Var med och förbättra säkerheten i lavinterräng – gå med i CARE panelen
9 av 10 fatala lavinolyckor orsakas av människor. Det är alltså inte främst naturen som orsakar lavinolyckor, utan våra beslut. För att hjälpa människor att fatta bättre beslut i lavinterräng undersöker Center for Avalanche Research and Education (CARE) hur bland annat erfarenheter, inställning till och upplevelse av risk, och sociala faktorer påverkar människors beteende. Nu söker de efter fler människor som vill vara med i deras panel.
Intresset för skid- och skoteråkning utanför pister och leder har mer eller mindre exploderat de senaste 20 åren. Under pandemin förstärktes trenden ytterligare då många liftsystem stängdes och man blev tvungen att hitta andra vägar upp på bergen. Vem som rör sig ute i lavinterräng har också förändrats under de senaste 20 åren (enligt ISPO). Tidigare var det främst ”speciellt intresserade” som gav sig ut i det okända. Idag däremot består gruppen av en betydligt mer brokig skara människor med blandad erfarenhet och kunskap. Frågan är om alla vet vad de ska göra om de hamnar i en lavin?
CARE bedriver forskning
Center for Avalanche Research and Education (CARE) är ett tvärvetenskapligt lavinforskningscenter med bas i Tromsö och med forskare från bland annat Norge, Sverige, Finland, Skottland, USA och Nya Zeeland. CARE undersöker hur olika erfarenheter och inställning till risk påverkar människors beteende och självbild. De har till exempel studerat hur vårt beslutsfattande påverkas av grupprocesser och sociala faktorer, vad vi lär oss på lavinkurser och hur det påverkar oss samt hur vi påverkas av lavinprognoser och hur vi kan förbättra dem. Studierna består av enkäter, intervjuer, experiment och turloggar. Målet med forskningen är att få fram kunskap som i slutändan ska hjälpa människor att fatta bättre beslut i lavinterräng.
Svårt att förstå att snö är farlig
Det är svårt att förstå att snö kan vara farligt. Genom evolution har vi fått lära oss att förknippa olika situationer med fara, så som eld eller ormar. Snö däremot är generellt sett inte farligt, så till vida det inte ligger på branta sluttningar. Vi har också svårt att föreställa oss hur vi skulle uppleva en situation som vi inte har upplevt tidigare. På så vis har vi svårt att ”känna” eller förstå vår inställning till risk i lavinterräng, eftersom de flesta av oss inte har dragits med i en lavin. I och med att det är svårt att riktigt föreställa sig konsekvenserna av en felsväng i lavinterräng är det också svårt att i förväg fatta kloka beslut. Därför är CARE:s forskning kring hur människor fattar beslut i lavinterräng otroligt viktig.
”Genom evolution har vi fått lära oss att förknippa olika situationer med fara, så som eld eller ormar. Snö däremot är generellt sett inte farligt, så till vida det inte ligger på branta sluttningar”
CARE söker deltagare
Just nu letar CARE efter fler människor som vill vara med i deras panel. CARE panelen startades under hösten 2020 och består idag av drygt 3000 personer, de flesta bor i Norge. Deltagarna i panelen är personer som ibland (eller ofta) åker skidor, kör skoter eller gör andra aktiviteter i lavinterräng. Målet med panelen är att den ska vara så representativ som möjligt. Därför letar CARE efter deltagare i alla åldrar, kön och med olika erfarenheter av skidåkning och lavinterräng. Så oavsett om du är en rutinerad toppturare eller föredrar pisten men kanske tar en sväng ut i offpisten då och då är du precis vad CARE letar efter. Det är frivilligt att delta i panelen och man kan gå ur när som helst. De som är med i panelen är också med i en utlottning av premier. All data behandlas konfidentiellt och CARE delar aldrig identifierande information med andra.
Läromiljön i lavinterräng är mycket speciell. För det första får vi väldigt sällan feedback på kvaliteten i besluten vi tar. För det andra har de flesta som åker i lavinterräng aldrig drabbats av en lavin. För det tredje överlever vi ofta inte en lavin och kan lära oss av våra misstag. Därför är det viktigt att fråga olika människor om deras erfarenheter för att få tillgång till värdefull kunskap som annars ofta går förlorad. Dessutom fattas ofta beslut i lavinterräng av människor som utövar ett fritidsintresse, i spontant ihopsatta grupper, där åkarna har olika kompetens och erfarenhet. Det är en stor skillnad från professionella grupper där det ställs krav på kompetens och finns förbestämda beslutsprocedurer. På grund av denna speciella läromiljö och att fritidsåkarna är fler än proffsen är CARE panelen otroligt viktig för att människor i framtiden ska fatta bättre beslut i lavinterräng; och överleva. Och det häftiga är att just du på sikt kan rädda liv, det enda du behöver göra är att gå med i panelen.
Självuppfattning och risktagande
I stort sett alla tidigare studier som undersökt beslutsfattande i lavinterräng bygger på tvärsnitt, det vill säga att man bara frågar människor om deras erfarenheter och beslut en gång. Det gör det väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå hur olika erfarenheter påverkar oss och hur vi lär oss. Exempelvis har flera studier visat att människor som varit med om lavinolyckor är mer positivt inställda till risk jämfört med människor som inte varit med om en lavinolycka. Detta har ibland tolkats som att man utvecklar en övertro på sin förmåga att överleva. Och kanske är det så att vi drabbas av hybris, men det är samtidigt lika troligt att människor som är mer positiva till risk också mer sannolikt skulle utsätta sig för risk och därför oftare hamnar i olyckor. Det studierna fångar upp är alltså snarare orsaken till varför människor är med om en olycka än effekten av en olycka. Vad CARE istället gör är att följa ett stort antal människor med olika erfarenheter över en längre tid. På så vis kan de undersöka hur olika erfarenheter påverkar människors självuppfattning och risktagande. Det kommer i sin tur leda till kunskap om hur vi kan bli bättre på att ta beslut i lavinterräng och varför vi ibland hamnar i situationer som vi inte önskar.
”Det är svårt att förstå att snö kan vara farligt. Framförallt när det faller från himlen som hyvlad parmesan och knarrar mjukt under fötterna när man går”
Det är svårt att förstå att snö kan vara farligt. Framförallt när det faller från himlen som hyvlad parmesan och knarrar mjukt under fötterna när man går. I och med att det är svårt att föreställa sig konsekvenserna av en felsväng i lavinterräng är det också svårt att i förväg fatta kloka beslut. Därför är CARE:s forskning kring hur människor fattar beslut i lavinterräng otroligt viktig, för att inte säga på liv och död. Var med och förbättra lavinsäkerheten du med och gå med i CARE panelen nu.
- Läs CARE-rapporten 2022 här.
