Perforerade snötäcken och lavinrisker

Jarle

Aktiv medlem
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Hade idag en ganska lång och trevlig diskussion angående laviner idag med min kollega David (davidp). Efter mycket om och men kom vi in på sten/klippor/träd, deras påverkan på snötäcket och huruvida dessa stabiliserar snön eller gör den mer instabil. Vi kom på att detta diskuterats i forumet förr och ville minnas att den diskussionen egentligen inte svarade på huruvida åkning bland dessa var säkrare eller osäkrare, david hade för sig att kursmaterial sa att det stabiliserade snötäcket men vi kände att vi ville ha ett riktigt svar. Tänkte bumpa upp den gamla diskussionen men hittar den inte så det får bli en ny tråd.

Det finns ju saker som talar både för och emot och det är ganska förvånansvärt hur mycket man kan illustrera med pocketböcker.

Är det någon trevlig människa som minns vart denna tråden tagit vägen får gärna länka så kan vi fortsätta diskussionen där.

Låt fantasin, kunskapen och dumheten flöda!
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Jag tror att om "bottnen" är väldigt ojämn, tex massa stubbar, som skapar pillows så blir snötäcket mer stabilt och risken för att mindre släpp skall sprida sig ut över hela sluttningen minskar.

Sen om det är ett stort puderfält med nån enstaka sten som sticker igenom, ja det lär knappast öka stabiliteten iallafall..
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Att det begränsar brottkanten konstaterade vi och det var inte enstaka stenar utan mer sån åkning som vi balla friiiraajders tycker om, dvs mycket sten, har hört att det är modernt ;)

När ska du lägga upp bilderna på dina Katanas? vill see :)
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Tror ingen kan svara riktigt entydigt på den frågan. Rent mekaniskt är det som du säger att allt som sticker upp ur snön förankrar den.
Å andra sidan kan det påverka strukturen i snön och snödjupet - och därigenom göra det lättare att starta laviner. Det mest uppenbara är att det är lättare att
starta laviner från platser där snötäcket är tunnare, (kanske känns konstigt för många).
Sluttningar med översnöade block exempelvis kan vara ett exempel.
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Brottkanter blir som sagt mindre, och det blir ju inte lika stora ytor som blir farliga... Dock är ju laviner bland träd extremt farligt, just för alla träd omkring en! Kolla på TGR då Sage släpper lös en stor jävla snöklumpssate över en kameraman... http://tetongravity.com/viewer/Clip_UTI_01.aspx Hujedamej!

Fan, jag hade kunnat suttit där med er vid lunchlådorna och diskuterat... Nu saknar jag även mina Avalanche Handbook ännu mer, var fan har den tagit vägen?!
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Jag hörde från en bergsguide att om en skog ska kunna stoppa och/eller förhindra laviner så måste den vara så pass tät att den inte går att åka i.. men å andra sidan, ju tätare en skog är desto mer snö hamnar på träden och desto mindre på marken, så det där går ju att diskutera också.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Jens8703 sa:
Jag hörde från en bergsguide att om en skog ska kunna stoppa och/eller förhindra laviner så måste den vara så pass tät att den inte går att åka i..
Detta talar ju för att perforeringen påverkar snön negativt.

Ingen annan som har något bra att komma med? Centralbyrakraten?
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Jarle sa:
Jens8703 sa:
Jag hörde från en bergsguide att om en skog ska kunna stoppa och/eller förhindra laviner så måste den vara så pass tät att den inte går att åka i..
Detta talar ju för att perforeringen påverkar snön negativt.

Ingen annan som har något bra att komma med? Centralbyrakraten?
Njaa inte nödvändigtvis, det säger ju enbart hur tät en skog måste vara för att förhindra lavin, inte hur det påverkar lavinfaran om det är en glesare skog.
Själv tror jag att skillnaden gällande lavinfara i en gles skog och en öppen sluttning inte är särskilt stor, om man ser till trädens storlek och snös förmåga att forma och dela sig.

Är inte helt hundra på detta så rätta mig om jag har fel, men gällande hinder under snön, såsom stenar och andra saker, tror jag inte heller spelar en stor roll när det kommer till lavinfara eftersom det nästan aldrig är hela snötäcket som kanar med när det går en lavin utan oftast är det en viss del av ytskiktet.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Men om då det/de översta snölagrena redan är delvis "spruckna" (delade av sten, träd osv) kan det väl knappast ha en bindande effekt då laviner startar med att det spricker. Har vart med om både hela snötäcken och ett par lager som släppt, vid det tillfället då hela snötäcket rasade var det också mycket stenar.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Det hela är ju glasklart, som allt annat när det gäller lavinsäkerhet.
Berg-i-dag är en "säker plats" att stanna på, men å andra sidan åker man sällan så nära stenar under själva åket.
Dels bryter det av olika lager som finns i snötäcket och delar in det i mindre områden, vilket kan anses gör det stabilare.
Dels så har sten en ganska bra värmekapacitet, vilket gör att snön runt stenar kommer att smälta snabbare. Vilket kan leda till att snötäcket "sätter sig" snabbare och ger säkrare åkning, men även kan leda till att delar av snötäcket förlorar sin bindning med marken.
De slutsatser man kan dra är att visst påverkar det stabiliteten, men utan att ha andra faktorer är det omöjligt att bedöma lavinrisken.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Diskussionen det gällde utgick vi från ett stabilt väder, utan sol och enbart själva perforeringen av snön och dess påverkan på stabiliteten... Självklart finns det en mängd saker som påverkar men det behövs inte heller diskuteras.

Ett mindre område som släpper är givetvis bättre än ett stort men å andra sidan krävs det inget stort ras för att döda eller skada en människa, de flesta dödliga laviner är ju faktiskt små. Ett mindre område utsätts ju också för mer tryck per cm2 vilket också borde leda till att det släpper lättare.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Har för mig att följande sas på lavinkursen jag var på: Träd skapar ankare i snön vilket gör den mer stabil osv. Men ett enstaka träd och liknande kan vara en "triggerpoint"
Aja, jag vet inte, har för mig att det var det som sas men kan minnas fel!
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Ja alla har ju bra synpunkter..

"Men om då det/de översta snölagrena redan är delvis "spruckna" (delade av sten, träd osv) kan det väl knappast ha en bindande effekt då laviner startar med att det spricker."

Detta är ju ett sätt det kan förhålla sig på, man skulle ju också kunna tänka sig att det har en förankrande effekt på snölagrena, detta tror jag dock är mindre troligt eftersom i mitt tidigare exempel om hur mycket tät skog påverkar lavinfaran, påvisades att det krävs en enorm täthet för att förhindra laviner. Så jag tror det Jarle och Monis skrev är mer troligt, att det har en negativ effekt på snön när det gäller lavinfara.
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Skumma igenom Markus Landrös, Skredfara lite snabbt ang. träd och stenar och står bl.a.: (något förkortat och något försvenskat)

"När det snöar lägger sig snö på trädens grenar. Först när vädret blir mildare eller det blåser ramlar snön ner. Detta gör att snötäcket i i skogen får en annan uppbyggnad än på öppna ytor. Därför går lavin mer sällan i skog och blir i regel mindre. För att skogen ska ha lavinhämande egenskaper måste den vara så pass tät att den inte ägnar sig till skidåkning.

Nersnöade buskar och stenar leder till ökad bildning av rennsnö (kommer inte på om det är nått annat på svenska, nån får fylla i där) och bidrar inte till att öka stabiliteten av snötäcket."

Det är väl som vanligt med laviner, ibland är det bra med lite träd och sten och ibland inte, frågan är bara när. Ingen regel utan undantag.
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
De generella svaren är inte alltid så intressanta. Rent generellt är alla sluttningar stabila, snön ligger kvar för det mesta. Det vi vill veta är när de inte är det, undantagen - och vad som händer om skiten skulle släppa. Skog, stenblock, klippor = hårda smällar, som någon sa. Det är nog det viktigaste att ta med sig.

Som sagt å ena sidan har träd och stenar en viss förankrande effekt, rent mekaniskt. (väldigt tät skog anses säker) Å andra sidan är det större risk att starta laviner djupare i snötäcket där det är tunnt ( vilket kan bli följden av ojämn terräng) Sen, inte minst, kommer terrängen att påverka snötäcket, vilket gör det väldigt svårt att formulera generella regler.

Rennsnö = bägarkristaller, (sockersnö)

Edit: Det är smart att vara lite skeptisk till tumregler när det gäller laviner. Okey, inte dem som bygger på fysikaliska förutsättningar som lutningen på sluttningen och att det krävs svaga lager och ett flak. Men sådant som väder sträck etc. Laviner går när förutsättningarna är de rätta, och det kommer inträffa förr eller senare på alla branta sluttningar.
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Generelt sett så är ju laviner också ofarliga för de flesta drabbar inte människor, speciellt inte om man har en blå och en grön strumpa på sig, skulle vilja se statistiken på hur många dödsoffer det finns med det :)

Om vi utgår från att jag har vart på ett berg med min gigantiska padda och gjort en jämn och fin sluttning utan krön, håligheter och annat rackartyg och sedan placerat ut mängder med stenar. Skulle då stenarna göra att snön binder bättre eller sämre? Ok att om du trycker mot en sten så flyttar du dig svårare framåt, eller rent av inte alls, än om du trycker mot luften.

Men samtidigt så bryter ju stenarna av snötäcket och skapar då också naturliga brottställen?

Vill inte direkt skapa någon tumregel för sten utan bara komma fram till hur de påverkar snö då jag/vi kände att detta var en lucka i vår lilla lavinkunskap. Går ju aldrig säga var, hur och när en lavin kommer att gå men kunskap bådar ju gott för ett långt och lyckligt liv på skidor..

Bägarkristaller är ett ord som borde läras ut i grundskolan...
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
FF sa:
Jag tror att om "bottnen" är väldigt ojämn, tex massa stubbar, som skapar pillows så blir snötäcket mer stabilt och risken för att mindre släpp skall sprida sig ut över hela sluttningen minskar.

Sen om det är ett stort puderfält med nån enstaka sten som sticker igenom, ja det lär knappast öka stabiliteten iallafall..
Just det här finns väldigt fint förklarat och illustrerat i boken "free skiing" av Jimmy Odén. Om folk har tillgång till den så är det värt att blädda fram det och kika... Ojämn terräng har en viss förankrande effekt, men om alla stenar täcks och det tillkommer ännu mer snö, ja då har ju den nya snön inte lika mycket att förankra sig vid kanske.


Så till huvudfrågan. Ställde denna fråga till en bergsguide för en tid sedan. Kortfattat fick jag svaret: Ja och nej!
Snö och träd kan verka förankrade, men lika gärna perforerande.

Ex: En jämn och tät skog kan kanske anses som säker, men om skogen på något sätt upphör tvärt verkar skogslinjen perforerande.
Stenar kan förankra ett snötäcke, men om man lägger en sväng precis under en sten ökar risken att man hittar en "svag punkt".

Var med om att ett franskt miffo triggade en lavin ovanför mig en gång. Han lade en sväng, precis som ni ser på den fina bilden, precis under en sten i ett konvext snöfält och hittar en svag punkt. Syns inte på bilden att brottkanten var över 100m bred...
Ingen kom som tur var till skada den här gången. Inte ens fransmannen. (Tyvärr)
detfranskamiffotep7.jpg
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
WITMatrix sa:
Skumma igenom Markus Landrös, Skredfara lite snabbt ang. träd och stenar och står bl.a.: (något förkortat och något försvenskat)

"När det snöar lägger sig snö på trädens grenar. Först när vädret blir mildare eller det blåser ramlar snön ner. Detta gör att snötäcket i i skogen får en annan uppbyggnad än på öppna ytor. Därför går lavin mer sällan i skog och blir i regel mindre. För att skogen ska ha lavinhämande egenskaper måste den vara så pass tät att den inte ägnar sig till skidåkning.
När skogen börjar ägna sig åt skidåkning då blir det intressant!

Ber om ursäkt för min sena inblandning. Jag var på sektmöte med CMH igår och hann inte skriva. Intressant och samtidigt lite skrämmande det där med heliskioperationer och människor som har alldeles för mycket pengar (off-topic)...

Lite förenklad flakmekanik. Testa att sätta upp ett papper med två eller tre häftstift. Ryck bort pappret och känn hur mycket kraft du måste använda för att få bort pappret. Testa sedan att sätta fast pappret med 8-10 häftstift. Testa att rycka och du märker att pappret nu är bättre förankrat mot underlaget. Testa igen, nu genom att trycka fast pappret med två eller tre vassa blyertspennor eller spetsiga pinnar. Nu sitter pappret också hårdare än i första exemplet. Avsluta med att trycka dit pappret med 8-10 vassa pennor. Hur hårt sitter pappret nu?

Ett enkelt sätt att visiallusera hur allt tätare och grövre skog förankrar själva flaket allt bättre.

Men som ni redan konstatera att det kan också vara tvärt om. Titta på bilder på brottkanter. Ofta så går de mellan just stenar och träd som då fungerat som svaga punkter där själva brottet går i mellan.

Som så mycket annat inom snö och lavinvärlden så finns det inget enkelt svar på frågan men i ett försök att generallisera så säger jag att tunna snötäcken är de läskigaste efter som man där just kan träffa de svaga punkterna. Om jag t.ex ska gå upp för en laddad konvex (vilket jag egentligen inte ska göra) så ser jag till att hålla god marginal till uppstickande stenar eftersom jag när jag närmar mig dessa mycket väl kan nå ner till ett svagt lager. Här kastar jag lite skit på Tompans förslag men så tycker jag inte heller att något inom lavinvärlden är självklart.

Har jag gett ett bra svar eller rörde jag bara till det?

Vesslan, är inte underlag och vegetationens påverkan på snön och snödjupet också mekanisk? Eller menar du endast den förstärkande effekten på de kemiska processerna?

Carled, du kan alltid köpa en ny: http://www.arelavincenter.se/catalo...id=31&osCsid=2659a6d4cd8bb01d167c841173784032 och på så vis ge ett stöd till lavinriskprognoserna för Åreskutan.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Hur påverkar variationen i snötäcket var och när laviner går? (fint ord - spatial variability) Det är en fråga som forskningsfronten brottas med idag - ni kommer alltså inte hitta några exakta svar i böcker. Mekaniken kring hur sprickutbredningen går till i detalj är fortfarande oklar.


Några saker som är bra att ha klart för sig för att förstå det hela:
1. Sprickan vi ser vid en lavin- brottkanten- är inte den mest intressanta. Det är brottet mellan flaket och underliggande snölager, det är där lavinen startar och det är där den breder ut sig. Brottkanten kan man tänka sig som det som hindrar lavinen från att breda ut sig längre.

2. Två saker måste hända för att det ska gå en flaklavin. Först måste det uppstå ett brott mellan det svaga lagret och flaket, till exempel när en skidåkare åker över. För att det ska utveckla sig till en lavin måste sprickan sprida sig åt sidorna. Snart är sprickan oberoende av vad som startade den och breder ut sig av sig själv. Utbredningen kommer fortsätta så länge egenskaperna hos flaket och det svaga lagret är de rätta och (eller) en brottkant uppstår.
Det finns förstås väldigt många möjligheter för hur terrängen kan ändra snötäcket.
Exempel. Ett brott som exempelvis startade på ett lager rimfrost i en glänta kanske stannar när det når träden, där de skyddande grenarna gjorde att det aldrig blev någon rimfrost.

Hmm, vad kan vi dra för slutsatser? Variationen kan hindra sprickutbredningen, men också göra att det är oväntat lätt att starta laviner från vissa specifika ställen på sluttningen. Det blir också mycket lurigare att bedöma läget.
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
ville-vessla sa:
Mekaniken kring hur sprickutbredningen går till i detalj är fortfarande oklar.
Nu när det är Nobeltider och allt vad det nu innebär så försöker vi iallafall jobba på den delen genom ett mer teoretiskt perspektiv, återkommer när vi är klara..... ;)

A scale - invariant model for snow avalanches

Abstract: In order to describe the peculiar microstructure of snow, the paper presents a fragmentation model to characterise density and porosity of the snowpack and defines the fractal dimension D as a measure of the effective ice quantity in the unit volume depending on the effective density. The results of the model are compared with those obtained by the application of the box-counting method to real snow samples. Based on these and on the fractal evidences reported on the occurrence (Louchet et al., 2002; Faillettaz et al., 2002; Faillettaz et al., 2003; Faillettaz, 2004; Birkeland and Landry, 2002; Rosenthal e Elder, 2003) of snow avalanches, the paper introduces a physical-statistical model for the natural release of avalanches characterized by different cohesion of the snow slope at different scales. Under the hypothesis of scale invariance of shear strength, this model can evaluate the stability of different types of snow slopes, explaining if defects can propagate from the micro-scale (cohesion and friction) to the macro-scale of the weak plane (big avalanche) or eventually stop at a certain scale (small event). This may shed light to the apparently inexplicable different behaviour of snow covers which look macroscopically similar, under the same mechanical loads, which may trigger an avalanche or not.

Här har Ni en teoretisk bild av en ''snöbit'' med den ''intressanta'' dimensionen 2.5789 genererad upp till andra generationen (återkommer när vi fått fram en ur fjärde)....

sponge.jpg


Nu vet jag ju inte direkt hur nyttigt detta är/kommer att vara för en skidåkare.....?
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Chtur:
Härligt, litteraturpriset sket sig ju tydligen ;=)
Jobbar du med det? Det här med nytta och skidåkning är inte heller en lätt fråga.

WITMatrix:
Var den frågan till mig? ( Mitt inlägg ovan om generella regler var inte riktad till någon särskild) Självklart måste man förenkla. Det jag tror att jag ville ha sagt var att man måste se på orsak och verkan när man gör sina antaganden. Exempel från i vintras: Ett ovanligt snödrev från öst istället för väst gjorde att folk utlöste laviner på sluttningar där de inte brukar se laviner. Folk blev överraskade.

För att anknyta till ämnet är anledningen till att vissa sluttningar är jämna och obrutna ofta att det ligger väldigt mycket mer snö där än på de stenigare. Vi kan tänka oss att det ganska ofta går laviner där efter större snödrev. Det betyder inte att det alltid är det sämsta stället att vara på.
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
ville-vessla sa:
Härligt, litteraturpriset sket sig ju tydligen ;=)
Jobbar du med det? Det här med nytta och skidåkning är inte heller en lätt fråga.
Min karriär för att uppnå ett nobelpris i fysik har jag lagt på hyllan då jag vet att PeterK håller i trådarna vid CERN, inte undra på att man fick läckaget sist, och med den takten så kommer det ju inte hända så mycket.

Istället har jag stakat ut en ny väg och nyttan framöver blir att jag alltid packar med mig skidorna på framtida konferenser, så svaret på frågan blir väl ett teoretiskt ja (liten ointressant ordvits)...

Tillbaka till snösimuleringen!

Ps. Har även riktigt intressanta flygfoton tagna av glaciärerna kring Mt Bianco för glaciärskidåkning!
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Och inte blev det fredspriset heller ;-)

Ser med spänning fram emot den fjärde generationen, men vi skulle behöva ta en förklaring över en flaska vin eller tre, fyra.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Det här påminner om den gamla norgehistorien om när Norge skulle bygga ett nytt stridsflygplan. De hade problem med att vingarna gick av och en av ingenjörerna kom på den smarta idén att perforera vingarna och detta löste alla problem.

De frågade hur har kommit på den här idén och han sa;
"Jo, jag kom på att toa-pappret aldrig går av i perforeringen"

Blev kanske lite offtopic? Stämmer detta för laviner?
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
CB: Sitter med ett glas vin men är fortfarande inte bekväm med fraktal och 2,5789 dimensioner..
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Själv sitter jag hemma innan jag nu måste kila med en bunt grissini, några skivor prosciutto crudo, lite grana padana och ett fint årgångsvin ;)

Egentligen så är fraktalen ovan med dimensionen (d) 2,5789 samma sak som "torr snö" gentemot d=3 som är is, något som även kan återkopplas till ''snöns'' varierande densitet. Tyvärr skulle jag väldigt gärna sitta kvar ett tag till, men plikten kallas från annat håll denna aftonen.

PS. Återkommer imorgon afton (kanske) efter en fin granittur på 400 m ;)
 
Senast ändrad:
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Godafton bästa akademiker!

Jag har med stort intresse och blandad förståelse tagit del av era initierade analyser av snöns kärleksliv ...

Men hur är det i praktiken? Dessbättre har jag aldrig sjäv behövt tumla runt i en lavin så min egen erfarenhet är begränsad. Men av de lavinkäglor jag sett i mina dagar vill jag nog påstå att i storts sett alla släppt ovanför trädgränsen! Är det ändå inte så att risken att starta en lavin är mycket mindre i en någorlunda storvuxen skog än ovanför trädgränsen?

Naturligtvis finns det undantag, men som man brukar säga, undantagen bekräftar reglen, eller ...?

/MM
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Fast å andra sidan är laviner i Tottskogens övre del, bort mot E14-rännan inte alls ovanliga. Men det är väl undantaget som bekräftar regeln.

Jag har nu gett upp den kinesiska ölen och gett mig på whiskyn för att reda ut lavininitieringen!
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
De flesta laviner jag har vart med om i alperna har oftast (eller kanske som en bra grogg, 50/50) gått vid eller nedanför trädgränsen, fast där är det ju mest enstaka träd och det är ju inget som hindrar snödrev. Där borde sten/tråd alltså agera som förtträffliga triggerpoints?

I Norden har jag definitivt haft flest lavinerfarenheter ovan trädgränsen med endast ett undantag i Kvitfjell där en hängdriva bestämde sig för att sticka iväg när en vän skråade en bra bit ovanför. I övrigt var det stabila förhållanden den dagen...

Hoppas det kommer upp ett TR från din tur inom de närmaste dagarna, var alldeles för länge sedan nu!
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Hallå, vi har tappat tråden!

Hur var det nu dimensionerna? Det går alltså att köra den fraktalen utifrån olika snökvaliteter. Vad är det som definierar dimensionen? Du skriver att den går att koppla till densiteten men det är alltså inte det som bestämmer vilken dimension snön tillhör? Är det kristallform, fuktinnehåll?

chrtur sa:
Nu vet jag ju inte direkt hur nyttigt detta är/kommer att vara för en skidåkare.....?
Vad får man då fram för slutresultat? Något som faktiskt visar varför snön beter sig som den gör eller helt enkelt bara en bekräftelse på att snön är jävligt lynnig?

Sitter hemma med en förkylning och behöver något att fundera över.
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Eftersom jag i en annan tråd efterlyste mer snö och lavintrådar och mindre utrustningssnack så flaggar jag upp en gammal goding.

Vad säger ni, Ville-Vessla, Chrtur och co, har vi kommit längre år 2010 eller är tråden ristad i sten?
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker
Kan det inte vara så att laviner gärna uppstår där det inte finns träd, eller precis där skogen tar slut, för att tex lutningen förändras. Anledningen till att det inte står några träd där är kanske att det ofta har gått laviner där. Mao, det är inte bristen på träd som bidrar till att utlösa lavinerna men lavinerna som bidrar till bristen på träd. Trädbristen kan ju sedan kanske i sin tur fortsätta att göra området extra lavinfarligt. Om så är fallet eller inte är det ju ändå så att observationen - att laviner oftare sker där skogen tar slut - inte är ett bevis för att träden binder snön.

Men förresten är det inte för att stävja lavinrisk som man i tex St Anton planterar små buskar på berget? och är inte St Anton extra lavinfarligt pga att många av sluttningarna är täckta med gräs - liten friktion mot snölagret?
 
Perforerade snötäcken och lavinrisker

@erik_lagg

Visst är det så att laviner ibland sköljer bort skog så att lavinfrekvens i den terrängen ökar, helt klart. Det är därför som alpländerna är så måna om att återplantera skog i lavinbanorna.

För att återkoppla till min liknelse med snötäcket som ett pappersark så verkar ju den förankrande effekten vara starkare än den perforerande eftersom vi precis som du skriver oftare ser laviner i områden där skogen tar slut än inne bland träden.

Det intressanta uppstår just i det läget du beskriver, när skogen slutar, då har vi ju en perforering i skogsbrynet och sedan en sluttning utan ankare, gläntan eller det öppna fältet. Alltså så borde risken för att utlösa laviner vara större vid sådana platser.
 
Tillbaka
Topp