Allt som har med ”gömma CO2” att göra är ju t ex meningslöst avseende de miljöproblem som inte har med CO2 att göra (”övriga miljöproblem”).
Ja Rosling var mycket intressant. Han vägrade t ex hjälpa Al Gore som bad Rosling om hjälp att "install fear" när det gällde klimatproblemen. Rosling vände sig också mot ett ständigt "worst case scenario"-resonemang (vilket ju dominerar i media idag), åtminstone inte utan att också presentera ett "best case scenario".
Några exempel, där främsta fokus ligger på (och bör ligga på) det som du med avsiktligt negativ benämning kallar "reaktiv verksamhet":
1. Sjukvård, en typiskt "reaktiv verksamhet" med ditt synsätt. Med ditt synsätt förstår man inte varför vi satsar miljarder på sjukhus och vårdcentraler ("reaktivt"!) och inte istället lägger motsvarande resurser på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Eller, som du parallellt/omväxlande tycks föreslå, satsar allt på allt.
Hur mycket vi än lägger på förebyggande åtgärder så finns det en avvägning, vi kaninte prioritera allt, och en del resurser måste också prioriteras för att hantera de problem som vi ändå inte lyckas förebygga/mptverka. Och det verkar ju som att det kommer att bli en del global uppvärmning att hantera "reaktivt", eller hur? If you fail to plan, you plan to fail.
2. Krocksäkerhet hos bilar, ännu en "reaktiv verksamhet". Utmärkt att man lägger FoU och pengar etc på krockförebyggande (proaktiva) åtgärder, men där finns ju en avvägning. Och så länge det inte går att helt undvika negativa konsekvenser (krockar, olyckor, skador) så vore det oetiskt att inte satsa betydande på det du kallar "reaktiva" åtgärder.
Motsvarande för klimatproblemen är att vi måste väga de "proaktiva" åtgärderna mot de "reaktiva" (med din terminologi). Och självklart gör det skilllnad var fokus ligger. Nu ligger ju fokus definitivt på "förebyggande", "proaktiva" åtgärder, samtidigt som klimatmöte efter klimatmöte misslyckas med att på ett avgörande sätt motverka problemen. Dags för en reality check.
3. Brottsbekämpning/lag och rätt etc. Du förstår.
Vi behöver vår välfärd och levnadsstandard för att kunna hantera klimatproblemen. Och utvecklingsländerna behöver det ännu mer. Och där finns ett dilemma. Som inte alls diskuteras på ett sakligt sätt. Det är jobbigt och svårt.
Grejen är att de "reaktiva åtgärderna" kommer att kosta otroligt mycket pengar ändå, och vi kommer att tvingas ändra vår livsstil på ett ganska oplanerat sätt (och dåligt rustade) eftersom fokus legat på proaktiva åtgärder som uppenbarligen inte har god effekt. Visst, de hade haft mycket bättre effekt om de hade tillämpats bättre - men det gör de ju inte i den globala verklighet vi lever i, precis som du säger.