Knäkantning, höftkantning eller bankning ???

[Jonny_S]

Vet inte om jag tycker att filmen var helt lysande.

Han är duktig på att knäkanta när han står stil men när han väl börjar åka ser jag inte att han är särskilt tydlig med sama knäkantning.

Kika på sekvenserna som är ca 1.20 resp 3.25 in i filmen.

I första sekvensen visar han hur jätteviktigt det är med en kantning av inneskidan, i den andra har han väl närapå glömt av vad som sades ca 2 min tidigare?

Med en sådan kantning av innerskidan (som i första sekvensen) kommer han vara väldigt svag i innerbenet, när han sedan åker och vill ha tryck på båda skidorna blir det svårt eftersom han då är så svag i inenrbenet. Det här råder han galant bot på genom att inte åka riktigt så som han först förevisar.

Sedan har han en schysst rotation av höften i sekvensen som håller på kring 3.40 in i filmen. Menar han att man ska rotera höften på det viset?
Av någon anledning tycker han att det är vettigat att göra så hör för att minska risken att eleverna vrider skidorna för mycket för att initiera sväng, istället för att kanta.

I äldre litteratur kan man ibland se beskrivning av en effektiv höftkantning som att "åkaren sitter med ena skinkan på en pall". Den övningen göra mannen i filmen mycket bra. Men sådan höftkantning ser vi inte särskilt mycket av idag.

I slutet av filmen tar det sig dock, där åker han riktigt gott även om han glömmer av att han har stavar med sig,

 

[rabbit]

Här finns en skön dartfish-video med Markus Larsson. Även om resultaten uteblivit på sistone så kan ju karln åka skidor.

http://www.alpinracing.se/alpinracing/artiklar.asp?r=1&s1=190&s2=199&i=533

 

[Anders_Nilson]

Fantastiskt bra inlägg Anders! Jag har en kommentar dock när det gäller stor och stark och kraft som du tar upp. Min riktiga AHA-upplevelse fick jag i Chamonix med UCPA när en pytteliten fransk skidguide (Karin, om någon känner till henne) lärde oss att behandla underlaget som om det var äggskal som inte fick gå sönder. Allt handlade om balans och känslighet för underlaget. Den insikten öppnade upp en helt ny värld för mig när det gäller skidåkning. På något sätt så ger sig vinklar och dyligt av sig självt om man kontinuerligt justerar kroppen i balans i förhållande till fart och underlag.

/Cecilia

Känslan sitter i fötterna och stor och stark är man i kroppen
Det är snarare en känsla av att vara i balans och ha kontrol när man startar, sen måste man behandla underlaget som en katt oavsett vilket underlag man prater om.
Men det kommer att vara en skillnad på om man åker där det är isat, natursnö eller puder

 

[Anders_Nilson]

http://www.ronlemaster.com/shoenfelder-bc-2006-sl-1-wm.jpg
Nu börjar det likna nåt! :D

Det intressanta hade varit att se en jämförelse med Byggmark, han droppar ner inneraxeln och kör nästa uteslutande med "banking" (hela kroppen kanting) mitt i svängen.
Och det är extremt slår omkull all tidigare vetenskap

 

[TheOldSchool]

Fast Byggmark slår mest omkull sig själv. Han måste vara en av de minst ståsäkra åkarna i världscupen just nu.

 

[Anders_Nilson]

Fast Byggmark slår mest omkull sig själv. Han måste vara en av de minst ståsäkra åkarna i världscupen just nu.

jo fast ruskigt innovativ och grymt snabb i mellanåt

 

[rabbit]

Byggmark, han droppar ner inneraxeln och kör nästa uteslutande med "banking" (hela kroppen kanting) mitt i svängen.
Och det är extremt slår omkull all tidigare vetenskap

Men sådär särdeles nytt är det ju inte. Det har väl varit den österrikiska racingskolan under minst hela Herman Maiers karriär. Däremot är det väl inte så många som tar det till sin spets på samma sätt som Byggmark gör emellanåt? Ted Ligety kanske? fast han har nåt knasigt längsledsarbete av nåt slag. Skulle vara kul att höra vad han och hans coach snackar om.
En kul grej som jag funderat på, på sistone, är hur linje och åkstil påverkar varandra. Skall man köra den kortaste, aggressivaste linjen kanske man måste (just nu) banka som Byggmark, medan en lite säkrare linje kan man vara lite mer upprättt a'la Raich som ju, i princip, aldrig kör ur eller gör ett riktigt dåligt resultat.
Men vad kom först? linjen eller stilen? Kan man "ta isär" dom två eller är det en av de saker som gör "bankning" svårt för gubbar, dvs att vi försöker applicera det via en gammal Stenis linje och det inte riktigt passar sig?

-peace och snö
/r

 

[iana]

Nu börjar det bli väldigt tekniskt. Titta på följande länk

http://www.hendryxskis.se/index.php?option=com_content&task=view&id=50&Itemid=45

Det är Erik Gölen på Hendryx i Ramundberget. Höft in, knä ut, tå bak, nagel trång, se framåt
(vem f.... ser bakåt) osv, glöm det. Stå mitt på skidorna men tryck ordentligt framåt och pressa
skidan IN i svängen. Sedan är det bara att hänga i. Och försök stå på båda skidorna. Klaus
Heidegger hade en stil, glöm den.

Steepndeep, your guide in the galaxy and beyond

Åka och sladda runt med handen i backen har ingenting med god teknik eller carving att göra. Det
där är en reklam-pose som gick hem bland tyska turister '98.
Allt detta snack om att det; "går alldeles utmärkt att carva pisten med fetingar" har ingen grund i
verkligheten.
Om det går bättre än vad man någonsin trott så innebär det inte att det är jämförbar pist-
prestanda med ett par riktiga race-lagg.

-peace
/r

Här känner jag att jag i egenskap av fotograf till bilden som nämns lägga mig i...
Till att börja med vill jag skilja på carving för att det är skönt och kul, då jag, i alla fall gillar att
ligga i stora, runda svängar och lägga ner skidorna riktigt djupt.
och den andra sidan-raceåkning, där man INTE vill runda upp svängen, utan hitta snabbaste linjen
ner, och skidorna är följdaktligen byggda för ändamålet...
Att dra in skidor som Hendryx i diskutionen kan vara att bege sig ut på aningens djupt vatten, då
dessa (och andra nytänkande märken) erbjuder en annan teknik för att carva.
Successiv kantökning som man lär sig i skidlärarutbildningar kan man glömma, här kan man ligga
nästan 50/50 på skidorna och lägga in i princip hela kroppen samtidigt, så länge inre axeln inte
droppar inåt...
Åkningen påminner väldigt mkt om carving på snowboard, mjukt och skönt, även när man minskar
svängradien maximalt.


"Åka och sladda runt med handen i backen har ingenting med god teknik eller carving att göra.
Det där är en reklam-pose som gick hem bland tyska turister '98." som Rabbit skriver är långt i
från vad som händer i verkligheten på denna bild.
Erik testkörde här ett par Hendryx Funcallistic för första gången och tillverkaren själv var
imponerad över de pist egenskaper som Erik kunde visa på skidorna (ngt som han själv inte sett
tidigare), därav bilderna.
Erik är en mkt duktig åkare som är grymt duktig på att lägga omkull skidor riktigt djupt på rena
skär, och jag kan tala om att det är betydligt fler än Tyska turister 1998 som uppskattar den
typen av åkning... och därmed tycker jag att du Rabbit kan sluta med den typen av påståenden
som jag förmodar beror på ren avundsjuka?? Det är betydligt trevligare om vi kan hålla oss till
fakta och lämna pajkastningen utanför.
Mvh
ianan

 

[Anders_Nilson]

Byggmark, han droppar ner inneraxeln och kör nästa uteslutande med "banking" (hela kroppen kanting) mitt i svängen.
Och det är extremt slår omkull all tidigare vetenskap

Men sådär särdeles nytt är det ju inte. Det har väl varit den österrikiska racingskolan under minst hela Herman Maiers karriär. Däremot är det väl inte så många som tar det till sin spets på samma sätt som Byggmark gör emellanåt? Ted Ligety kanske? fast han har nåt knasigt längsledsarbete av nåt slag. Skulle vara kul att höra vad han och hans coach snackar om.
En kul grej som jag funderat på, på sistone, är hur linje och åkstil påverkar varandra. Skall man köra den kortaste, aggressivaste linjen kanske man måste (just nu) banka som Byggmark, medan en lite säkrare linje kan man vara lite mer upprättt a'la Raich som ju, i princip, aldrig kör ur eller gör ett riktigt dåligt resultat.
Men vad kom först? linjen eller stilen? Kan man "ta isär" dom två eller är det en av de saker som gör "bankning" svårt för gubbar, dvs att vi försöker applicera det via en gammal Stenis linje och det inte riktigt passar sig?

-peace och snö
/r

Byggmark har välä mer Banking än Österrikarna?
Fast jag tror att det är precis tvärt om, att Raich kör en kortare väg med den lite mer upprätta stilen och det ger honom lite mer säkerhets marginal, fast det går lite långsamare, byggmark kör fyllt men får ingen marginal och då blåser han ur oftare.

 

[rabbit]

Nu börjar det bli väldigt tekniskt. Titta på följande länk

http://www.hendryxskis.se/index.php?option=com_content&task=view&id=50&Itemid=45

Det är Erik Gölen på Hendryx i Ramundberget. Höft in, knä ut, tå bak, nagel trång, se framåt
(vem f.... ser bakåt) osv, glöm det. Stå mitt på skidorna men tryck ordentligt framåt och pressa
skidan IN i svängen. Sedan är det bara att hänga i. Och försök stå på båda skidorna. Klaus
Heidegger hade en stil, glöm den.

Steepndeep, your guide in the galaxy and beyond

Åka och sladda runt med handen i backen har ingenting med god teknik eller carving att göra. Det
där är en reklam-pose som gick hem bland tyska turister '98.
Allt detta snack om att det; "går alldeles utmärkt att carva pisten med fetingar" har ingen grund i
verkligheten.
Om det går bättre än vad man någonsin trott så innebär det inte att det är jämförbar pist-
prestanda med ett par riktiga race-lagg.

-peace
/r

Här känner jag att jag i egenskap av fotograf till bilden som nämns lägga mig i...

Visst, alla är välkomna. Senast jag kollade var det ett öppet forum.

Till att börja med vill jag skilja på carving för att det är skönt och kul, då jag, i alla fall gillar att
ligga i stora, runda svängar och lägga ner skidorna riktigt djupt.
och den andra sidan-raceåkning, där man INTE vill runda upp svängen, utan hitta snabbaste linjen
ner, och skidorna är följdaktligen byggda för ändamålet...

Så du menar att racelagg inte är gjorda för att åka runda svängar? Kanske inte var så smart att lägga sig i ändå?

Att dra in skidor som Hendryx i diskutionen kan vara att bege sig ut på aningens djupt vatten, då
dessa (och andra nytänkande märken) erbjuder en annan teknik för att carva.

Du pratar ju i nattmössan! :D De enda som tror på att märken som hendryx är nyskapande är dom som inte åkt skidor tillräckligt länge. Stenis tvingade Elan att bygga carvinglagg åt honom i början på 80talet. När snowboards fortfarande hade "rak" sidoskärning.
Materielen var inte tillräckligt bra så det blev inget av det, men myten om att snowboardtillverkarna kom på "carving" som sedan lyftes fram till skidor är inte sann.
Och den här "andra tekniken för att carva" som du pratar om? Dumheter. Jag tycker det är jättekul att Hendryx bygger lagg som han vill göra men i ett medium där man sjunker behöver man ingen midja, se reverse sidecut eller outlinen på en surfbräda, eller flex, rocker och kick men det borde han ju veta eftersom han gjort surfbrädor?
En bottomturn på hookipa med 17m svängradie styr ju åt helskotta, därav att outlinen på surfbrädor och puderlagg inte är som racecarvers som går på is/pist.
Jag undrar hur han tänker men tappar tråden lite...

Successiv kantökning som man lär sig i skidlärarutbildningar kan man glömma, här kan man ligga
nästan 50/50 på skidorna och lägga in i princip hela kroppen samtidigt, så länge inre axeln inte
droppar inåt...
Åkningen påminner väldigt mkt om carving på snowboard, mjukt och skönt, även när man minskar
svängradien maximalt.

Det är ingen som snackat "succesiv kantökning" (vad du nu menar med "begreppet"? skidvaneövning? metodik? teknik?)
Vi pratar modern carvingteknik, vars främsta utövare återfinns inom elitidrotten.

"Åka och sladda runt med handen i backen har ingenting med god teknik eller carving att göra.
Det där är en reklam-pose som gick hem bland tyska turister '98." som Rabbit skriver är långt i
från vad som händer i verkligheten på denna bild.
Erik testkörde här ett par Hendryx Funcallistic för första gången och tillverkaren själv var
imponerad över de pist egenskaper som Erik kunde visa på skidorna (ngt som han själv inte sett
tidigare), därav bilderna.
Erik är en mkt duktig åkare som är grymt duktig på att lägga omkull skidor riktigt djupt på rena
skär, och jag kan tala om att det är betydligt fler än Tyska turister 1998 som uppskattar den
typen av åkning... och därmed tycker jag att du Rabbit kan sluta med den typen av påståenden
som jag förmodar beror på ren avundsjuka?? Det är betydligt trevligare om vi kan hålla oss till
fakta och lämna pajkastningen utanför.
Mvh
ianan

Erik är säkert en väldigt duktig åkare. Det har jag aldrig vare sig tvivlat på eller påstått motsatsen. Att han däremot åker med sladd och lägger ner kroppen i backen för att "stajla på bild", på just den bilden är han säkert själv den förste att erkänna, förutsatt att ditt påstående om hans skicklighet har något med verkligheten att göra.

Personligen har jag inget emot vare sig hendryx eller erik eller dig, och jag är övertygad om att du skulle vara snabb att rätta mig om jag sa något okunnigt om fotografering.

Jag har inte "kastat någon paj" förrän jag skäller lite på dig i detta inlägg och jag är inte typen som blir avundsjuk på folk som sladdar i en pist.

Men om man skall ge sig in i leken får man leken tåla eller föregå med gott exempel. Att försöka kasta paj samtidigt som man undanber sig pajkastning blir bara löjligt.

Så skärp dig eller börja kasta. Men åk lite mer skidor innan du uttalar dig om teknik.

/r

ps/

Byggmark har välä mer Banking än Österrikarna?

Jag tyckte mig påstå just det. Jag bara nämnde att det inte var något nytt även om han kanske gör det mer än någon annan just nu.
/ds

 

[iana]

Hej och hå här trampade man på mer än en öm tå...
Tänker ta kväller och lämna denna diskussion som tyvärr lämnat ämnet. (sorry för min
medverkan till detta)
Bara några förtydliganden för din kännedom kaninen: Jag är INTE mer än hobbyfotograf, jo,
självklart kan man köra runda svängar med racelagg, ville bara belysa att olika typer av skidor är
i grunden byggda för olika användningsområden.
Att du och jag har olika uppfattningar om vilken typ av skida vi väljer i tex offpist lämnar jag
därhän.
Modern carvingteknik utövas både i käppåkning och i friåkning.
Nej, Erik sladdar inte runt på bilden som visas, däremot åker han i vårslask därav snösprut, hade
han sladdat hade han aldrig kommit ur svängen stående, utan hade halkat omkull... jag var ju
dessutom där. Det hela är ingen reklambild, utan en bild vi tagit med en sketen kompaktkamera
för nöjes skull som Henrik ändå valt att lägga på sin hemsida.
Till det sista... Jag är skidlärare utbildad tom steg 4 alpint, med nästan 10 år i yrket (tycker
därför att jag kan uttala mig om teknik), åker skidor minst 150 skiddagar per säsong, och ja, jag
skulle gärna åka ännu mer om tid och pengar fanns... och jag uttalar mig gärna i forumet där vi
alla kan dela våra åsikter och kunskap... Jag hoppas även att alla härinne granskar innehållet
kritiskt och väljer noggrant vad man vill ta till sig.
Trevlig kväll!

 

[Anders_Nilson]

Successiv kantökning som man lär sig i skidlärarutbildningar kan man glömma, här kan man ligga nästan 50/50 på skidorna och lägga in i princip hela kroppen samtidigt, så länge inre axeln inte droppar inåt...
Åkningen påminner väldigt mkt om carving på snowboard, mjukt och skönt, även när man minskar svängradien maximalt.

Pröva att köra utan successiv kantökning så får du se om det fungerar....
Det är möjligen så att den sker snabbare men nog är den successiv. Du kan inte få till kraften annars.
50/50, nej du det går nog inte heller med den typen av skida, och inte i den positionen heller, det är av arten "pedagogisk sanning" snarare är det så att man åker med belastning på båda kanterna och i flack terräng, innan man kommer upp på kant och börjar "banka".
Den risken som finns med att droppa inner axeln är att man får lite väl mycket banking och skrotar på en innerskida eller får medvridning och "sladdar" ur svängen.

 

[HitMe]

Pröva att köra utan successiv kantökning så får du se om det fungerar....
Det är möjligen så att den sker snabbare men nog är den successiv. Du kan inte få till kraften annars.

Jo, rent formell måste ju (av kontinuitetsskäl) skidorna kantan lite innan de kan kantas mycket. Men jag skulle ändå hävda att man i praktiken kan gå in i sväng med mycket kantning. I alla fall om man räknar med att svängen börjar från och med att man börjar lägga tryck på skidan. Det hela har med relationen mellan bankning och rotation (av kroppen i sidled, sett framifrån).

Om man bara går från bankning till bankning måste man använda successiv kantökning. Men man kan också använde en del av energin i sväng 1 för att rotera kroppen och "slänga ut benen" åt andra hållet, dvs förbereda för sväng 2. Skidorna kan då redan när man börjar lägga tryck på dem vara rejält kantade.

 

[Anders_Nilson]

Pröva att köra utan successiv kantökning så får du se om det fungerar....
Det är möjligen så att den sker snabbare men nog är den successiv. Du kan inte få till kraften annars.

Jo, rent formell måste ju (av kontinuitetsskäl) skidorna kantan lite innan de kan kantas mycket. Men jag skulle ändå hävda att man i praktiken kan gå in i sväng med mycket kantning. I alla fall om man räknar med att svängen börjar från och med att man börjar lägga tryck på skidan. Det hela har med relationen mellan bankning och rotation (av kroppen i sidled, sett framifrån).

Om man bara går från bankning till bankning måste man använda successiv kantökning. Men man kan också använde en del av energin i sväng 1 för att rotera kroppen och "slänga ut benen" åt andra hållet, dvs förbereda för sväng 2. Skidorna kan då redan när man börjar lägga tryck på dem vara rejält kantade.

Problemet blir att du inte kommer att starta svängen, utan du kommer att försöka gå direkt på fullt skär i fallinjen utan att passera gå.
Svängväxlingen blir då lite lidande och du kommer i princip bara göra en kort variant av halvsväng.
Då missar du att bygga upp stöd och kraft och kommer inte att få till någon "carvingsväng". En tävlingsåkare gör till viss del det, men han går på sladd (drifta) för att hitta den optimala linjen och sen kanta fullt i falllinjen (när det är brant och hårt).
Det kan möjligen fungera i teorin men det kommer inte att fungera i praktiken.
Hela grejen med successiv kantning är att, även om du börjar med kantade skidor, kommer att öka kantningen genom svängen, dels för den ökade belastningen och dels för att backen defacto lutar.

 

[Jonny_S]

Successiv kantökning som man lär sig i skidlärarutbildningar kan man glömma, här kan man ligga
nästan 50/50 på skidorna och lägga in i princip hela kroppen samtidigt, så länge inre axeln inte
droppar inåt...
Åkningen påminner väldigt mkt om carving på snowboard, mjukt och skönt, även när man minskar
svängradien maximalt.

Hur åker du om du inte åker med en succesiv kantökning?
Hur går du från sväng till sväng utan succesiv kantökning/kantminskning?

Att åka utan succesiv kantökning gör man nog i stort sett bara i hoppkort om man lyckas med att inte ändra kantningenvinkeln från att man landat tills man hoppa ur upp igen. Men hoppkort har ju inte särskilt mycket likheter med carvingsvängar.

Att göra carvingsvängar med konstant kantning ser jag som helt omöjligt, förklara gärna hur det skulle kunna gå till.

 

[HitMe]

Problemet blir att du inte kommer att starta svängen, utan du kommer att försöka gå direkt på fullt skär i fallinjen utan att passera gå.
Svängväxlingen blir då lite lidande och du kommer i princip bara göra en kort variant av halvsväng.
Då missar du att bygga upp stöd och kraft och kommer inte att få till någon "carvingsväng". En tävlingsåkare gör till viss del det, men han går på sladd (drifta) för att hitta den optimala linjen och sen kanta fullt i falllinjen (när det är brant och hårt).
Det kan möjligen fungera i teorin men det kommer inte att fungera i praktiken.
Hela grejen med successiv kantning är att, även om du börjar med kantade skidor, kommer att öka kantningen genom svängen, dels för den ökade belastningen och dels för att backen defacto lutar.

Så tävlingsåkarna som du refererar till, de åker ineffektivt då, på ett sätt oms bara funkar i teorin?

Jag förstår iofs hur du tänker och håller med om att det oftast finns en viss del "drift" i tävlingsåkarnas teknik när det är brant. Slutsatsen tror jag är att man kompromissar mellan de båda teknikerna beroende på hur viktigt man tycker det är att vara snabb från sväng till sväng. Ju mer man kör renodlad successiv kantökning i kombination med bankning, desto längre tid tar det mellan svängarna. För flackåknng och hobbycarving så är ju detta fint, och de flesta lägger i alla fall trycket mycket sent i svängen för att de är lättare och nänns mer "carvigt". Men om det brantar på lite bli det ju helt enkelt väldigt svårt att hinna med en "mjuk" ingång svängen om man vill hinna göra en försvarlig del av svängen innan fallinjen. Man har ju nte heller gravitationen med sig på samma sätt som senare i svängen så det måste till ett uns av "drft" i början för att få n skidan i sväng

 

[Bud66]

Ju mer man kör renodlad successiv kantökning i kombination med bankning, desto längre tid tar det mellan svängarna. För flackåknng och hobbycarving så är ju detta fint, och de flesta lägger i alla fall trycket mycket sent i svängen för att de är lättare och nänns mer "carvigt".

Jo, jag har bara tagit en liten bit av inlägget men här vill jag ha det till att det är helt tvärt om. Kör du med succesiv kantökning får du en "snävare" sväng än om "sätter skidan för tidigt" (hur f..n ska jag förklara, min skrivverbala förmåga grumsas av för mycket dyslexi..)

Jag vill ha det till att (obs. jag tänker raceteknik nu..) går du in med "för mycket kant för tidigt i svängen begränsar du svängradien på svängen till skidans svängradie..

Kör du istället med succesiv kantning (med rätt tryck på plösen) får du skidan till att böja igenom bättre, svängen blir snävare runt porten och skidan accelererar till nästa sväng(kraften som du byggt upp i skidan "fjädrar" tillbaka)
Mao. du blir snabbare från kant till kant.

 

[Anders_Nilson]

Så tävlingsåkarna som du refererar till, de åker ineffektivt då, på ett sätt oms bara funkar i teorin?

Jag förstår iofs hur du tänker och håller med om att det oftast finns en viss del "drift" i tävlingsåkarnas teknik när det är brant. Slutsatsen tror jag är att man kompromissar mellan de båda teknikerna beroende på hur viktigt man tycker det är att vara snabb från sväng till sväng. Ju mer man kör renodlad successiv kantökning i kombination med bankning, desto längre tid tar det mellan svängarna. För flackåknng och hobbycarving så är ju detta fint, och de flesta lägger i alla fall trycket mycket sent i svängen för att de är lättare och nänns mer "carvigt". Men om det brantar på lite bli det ju helt enkelt väldigt svårt att hinna med en "mjuk" ingång svängen om man vill hinna göra en försvarlig del av svängen innan fallinjen. Man har ju nte heller gravitationen med sig på samma sätt som senare i svängen så det måste till ett uns av "drft" i början för att få n skidan i sväng

Det jag menar är att det inte går att gå antingen eller det kommer, precis som du skrev, vara en kompromiss, men du kan inte göra en skärande sväng utan successiv kantning, du måste helt enkelt bygga upp stöd och inte bara tro att du kommer så rätt i vinkel att du klipper dirkets så att säga, nu blev det iof väldigt mycket mekanik men ändå.
När det gäller ingången så vill du inte börja svängen efter fallinjen, då kommer du att missa skäret i fallinjen. En tävlingsåkare måste transportera sig en bra bit i sidled och kan inte bara förlita sig på en skärande sväng.
Precis som Bud skriver så måste man få till en genomböjning av skidan för att få en snäv sväng och acc till nästa port.

 

[HitMe]

Det där håller inte, Bud. Även med "den andra" tekniken böjer man givetvis igenom skidan.

När jag tänker på det lite mer är nog Anders och jag hyfsat överens. Den viktiga poängen är att man får skilja på 100% bankning för att gå mellan sväng, och när man också "roterar kroppen"/kastar ut benen. Även om man kör den senare varianten finns det ju inget som hindrar att man inte låter skidorna gå in i den nya svängen relativt mjukt (men snabbt) ändå. Man behöver liksom inte "hacka" i den på nya sidan. Det är kanske det Anders i ett att sina tidigare inlägg menar med att det alltid är ett viss mått av successiv kantning, fast den är snabb ibland.

Jag menar dock att det är viktigt att identifiera denna "rotation av kroppen" (arbete i sidled) om man vill göra riktigt effektiva svängar i hög fart.

 

[Jonny_S]

Nu håller jag med dig HitMe.

Även om kantning/avkantning är snabb så blir den ju ändå successiv och, skulle jag vilja påstå, aldrig konstant genom hela svängen.

 

[Anders_Nilson]

Det där håller inte, Bud. Även med "den andra" tekniken böjer man givetvis igenom skidan.

När jag tänker på det lite mer är nog Anders och jag hyfsat överens. Den viktiga poängen är att man får skilja på 100% bankning för att gå mellan sväng, och när man också "roterar kroppen"/kastar ut benen. Även om man kör den senare varianten finns det ju inget som hindrar att man inte låter skidorna gå in i den nya svängen relativt mjukt (men snabbt) ändå. Man behöver liksom inte "hacka" i den på nya sidan. Det är kanske det Anders i ett att sina tidigare inlägg menar med att det alltid är ett viss mått av successiv kantning, fast den är snabb ibland.

Jag menar dock att det är viktigt att identifiera denna "rotation av kroppen" (arbete i sidled) om man vill göra riktigt effektiva svängar i hög fart.

Så där ja nu börjar vi komma nån stans jag må vara lite kategorisk men wtf det är precis det jag menar, snabbt men mjukt

Sen vill jag iof minimera "rotation" men mer därför att den inte tillför något till skidåkningen, det handlar bara om att rikningsförändra skidorna.
Jämför med en pendel som slår från sida till sida, även om den ska ut så kommer den att passera lod linjen.

 

[Bud66]

Härligt HitMe, Anders & Jonny!

Skönt att snacka teknik på "millimeternivå"!!

Men, HitMe, det jag menar med att "sätta skidan för tidigt" är att om du, i stället för att ha en form av "mjuk transaktion" mellan svängarna, (hoppas ni förstår..) "pangar upp" full kant direkt (utan någon form alls av succesiv kantning) så missar man att "ladda" skidan fullt ut.. självklart böjer sig skidan i båda fallen.. men det blir bättre "laddning i skidan" med succesiv kantning, snabb eller ej..

Varför dryftar jag om detta, jo, jag har nämligen detta "problem" själv och jag vet att om jag gör "transaktionen" mellan svängarna rätt (succesiv kantning, snabb eller ej) åker jag fortare. (det är detta jag tränar mest på, jo, jag tävlar om tillfälle ges)

Slutsatsen från mig är att jag tror ändå att vi har mycket liknande idéer angående detta och att det är snarare hur vi uttrycker oss som skiljer!

Än en gång, härligt med "millimetersnack"!

Bästa skidåkarhälsningar till er!
Och HitMe, jag har idag blivit medlem i "Völklfamiljen" igen (Nya Mantra!)

 

[marialundin]

vad jag har förstått om kroppens anatomi så går det inte att knäkanta som här ovan beskrivs. knäleden är endast böjlig framåt/bakåt och ej åt sidorna, pröva själv. det betyder att kantningen måste komma antingen från vristen, höften eller med bankning.

och vem säger att "trycka 90-100% på ytter-, 0-10% på innerskida" är den moderna tekniken, det beror helt på vart i världen man är och vem man frågar.

pröva att inledna en skärande sväng med innerskidan och sedan ha säg 60/40 tryck på skidorna.

alla skidor går att ställa på kant och radien bestämmer men avgör inte alls hur du kommer carva skidan. ju mer kraft du trycker ner i skidan, desto mindre radie kommer den få.

 

[Jonny_S]

marialundin

Du har i viss mån rätt.

Vad det gäller det anatomiska har du helt rätt.

Det vi här refererar till som knäkantning är egentligen en inåtrotation i höftled, för ytterskidan och i viss mån beroende på hur mycket den används, en utåtrotation i höftled, för inneskidan (såvida vi inte pratar plogsväng för då är det en inåtrotation i höftled med båda benen samtidigt)
Detta brukar kallas knäkantning då det man upplever är rörelsen sker i knäna.

Jag hade en elev en gång, hon blev helt bestört när jag nämnde knäkantning. Hon pysslade med tillverkning av proteser och andra ortopediska hjälpmedel, hon hade mycket god koll på leder och deras funktioner.

Men det är sällan man med en elev kan prata om medial och lateral rotation i articulatio coxae voilket naturligtvis vore en mer korrekt beskrivning och därför pratar vi om knäkantning.

Kika gäran på filmen nedan, där ser du en herre som är en hejare på medial och lateral rotation i articulation coxae.

 

[Anders_Nilson]

och vem säger att "trycka 90-100% på ytter-, 0-10% på innerskida" är den moderna tekniken, det beror helt på vart i världen man är och vem man frågar.

pröva att inledna en skärande sväng med innerskidan och sedan ha säg 60/40 tryck på skidorna.

alla skidor går att ställa på kant och radien bestämmer men avgör inte alls hur du kommer carva skidan. ju mer kraft du trycker ner i skidan, desto mindre radie kommer den få.

Och det är därför som man idag pratar belastning och kant snarare än tryck på inner och yttterskidan, tryck blir lite styltigt eftersom jag faktiskt inte kan trycka ner skidan med något annat än min egen vikt (jag kan inte hålla emot uppåt).

Man vill alltså gå in i sväng med kant på båda skidorna (successiv kantning), fötterna parallella och ingen rotation för att få med sig fart och acceleration ut ur svängen.
Mycket tryck på plösen och kroppens masscentrum strävar att gå en kortare väg än skidorna

Håller med Bud: grymt kul att diskutera millimetrar

La upp två bilder som kanske kan illustrera något av det, åtminstone parallella fötter och kant på båda skidorna
http://www.castor.nu/ski.html

 

[Jonny_S]

Bra bilder Anders.
Påöversta bilden, kika på spåren framför åkaren, någon mer har åkt med tryck på båda skidorna.

 

[Anders_Nilson]

Bra bilder Anders.
Påöversta bilden, kika på spåren framför åkaren, någon mer har åkt med tryck på båda skidorna.

Fick köra en hel del för att få bra bilder, hade hela backen själva för en fotosession till två artiklar i Friluftsliv

 

[Mountain_Man]

Jag hängde väl med någorlunda till begreppet successiv kantning började dyka upp.

Därefter fattar jag ingenting ... dä ä bare å åk ... eller! (?)

/ MM

 

[centralbyrakraten]

Milimeterdiskussioner är alltid som ljuv musik! Även om jag inte fattar hälften av det ni skriver.

Ge oss mer av denna kantporr!

 

[Bud66]

Bra bilder Anders!

Men ser jag inte en liten tendens till divergering (ej HELT parallella skidor, snackar vi MIKROMETRAR)) så..) på den övre bilden?? )

Det är ok att skylla på att snön är "greppig")

Skämt o sido, denna bild borde många kolla, visar riktigt bra hur det ser ut när man åker med parallella skidor. De ska även kolla spåren framför skidåkaren på bilden, det är så det ska se ut när man kollar "sina spår"..

MM: du har SÅ rätt, glöm bara inte att lägga till "med glädje" också!!!!!!)

centalbyrakraten: här kommer riktig kantporr!
0,5 graders hängning, 87,25 graders kantslip!!!! )

 

[Jonny_S]

Jag tror faktiskt att man behöver åka med, i varje fall stundtals, lite divergerande skidor.
Såvida man inte har olika skärning på inner- och ytterskida.

Ska man åka med parallella skidor genom hela svängen kommer innerskidan behöva göra en sväng med kortare radie och hur får vi skidan att göra en sväng med kortare radie?

 

[Danne88]

Intressant framförallt kul med lärorika trådar..

De låter som ni är ute å fiskar efter den perfekta carving tekniken

Om vi tittar in i verkligheten så krävs det en perfekt pist för att lyckas,
den pisten finns att tillgå på morgonen, om de inte har snöat eller snöar, även våren med sol å värme får ju till en härligt slaskig pist.

Men man vill carva hela dagen eller? :-(

Då kan vi slänga alla smala skidor och all millimeterteknik om vi inte ska falla tillbaka till
80 talet eller Tävlingsåker förstås.
Om vi fångar upp ett par breda skidor och montera duck stance och strävar efter 50/50 tryck då behöver vi inte Bry oss om de snöar eller vad klockan är. Om vi står duck så sparar vi eldproverna på Knäna och har lättare att närma oss 50/50 tryck. då kan vi köra hårt hela dagarna.

Jag är glad att ni finns… ni som tänker bland oss skidåkare..

Såga mig totalt om jag är helt fel ute…

 

[Anders_Nilson]

Bra bilder Anders!

Men ser jag inte en liten tendens till divergering (ej HELT parallella skidor, snackar vi MIKROMETRAR)) så..) på den övre bilden?? )

Det är ok att skylla på att snön är "greppig")

Det blir en viss divergering, precis som jonny skriver, eftersom man har samma skärning på inner och ytterkant, och man kan ju inte åka med samma belastning på skidorna

 

[Anders_Nilson]

I
Om vi fångar upp ett par breda skidor och montera duck stance och strävar efter 50/50 tryck då behöver vi inte Bry oss om de snöar eller vad klockan är. Om vi står duck så sparar vi eldproverna på Knäna och har lättare att närma oss 50/50 tryck. då kan vi köra hårt hela dagarna.
Såga mig totalt om jag är helt fel ute…

Ska inte såga dig men.....
50/50 fungerar inte ovasett om du åker duck eller inte, det är en "pedagogisk sanning" dvs man strävar efter att ha kant på båda skidorna, kan inte ens säga att det är att eftersträva
Och vist det sparar duck kanske lite knän men det är rätt marginellt, som i princip alla race pjäxor ser ut idag så har de viss utåtvinkling av tån (eller invinkling av hälen lite beroende på märke) men det har snarare med styrkan att göra, du blir lite starkare (rent biomekanisk) i benen, men nu pratar vi om marginaler.
Det som är viktigast är att ha grymt kul och att åka så effektivt som möjligt, och anpassat efter terrängen

 

[Jonny_S]

Det blir en viss divergering, precis som jonny skriver, eftersom man har samma skärning på inner och ytterkant, och man kan ju inte åka med samma belastning på skidorna

Och även om vi skulle åka med samma belastning på båda skidorna skulle vi bli tvingade att divergera.
Med samma belastning, samma kant och samma skärning på inner och ytterkant skulle spåren vi lämnar efter oss i backen se ut som i fronten på en Audi, spåren skulle komma att korsas.

För att undvika det skulle vi alltså behöva en mindre radie på innerskidans sväng och det skulle alltså behövas en större belastning på inneskidan än på ytterskidan.

Alterntivt divergera.

Eller?

 

[Anders_Nilson]

Och även om vi skulle åka med samma belastning på båda skidorna skulle vi bli tvingade att divergera.
Med samma belastning, samma kant och samma skärning på inner och ytterkant skulle spåren vi lämnar efter oss i backen se ut som i fronten på en Audi, spåren skulle komma att korsas.

För att undvika det skulle vi alltså behöva en mindre radie på innerskidans sväng och det skulle alltså behövas en större belastning på inneskidan än på ytterskidan.

Alterntivt divergera.

Eller?

Ja om vi vill starta/avsluta svängen genom successiv kantning, så länge vi har samma kantvinkel, samma belastning så kommer skidorna ha precis samma svängradie men det är en ganska så teoretiskt diskussion.
Divergeringen kommer alltså att vara positiv i normalfallet och skidorna åka isär från varandra (om du inte plogar då är den negativ)
Det är en kortare svängradie på ytterskidan på grund av högre belastning och mer kantvinkel och vise vessla på innerskidan.

 

[Jonny_S]

Precis, och med en kortare radie på ytterskidans sväng kommer skidorna att korsa varandra.
kanske en teoretisk diskussion men det upplevs mycket tydligt när man åker i praktiken.

Prova att:

Åk i ganska flack pist, ca 45 grader ut från fallinjen (prova precis vilka grder som helst men tvärs fallinjen ger dålig fatökning och rätt i fallinjen ger en kortare tid i sväng och svårare att hinna uppleva vad som händer.)
Öppen skidföring
Succesiv kantökning med samma belastning på båda skidorna
Ligg kvar med samma belastning på båda skidorna.

Vad händer?

 

[Anders_Nilson]

http://www.stadium.se/is-bin/INTERS...infPEAAAEWXTMVe3w3&Level4MenuSelected=0330001
en ganska bra instruktions film till carving faktiskt

 

[Ace_DG]

God eftermiddag!
Läser med stort intresse!
Divergerade underben, man kan sannolikt inte undvika det i vissa skeden av svängen, som jag ser det. OK, på perfekt greppigt underlag, flack backe, 50/50-belastning, visst då kanske. Eller DH-åkarna i långa svängar. Carving med belastning 50/50 på hård konstsnö, glöm det enligt min uppfattning. Succesiv kantisättning och dito avlastning? Finns det nåt alternativ för detta för att åstadkomma aktiva mjuka övergångar mellan svängarna? Jag kanske fattar fel, men enligt mitt sätt att se det sitter hela sekvensen ihop som en enda kontinuerlig rörelse. Variablerna ligger främst i underlagets beskaffenhet och lutning. Tekniken anpassas efter detta.

Säsongen har påbörjats i Andorras stenhårda konstsnöpister här i helgerna. Jag kan bara konstatera att utan knivskarapa kanter, tidigt anbringat plöstryck, belastning ca 90/10, samt mitt nyaste vapen, "det styrande innerknät", kunde man defintivt hälsa hem om man ville initiera och hålla skäret.

Som vanligt kunde man göra gemensam sak med alla spanjorer och bredhasa utför pisterna, om man nu tyckte det var kul. Eller dra ner och dricka Sangria...

Återkommer efter lite fler experiment.

/Ace DG