Rom - en sorts reflektion

Jibberisch

Aktiv medlem
Rom - en sorts reflektion
Observera att denna text inte har någonting med skidåkning att göra. Jag ber om ursäkt. Men jag kände att det var längesedan jag drog igång en helt meningslös tråd. Traditioner är till för att följas. Utan processen är vi ingenting.

Prolog

För att ta sig någonstans här i världen fodras tyvärr väldigt ofta ett besök på en flygplats. Så även denna gång. Tyvärr. Inga undantag här inte.

Genom en kombination av mer eller mindre ointelligenta anledningar ignorerades varningar kring ett alldeles speciellt flygbolag. Tyvärr. Folk överdriver väl? Hur illa kan det vara? Om det är så illa som folk säger flyger väl inte folk med Ryanair? Är folk inte kloka? Nej vad fan, jag tror det är okej. Det här blir bra.

Varför flyger folk med Ryanair?

Det är en fråga värd att fundera över lite extra. Då mänsklighetens alla problem förmodligen ligger gömda i svaret, symptomen och syftet.

Varför flyger folk med Ryanair?

Förutom de sedvanliga och ständigt närvarande - skrikande bebisarna, barnprogram på iPads, sparkar i stolsryggar, människor som likt en heroinist med abstinens, måste plocka upp och ner, fram och tillbaka bland sitt handbagage, ockupera toaletten, prata för oblygt om målet med resan och ta av sig barfota – lägger Ryanair till ett par nivåer av galenskap, till en annars outhärdlig flygresa.

Galenskap som börjar när du anländer till flygplatsen. Galenskap som inte slutar förrän du sitter i taxin på väg därifrån. Tur att vi svenskar tycker om att stå i kö. Fogligt betalar och checkar in väskor som inte alls är för stora för kabinen och inte bryr oss om att det kostar extra att glömma bort att skriva ut boardingkortet. Hur skulle det annars går för Ryanair?

Eftersom nästan alla jag känner som flugit Ryanair vid olika tillfällen påpekat exakt hur förbannat märkligt det är att flygbolaget fortfarande existerar, trodde jag självklart inte att det skulle bli några problem. Människor överdriver så lätt. Jag överdriver ju också mest hela tiden.
Är huvudet dumt får kroppen lida och som jag har lidit.

Att sitta i någonting som bokstavligt talat ser ut som Elvis Preslys tv-rum (minus möjligheten att se på tv så klart), ett par kilometer upp i luften i en hastighet av cirka 800km/h, medan de som bland annat ansvarar för säkerheten säljer skraplotter och skrattande filmar varandra kändes lite sådär. Kändes olustigt.
Om jag måste sätta fingret på upplevelsen tror jag att jag hamnar lite ungefär där jag brukar hamna när en restaurang inte bryr sig om att städa sina toaletter. Om detta, den här cirkusen, är vad de tillåter mig som ”kund” att se, vad händer bakom manegen då? Självspelande positiv och schimpanser i skräddarsydda smokings och skiftnycklar?

Jag kanske börjar bli gammal, vad vet jag, men när jag befinner mig i ett plåtrör, på denna höjd och i denna hastighet vill jag helst inte få vibbarna av att jag befinner mig på en marknad i Bulgarien.
Det gick inte att fälla stolsryggen. Jag trodde det var ett skämt. Ända tills jag insåg att toaletten faktiskt var gratis att besöka. Det fick mig att hålla mig för skratt en liten stund till.

Flyg inte med Ryanair. Mata inte trollen.

Rom

Rom ligger i Italien, eller tvärtom beroende på hur du väljer att se på saken. Som besökare bör du som vanligt vara medveten om en hel del olika saker.

Till att börja med checkar Italien av en hel mängd punkter på den gamla U-landslistan:

- Flygplatsen ser ut som en scen från en zombieapokalypsfilm.
- Graffitti av varierande kvalité är ständigt närvarande.
- Husen har inbyggda jalusier för att stänga inne en förmodad misär.
- ”Kommersiella byggnader” har gallerförsedda ingångar i syfte att stänga ute förmodad misär.
- Vägskyltarna innehåller lika många pilar som utvalda scener ur Sagan om Ringen
- En generell lukt av stekt hund flyter omkring som en osalig ande.
- Cigg är billigare än glass.
- Vatten är dyrare än skitit vin.
- Total avsaknad av Heinz tomatketchup

I Rom bor det Italienare. Inte helt överraskande och ett faktum du bör vara medveten om utifall ett besök planeras.

Italienare tycker om att göra fyra saker någorlunda effektivt och snabbt: Ta beställningar på restauranger, prata italienska, röka cigg och köra bil.

När det kommer till allt annat som existerar kan hastighet, kvalité och servicekänsla egentligen kvitta enligt italienare. Vilket i sig är en bedrift och en syn på livet som fler kanske borde anamma delar av. Beroende på perspektiv så klart.

Enligt en bekant som arbetar i Rom, hade deras italienska avdelning sämst poäng i medarbetarundersökningen kring hur de anställda tycker att vågskålen jobb vs. livet i övrigt fungerar. Misären var stor! Är stor! Det jobbas så in i helvete mycket! Impossible!

Och då börjar de flesta runt 09:30-10 på morgonkvisten, kör en trevlig och tilltagen lunch för att sedan gå hem innan kl. 16:00. Vetskapen om den inställningen är bra att bära med sig vid ett besök i en av vår civilisations huvudstäder. Det blir liksom lite mindre frustrerat då.

Just den inställningen kan ha varit anledningen till alla andra ställningar jag såg under mitt besök - nämligen byggnadsställningar. De fanns överallt, särskilt på och runtomkring alla gamla påminnelser över mäktiga mäns storhetsvansinne som jag ville se. Colosseum har de till exempel tydligen försökt renovera sedan Obelix brakade in i skiten för en massa år sedan.

När jag råkade samtala med en lokal restaurangägare kring fenomenet, påstod denne att alla gamla statyer, fontäner, gladiatorarenor, kyrkor och tempel är väldigt gamla och måste fixas till med jämna mellanrum för att inte ramla ihop.

Så långt hängde jag med, så långt kände jag mig som ett geni.

På frågan kring hur lång tid renoveringarna tar, skrattade restaurangägaren så att hans mage guppade upp och ner, och informerade om att det är ju så mycket att renovera, det är varmt på sommaren och att Italien inte har några pengar kvar. Samt att allt detta tydligen är tyskarnas fel. De dära tyskarna har lurat Italien och påverkat vädret. Något om obligationer var problemet, men jag vet inte säkert. Jag lyssnade inte så noga eftersom min smakfulla Carbonara precis anlänt. Jag kan bara konstatera att om byggjobbarna har samma sunda (perspektiv) inställning som övriga arbetsstyrkan kan nog Fontana di Trevi vara avstängd, torrlagd och igenbommad ett tag till. Vilket känns lite synd, då fontänen säkerligen hade sett väldigt vacker ut med vatten.
När vi ändå är inne på så kallade sevärdheter (ett oerhört laddat och subjektivt begrepp) måste väl ändå nämnas att Rom är proppfullt av dessa. Staden har ju som bekant under massor av år präglats av män med idéer och ett stort behov av att hävda sig.

Stadskärnan är relativt liten och snårig. Precis på samma sätt som de flesta gamla städer är. Den kommer liksom svälja dig på ett trivsamt vis. Små och trånga gränder samsas med torg prydda av porlande vatten och stela statyer för att öppna upp sig i bredare shoppingstråk.

Att förflytta sig runt mellan platser att ta #selfies framför är både enkelt och komplicerat på samma gång. Lite som att vara bakfull och gå till McDonalds. Ibland går det snabbt och smidigt men när man allra minst anar det får man vänta på självklarheter.

Köp en karta, flagga ner en taxi eller snör på dig ett par sköna skor. Hyr för gudsskull inte en vespa eller en bil. Ge dig inte ut i trafiken. Det tål att upprepas – ge dig inte ut i trafiken. Inte för all mozzarella i Småland. Om du inte får tag i en M1A1 Abrams main battle tank vill säga. Då kanske. Du kan tacka mig för tipset efter att ha tittat på trafiken. En flock älgar som hittat en skog full av hallucinogena svampar är mer organiserad och harmlös än trafiken i Rom. Det enda som ignoreras mer än rödljus i Rom är dokusåpakändisar när barturnén är slut.

Vad alla ojämna kullerstenar spelar in i denna galna dans vägrar jag spekulera i. Skateboard är inte att tänka på i alla fall.

Taxi får förresten anses som billigt i den italienska huvudstaden. Det kan vara värt att notera. Speciellt när du sitter och sneglar igenom vinlistan på kvällen. Att ta sig fram till fots är heller inga problem men märk dock att om du använder dig av dina egna fötter kommer vattenkostnaden att driva dessa framåt äta upp en del av din budget. Detta då Italien är att betrakta som ett u-land och i u-länder är, som redan nämnt, rent vatten alltid en dyr historia. Speciellt på sommaren, då är det varmt så in i norden. Som vanligt i u-länder är kollektivtrafiken inte att lita på för fem lire.

På din karta som du betalat ungefär tre euros för kommer det att finnas allt möjligt utpekat. Nedan följer en lista som är raka motsatsen till generell och objektiv:

Vatikanstaten
Här bor Påven, en hatt och hans hantlangare. Det finns muséer, allmänt hyckleri, målningar, kyrkor, torg, fontäner och män i roliga kläder.

Pantheon
Ett asgammalt tempel med ett hål i taket där det sägs aldrig regna in. Således ett mäktigt hål. Kanske det bästa hålet någonsin.

Katakomber
Tunnlar under staden. Förbannat bra om man vill slippa solen en stund.

Kapucinerkryptan
Rekommenderas om du som besökare tycker om döskallar.

Spanska trappan
En trappa som byggdes med franska pengar och döptes efter ett torg vars namn inte alls hade något med en trappa att göra. Enligt rykten innehåller trappan 138 trappsteg. Vilka känns som många fler trappsteg när solen skiner.

Collosseum
Denna gamla gladiatorarena kan inte ha undgått någon som tittar på film. Den är mindre än man kan tro och på exakt samma sätt som den är mindre än man kan tro, är den mer exploaterad än man vill erkänna för sig själv. Det är något visst med mänskligheten ändå.

Villa Borghese
Park med skugga och relativt billig dryck. Och glass. Här finns också ett eller flera museum och ett zoo. I muséet finns saker som finns i muséer och på zoo:t finns det saker som finns på ett zoo. Det vill säga roliga djur. Utanför ingången till zoo:t fanns, och finns förmodligen fortfarande, en stor och rosa kanin. I parken finns cyklar och Segways att hyra. Varför vet jag inte.

Piazza Navona
Ett stort torg med ännu en fallosymbol. Runt omkring torget finns förtäring av olika slag.

Fontana di Trevi
En, tidigare nämnd och berömd fontän som i skrivandets stund saknar vatten. Vilket, enligt SAOLs definition av ordet ”fontän”, betyder att den inte är en känd fontän. Ingen fontän alls faktiskt. Jag är inte alls bitter, sa jag det?

Gemensamt för alla sevärdheter i Rom är att de alla, som nämnt tidigare, andas storhetsvansinne, hybris och desperation (Underskatta aldrig hur långt en människa kan gå för att försöka övertyga en annan människa om att det är en bra idé att vänslas lite.) Hur lång tid dessa tagit att uppföra, hur många dagar som gick åt till alla detaljer och vad materialet egentligen kostade har nog bara Google svaret på. Jag kan bara spekulera och spekulation i text gör sig sällan bra.

En annan aspekt av begreppet desperation lever vidare i form av försäljare. Dessa försöker, likt flygvärdinnorna på Ryanair, sälja allt mellan himmel och jord. Lustiga hattar, solglasögon, väskor, vatten, paraplyer att sätta på huvudet, plastsvärd, målningar, små kopior av sevärdheterna instoppade i små kupoler som imiterar snöfall om de skakas på, nyckelringar, små helikoptrar i neon och mycket, mycket annat. Monumenten är ibland så översållade med pryttlar och den moderna människans påhitt att du nästan kommer kunna hör dem sucka.

Mitt förslag är att du funderar över lite innan vad just du är sugen på innan du åker. Du kommer förmodligen inte hinna se allt och köpa allt under din vistelse i Rom.

Maten, vinet och natten

Åker du till Italien måste du äta och dricka saker. Annars missar du en hel del av hela syftet med resan. Jag skulle kunna gå så långt och säga, att om du inte tänker äta en endaste pastasnutt eller sula i dig minst en flaska rött, ja då kan du likagärna zappa fram alla gamla ruiner på Discovery, luta dig tillbaka i soffan, skrapa en triss och le fridfullt åt avsaknaden av försäljare och en sol som vill mörda dig.

Å andra sidan, om du har en bra italiensk restaurang hemmavid, kanske Discovery är ett alternativ trots att du är hungrig?

Nåväl, hamnar du ändå i Rom - ät och drick. Det finns ingen hejd på kvalité och smaker när det kommer till mat och vin. Ostar och desserter. Med svenska mått mätt hittade jag inte en enda medelmåttig restaurang och ett gäng som var långt över genomsnittet. Ta en, vilken som helst, med vita dukar och tjocka kypare. Det kan inte gå fel. Speciellt inte i kombination med en utstuderad strategi. Personligen tog jag sikte på rätter jag brukar äta hemma, antingen laga själv eller beställa på restaurang, en upplevelse känns ofta mer relevant när referenser finns med i bilden. Å andra sidan kommer jag aldrig kunna äta dessa rätter och känna något för dem igen.

Fördelar och nackdelar att väga som med allt annat. Ge och ta. Gungor och karuseller.
När solen har gått ner, kan en besökare med fördel ge sig ut på staden utan vilja sälja sin själ för en påse isbitar och en kylig nordanvind.

(Med tanke på att solen i Rom är italiensk stretar den emot jordens rotation förvånansvärt bra. Den lämnar också efter sig en envis värme, vars arbetsmoral förmodligen vida överskrider renoveringsarbetarnas.)

Rom är översållat med uteserveringar och eftersom det är varmt och soligt väldigt mycket längre än i Sverige är dessa serveringar inte på liv och död. En tumme upp eller en tumme ner avgör inte ditt öde här. Här finns plats. Solen skiner ju imorgon också. En annan fördel med italienska uteserveringar är att de ofta är sköna att omfamnas av. Liksom utstuderade och konstruerade av erfarenhet och kärlek. En konspiratoriker kan här behöva stanna upp en stund och misstänka att det finns en korrelation mellan BNP och komforten på uteserveringar. Om det var en fråga, svarar jag: ja, så är det nog.

Sjunk ner och låt en mer än ljummen sommarkväll, gamla fasader och historiens vingslag hålla dig sällskap.
Ovanstående kan utföras på Piazza delle Coppelle. Ett litet torg som påminner om en anspråkslös innergård. Husen som reser sig runtomkring plockar effektivt bort allt som påminner om en storstad samtidigt som de låter en medelhavsnatt leta sig ner till stolarna och borden.

Avslutningsvis

Rom är en fantastiskt vacker stad som påminner om en tid som en gång var. Och kanske också det som en gång kommer att bli. Åk dit om du inte varit där. Italienarna hjälper en intet ont anande nordbo att komma ihåg vad som faktiskt kanske är viktigt. Beroende på kontext är dock viktigt att påpeka så att ingen blir besviken.

Det är rörigt, varmt och sällan tyst och lugnt. Ledningar, sladdar och kablar ser ut att vara dragen av en fullkomligt espressopåverkad spindel, gatorna planerade av dennes kusin, avloppen uppstyrda av en rörmokare som är upptagen med att rädda en prinsessa i ett annat slott, skyltar uppsatta av valfri politiker och bilarna på gatorna parkeras med största sannolikhet av någon som egentligen jobbar som provsmakare i Ernesto de Wonkas vinfabrik. Vaffanculo är på riktigt, rödljus betyder ingenting, träden suckar uppgivet och envist, kullerstenarna är nötta, fasaderna slitna, marmoren blank, fontänerna fantastiska, antika statyer skakar hand med 2000-talets plast och smakerna är lika långt ifrån halvfabrikat som Atlanten är bred.

En annan lista:

- Använd vita taxibilar. (Andra kan vara lömska.)
- Prova mozzarellan, den tillverkas tydligen i närheten och är därför trivsamt färsk.
- Missa inte glassen mest överallt.
- Glöm inte att dricka i värmen. (Två liter i timmen sa någon.)
- Stressa inte. Ta god tid på dig att betrakta alla gamla saker. Fundera över varför de existerar, vad som ligger bakom. Och varför. Tänk på hur liten du är, på hur kort tid du kommer att vara här.
- Notera att om du egentligen inte har någon destination, kan du aldrig vara vilse. Kan du aldrig vara vilse, är du heller aldrig sen någonstans.
- Om du ska möta någon på Piazza Navona och åker till Fontana di Trevi finns risk att du blir lite sen.
- Var inte rädd för att fråga, Italienarna är inte så tuffa som de ser ut.
 

RandoScando

Turtok
Forumvärd
Rom - en sorts reflektion
Jag har en polare som blev beviljad audiens hos påven. Tyvärr var påven tvungen att ställa in när det väl var dags, men han fick istället en privatguidad rundtur av katakomberna under Peterskyrkan. Att ha att Petrus grav slår också ganska högt.
 

blomman67

Medlem
Rom - en sorts reflektion
Tyvärr är det så att om man får audiens hos påven så är det du och några tusen personer samtidigt, ungefär som att man pratat med dom i Metallica,,på en konsert med stolsnummer A3/4567ac :)

 

N-E

Ny medlem
Rom - en sorts reflektion
HAHA helt fantastiskt.


Jag var i Rom med familjen för en massa år sedan, minns att jag tyckte det var dyrt som fan.

Det är ju vanligt att ens snor blir rätt så svart när man chillar i storstäder och andas in diverse avgaser hela dagarna, men tror fan aldrig det varit så illa som när jag var i Rom. Efter en dag på stan snöt man ju typ ut olja genom näsan. Alla röker överallt, och känns som det finns mer vespor och mopeder än det finns Sverigedemokrater i Skåne.

Man var också tvungen att betala extra om man ville inta sin espresso sittande, vilket kändes märkligt. Och kösystem är obefintligt.


Men ja, riktigt fin stad, om man är en historietönt som jag så trivs man nog som fisken i vattnet.
 

charliethon

Aktiv medlem
Rom - en sorts reflektion

@vattendroppe
For real?
Det är rätt jäkla maffigt, känns som det bara är Robert Langdon, ett gäng uppnäsade underpåvar och huvudpersonerna i Eurotrip som har fått träffa påven. Absolut något att skriva med på CV:t, att man nästan träffade honom.
 

RandoScando

Turtok
Forumvärd
Rom - en sorts reflektion
@charlieton
For real. Det är en såndär lirare som har ett jädrigt händelserikt och ibland något surrealistiskt liv. Mycket intressant person att äventyra med!
 

Corin

Aktiv medlem
Rom - en sorts reflektion
Sjukt bra skivet! Kändes som en otroligt ärlig och därmed korrekt beskrivning av upplevelsen.

Flög med Ryan till Biarritz förra året. Hade ingen returbiljett, och tur var väl det. Åkte istället tåg till Nîmes (kostade 3x ryanbiljetten) där jag sen fick skjuts till Nice där jag flög med ett billigt Norweigan via London. Våga vägra Ryan Air.

Gillar också att OT-forumet används! Mer sånt!
 

charliethon

Aktiv medlem
Rom - en sorts reflektion

@vattendroppe
Låter onekligen så. Var i vatikanstaten för en himla massa år sen och tyckte mest det var varmt, klibbigt och väldigt mycket väntan.
Audiens till påven gör det ju lite coolare.
 

RandoScando

Turtok
Forumvärd
Rom - en sorts reflektion
charliethon sa:
@vattendroppe
Låter onekligen så. Var i vatikanstaten för en himla massa år sen och tyckte mest det var varmt, klibbigt och väldigt mycket väntan.
Audiens till påven gör det ju lite coolare.
Min upplevelse av vatikanen var ungefär detsamma när jag var där för exakt lika länge sen. Jag föredrog katakomberna. Och den där skallkatedralen, den var riktigt häftig.
 

Jibberisch

Aktiv medlem
Rom - en sorts reflektion

@N-E
Upplevde inte att man fick betala extra för olika sker. Luften var väl dock så där, kan inte argumenteras emot.

@Corin
Skriver bara vad jag ser =)

Hm...Jag ser ingen riktig anledning till varför jag skulle vilja träffa påven. Har nog mer gemensamt med Hulk Hogan.

@vattendroppe
Håller med om Vatikanen vs. andra saker att titta på.
 
Senast ändrad:

charliethon

Aktiv medlem
Rom - en sorts reflektion
Vattendroppe sa:
charliethon sa:
@vattendroppe
Låter onekligen så. Var i vatikanstaten för en himla massa år sen och tyckte mest det var varmt, klibbigt och väldigt mycket väntan.
Audiens till påven gör det ju lite coolare.
Min upplevelse av vatikanen var ungefär detsamma när jag var där för exakt lika länge sen. Jag föredrog katakomberna. Och den där skallkatedralen, den var riktigt häftig.
När jag var där exakt samtidigt som du så var nog inte våra lekledare/guider vidare pigga på att gå ner i underjorden. Hemskheter! Gravar! Mörkt!
Smått jobbigt att jag verkat missa top noche med hela Vatikanen.

@Jibberisch
Så skönt!
Då har du ju upplevt det bästa med Rom i ditt tycke! Viva la vida med byggarbetare, torrlagd fontän och playstation! Alé Alé!
(Eller var Hulk Hogan i Rom så du missade honom där?)
 

Snödjup

Topp