ha fått konstiga uppfattningar om recco-systemet, både till dess fördel och till dess nackdel. Jag studerar vid högskola, där jag läser elektronik, mycket av det jag läser har med signalbehandling och signaloptimering att göra. Vissa av svaren nedan är därför efter min kunskap om hur systemet är uppbyggda och min förmåga att analysera givet problem, jag kan därför inte garantera att allt stämmer. Tilläggas kan också göras att jag har haft båda forskarna som utvecklade de tekniska bitarna av recco som föreläsare.
Som sagt, jag har inte varit till 100% säker på all information, och jag verkar ha gjort några felbedömingar. Därför syr jag nu in centralbyrokratens korrektioner i min text! Tyckte det kunde vara vettigt, eftersom han inte bara är teoretiker, utan har praktisk erfarenhet av användning av systemen samt lavinräddning.
Om något är oklart eller om någon har ytterligare frågor är det bara att fråga, så svarar jag efter förmåga.
Varför är transceivers och recco inte kompatibla med varandra?
Det handlar helt enkelt om två olika system som fungerar på en liknande princip. Om man förstår hur systemen fungerar är det lätt att förstå att de inte är kompatibla med varandra.
Så, för att förklara enkelt. Transceivers bygger på att du har en apparat som fungerar som antingen sändare eller mottagare, den har alltså båda funktionerna, men kan bara agera som en åt gången. Tanken är att man "by default" har sin transceiver på att sända en signal. Om någon dras med så slår alla som inte ligger i lavinen över till att ta emot signal, medan den som ligger under lavinen naturligtvis har kvar på att sända en signal. De ovan ytan tar emot denna signal, som lavinoffrets enhet sänt ut, med sina sökare. Denna signal ligger på 457 MHz, en numera standardiserad frekvens som gör att alla transceivers fungerar med varandra. Detta på samma sätt som att olika comradios fungerar med varandra, då frekvensen är standardiserad till 466 MHz (om jag inte missminner mig), med lite variationer beroende på vilken kanal man använder.
centralbyrokraten tillägger:
Informationen som skickas mellan den begravda och den sökande pulse transorna går inte i den vanliga signalen utan via w-linksystemet.
Recco, å andra sidan, är egentligen inget mer avancerat än en liten mottagare, och en diod. Själva recco-dosan man använder för att söka med fungerar som både sändare och mottagare på samma gång. Sökarenheten i recco-system skickar ut en signal på 1 GHz (1000 MHz), som sedan fångas upp av recco-brickan. I brickan går signalen igenom dioden (vilket är ett olinjärt element), och transformeras upp till dubbla frekvensen, 2 GHz (2000 MHz). Detta kan tyckas vara mycket enkelt, vilket det också är i teorin. Problemet är att när man ska genomföra det i praktiken måste man eliminera alla störsignaler, det vill säga man måste ha en fruktansvärt ren signal i princip helt utan övertoner. Det är pga detta som en sökarenhet till recco kostar en hel del.
Tanken med att bygga upp recco-systemet på detta sättet var att man skulle skapa ett riktigt billigt skydd för "svenssonåkare", och även ett riktigt billigt skydd som kunde fungera som komplement till annan skyddsutrustning. Med tanke på att en uppsättning recco-brickor kostar ungefär 1/15 av vad en transceiver kostar kan man ju inte säga att det är dyrt, med tanke på att systemet fungerar bra så länge man är i närheten av pistörer.
När man ser till denna fakta är det lätt att inse varför transceivers och recco inte är kompatibla med varandra. De operarar helt enkelt på två helt skilda frekvenser. Detta medför också att man kan kombinera en sökning med transceivers och recco. Det förutsätter såklart att de som söker med transceivers och har recco-brickor på sig inte söker i samma område som de som söker med recco. (Detta förklaras längre ned, under "Transceivrar idag klarar av att "flagga av" "...)
centralbyrokraten tillägger:
Man får faktiskt en förvånansvärt bra signal på t.ex transceivers. [...] Men som Vattendroppe skriver, reflektorn får inte utlämnas för att man åker runt med en massa elektronik.
Jag har hört att recco-sökare ska ge utslag på annan elektronisk utrustning, t ex mobiltelefoner. Alltså behövs egentligen ingen recco-bricka?
Detta stämmer inte riktigt, även om man kan förstå resonemanget som leder till detta felaktiva antagande. Precis som recco-brickan innehåller den mesta elektroniken dioder. Det är därför lätt att tro att man kan ersätta den ena dioden med den andra, och därför helt enkelt lita på att sin mobiltelefon gör jobbet istället för att behöva lägga ut till synes onödiga pengar på en recco-bricka.
Återigen handlar det om att förstå själva tekniken bakom hur det fungerar. För att få ett system som recco att fungera måste alla signaler, som sagt, vara fruktansvärt rena. Insignalen måste vara ren för att dioden annars kommer att ändra på alla övertonar till en frekvens som förmodligen kommer vara inom ramen för vad mottagaren på sökarenheten kommer fånga upp. Utsignalen måste vara ren då det annars kommer ha exakt samma effekt som en insignal med övertoner.
Problemet med detta är att dioderna som finns i mobilerna absolut inte är gjorda för arbeta med dessa frekvenser. Den rena signalen som skickas ut av sändaren på sökarenheten kommer därför komma tillbaka med mängder av övertoner och annat skräp, om den ens reflekteras över huvud taget.
centralbyrokraten tillägger:
Elektronik "hörs" med reccon, även om signalen inte är lika ren som som den från en reflektor. Rent praktiskt så kan man i en lavinräddningsituation inte strunta i en otydligt signal, det innebär att vi gräver på allt vi "hör". Det finns fall då malm i berggrunden gett utslag och räddningspersonalen kontrollgrävt till marken. Men som Vattendroppe skriver, reflektorn får inte utlämnas för att man åker runt med en massa elektronik.
Transceivrar idag klarar av att "flagga av" andra transceivers och även mäta avstånd till de som sänder. Hur kommer det sig att recco inte gör detta, trots att recco-sökare verkar vara mer avancerad än en tranciever?
Detta avsnitt blev så långt att jag delar upp det i två delar.
Avflaggning
Att säga att den ena är mer avancerad än den andra är lite som att försöka jämföra äpplen och päron. Själva idéerna för systemen skiljer sig så pass mycket åt att det inte riktigt går att göra en vettig jämförelse. En recco-sökare har en signal som förmodligen är mer snävare än en transceivers, men å andra sidan kan man med hjälp av en digital transceiver skicka allehanda matnyttig information om tillståndet där sändarenheten befinner sig. Man kan t ex göra som med Barryvox Pulse skicka information om eventuell puls, men om man vill kan man lika gärna skicka information om temperatur, tryck eller något annat som är mätbart utifrån förutsättningarna.
Att digitala transceivrar idag kan flagga av signaler från sändare man redan har hittat beror i princip på två saker om jag har förstått saker och ting rätt. Jag är inte säker på hur det förhåller sig med analoga transor, för jag vet inte riktigt var man drar gränsen mellan analog och digital transceiver.
Den första detaljen som gör det möjligt är att man kan skilja mellan olika transceiversignaler, då de har olika fasförskjutning. Eftersom jag inte är jätteinsatt i hur transceivers fungerar kan jag inte säga till 100% säkerhet varför det är så. De två anledningarna som för mig ligger närmast till hans är antingen att man utnyttjar att risken för att man skulle slå på två transceivers så att de hamnar exakt i fas med varandra är mycket liten, eller så har man ett litet klockbatteri kopplat över en oscillator som man sedan synkar transceiverns signal mot.
Den andra detaljen som möjliggör detta system är att transceivern har ett litet minne som den kan lagra aktuell fas i, och på så sätt tillfälligt minnas vilka signaler man redan har markerat som hittade och vilka signaler som den fortfarande ska markera mot. Sen behöver den helt enkelt bara ignorera signalerna med en viss fas, och fortsätta visa signalerna som har en fas som inte är markerad som hittad.
centralbyrokraten tillägger:
Den avflaggningfunktion som beskrivs är från märket Pieps, övriga tillverkar använder sig av indentifiering av amplitudhöjningar. Detta gör att Pieps idéer om hur avflaggningen ska gå till ställer till det för alla andra tillverkare.
Om man istället ser till recco-systemet kommer de olika brickorna bara reflektera samma signal. Man kommer därför inte ha detta fingeravtryck för att skilja olika signaler mellan varandra. Det borde därför inte vara möjligt att på samma sätt flagga av olika signaler med recco-systemet. Däremot är det ju så att i recco-systemet kommer brickan inte reflektera någon signal om ingen signal sänds "på" den från första början. (Innan du tar de två kommande meningarna för givet, läs centralbyrokratens inlägg nedan) Står man alltså ovanpå en recco-bricka och riktar sin sökare någon annanstans än nedåt kommer man inte få någon signal från brickan som är nedanför dig, den har ju ingen signal att reflektera. Detta medför också att du utan problem borde kunna söka med recco, även om du själv har reflektorer på dina pjäxor. Det är också med hjälp av detta man får en väldigt exakt riktningsbedömning när man söker med recco, pekar man åt sidan kommer signalen försvagas fruktansvärt snabbt och det blir väldigt enkelt att hitta var reflektorn befinner sig med väldigt god precision.
centralbyrokraten tillägger:
Tyvärr "läcker" sökenheten och skickar ut söksignalen åt såväl sidor som bakåt vilket gör att det inte alls går att ha reccobrickor på pjäxorna om man söker. Detta läckage gör att man inte ens kan ha elektronik i fickorna. Eventuell radio och transceiver måste bäras på ryggen där kroppen fungerar som skärm.
Det kan även vara så att man ändå har gett olika brickor ett eget fingeravtryck genom att låta dem sända tillbaka en frekvens med en ytterst liten variation i och ha ett väldigt exakt bandpassfilter i själva sökarenheten, tillsammans med ett litet minne som kan markera vilka band som ska undvikas. Detta verkar dock onödigt, för om du ser till att markera en funnen reflektor med en stav eller något kan du ju helt enkelt låta bli att peka din sökenhet ditåt.
Avståndsmätning
Det här med avståndsmätning är egentligen mest en fråga om definition. Man kan väl säga att båda dessa system har en form av avståndsmätning, då man får en olika stark signal som man kan tolka på olika sätt. De digitala transorna kan göra en bedömning av signalens styrka och därefter visa en ett approximativt avståndsvärde på en display. Självklart går det även att göra en egen bedömning som är beroende av signalstyrkan med analoga transceivers och recco-sökare, men mig veterligen skriver inte recco-sökaren ut något i faktiska siffror.
Min gissning skulle vara att detta beror på att i och med att recco-systemet har så fruktansvärt lång räckvidd (upp till 300 meter och upp till 30 meter genom snö i teorin. Enl. centralbyrokraten är praktisk räckvidd snarare 100 meter i luft och 10 meter i snö.) är det mycket svårt att säga något vettigt i siffror, eftersom det beror väldigt mycket på hur mycket snö som ligger i vägen. Hur mycket snö som ligger mellan den begravda delen och den sökande delen varierar självklart mycket mer när man har en räckvidd på 300 meter, snarare än 40 meter.
Varför har recco-systemet ingen pil som visar riktning som de flesta digitala transceivers har idag?
På det sättet som recco är uppbyggt skulle det inte fungera. Faktum är att med det sättet recco är uppbyggt på behövs det inte heller. Som jag förklarar ovan kommer du endast få en signal från en recco-reflektor när du pekar sökarenheten hyfsat rakt på den. Det kommer därför inte fungera att ha en pil som pekar åt vilket håll närmaste reflektor finns, eftersom den bara kommer ha en signal att peka efter när den skulle peka i exakt samma riktning som sökarenheten pekar i.
När man söker med en transceiver däremot är det både möjligt och kan finnas en stor poäng med att kunna veta hyfsat exakt vilken riktning sändaren befinner sig i. I och med att transan är en aktiv komponent kommer den, oavsett hur du pekar din sökande transa, sända en signal som sprider sig radiellt ut från sändaren. Man kan då genom att sätta fler än en antenn på transeivern mäta de små effektskillnaderna mellan varje antenns signal och få en uppfattning om vilket håll signalen kommer från. Det vanliga är att man använder två eller tre antenner.
Recco är väl mest ett system för att lokalisera lik?
Återigen är det en fråga om definition. Recco är inte gjort som ett system som var tänkt för att lokalisera lik (faktum är att systemet har sina grunder i en metod för att hitta cancer om man ser till hur idén kom att utvecklas). Recco är gjort för att en "svenssonåkare" som mot förmodan drabbas av en lavin kan ha en chans att räddas av pistörer inom rimlig tid, samt även ett extra komplement för de som åker mer avancerad offpiståkning. Anledningen till att det har blivit känt som ett system för att lokalisera lik är för att så fort man befinner sig en bit iväg från pisten och tillgängliga pistörer utrustade med sökenhet och sökutbildning med recco är det oftast det resultatet man får från recco-brickan. Tänk dock på att även den mest rutinerade offpiståkaren lider lika stor risk att drabbas av en lavin i pisten som en person som tar sig ner i sin första röda backe. Och hur många gånger har du din transa påslagen i sändläge när du åker i pisten? Och hur många kompisar har du i närheten med sina transceivers redo för att slå om till sökläge?
Avslutande text
Det kan tyckas att jag nästan gör reklam för recco, sådant är inte fallet. Att tro att du är säker var du än åker för att du har recco är lika idiotiskt som att tro att du är säker var du än åker för att du har transciever. Att tro att du kan ersätta en transceiver med en reccobricka är lika idiotiskt som att tro att du kan strunta i att gå på trottoaren på natten för att du har en reflex. Min åsikt är däremot, som jag flera gånger sagt förr, att när det gäller något så oförutsägbart och destruktivt som laviner finns det ingen anledning att ta en extra säkerhetsåtgärd. Speciellt inte om den kostar 1/20 av den utrustningen du redan har. Om man dessutom ser till det faktum att många lägger ut enorma mängder pengar på mode för att de ska kunna gå på after ski utan att skämmas är det i mina ögon barockt om man tvekar på att lägga 200 spänn på ett säkerhetssystem som en dag kan rädda ditt liv. Även om chansen är liten.
Jag reserverar mig även för eventuella stavfel, grammatikfel och syftningsfel. (Klockan är snart 01:00, det är LAN, jag har lyssnat på www.di.fm :s hardstylekanal och är smått avundsjuk på en polare som kunde gå på Hård Jävla Kärna, vilket jag inte hade råd med. Jag har rätt att stava fel.) Tveka dock inte att påpeka om något verkar vara konstigt skrivet eller är svårt att förstå. Jag ska försöka utveckla eller skriva om så att det blir rätt/begripligt i sådant fall.
Live long and prosper
Vattendroppe
Senast ändrad:
