Med de gamla skidorna då var man ju tvungen att åka annorlunda för att svänga, de hade ingen midja och svängde inte alls genom att de ställdes på kant - gick bara rakt fram. Svänga fick man göra med lite "hopp", men framför allt höftrörelser och tyngdöverföring fram och tillbaka. Och man åkte mer rakt ner i fallinjen, och gjorde oftast kortare svängar.
Blir det lite brant och puckligt känner jag i alla fall att jag har mer kontroll på läget om jag håller ihop skidorna när jag måste svänga/hoppa snävare. Och farten kontrolleras genom att man trycker till med tailen. Det blir den gamla tekniken som tar över för mig. Med bakåtvikt har jag aldrig åkt.
Professionella puckelpiståkare kör väl med skidorna ihop?
Det är väl som när man en gång lärt sig gå och cykla på ett visst sätt, så blir det svårt att lära sig en ny teknik/stil.
I en välpreppad blå/röd pist med ytor åker jag annorlunda än förr (har kanske 30 cm mellan skidorna), och tycker det är läckert att känna "flytet" när skidorna suger tag i snön och drar runt en i svängen av sig själv. Och man blir inte trött i benen som förr heller!
Gick bara i skidskola som barn, det hade nog varit en god idé att ta hjälp av en instruktör vid tillfälle.
