Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Resmål
Nordiska fjäll
Åre Corona lite info
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="jarnebring" data-source="post: 1204658" data-attributes="member: 131147"><p>En mycket intressant och tänkvärd text av Jornalisten Fredrik Falk:</p><p></p><p>”Debatten om covid19 blir allt mer intressant och mångdimensionell. Den tröttsamma och enfaldiga landskampen i "nedstängning och försiktighetsåtgärder" ersätts av ett mer förbehållslöst forskande perspektiv på saken. I takt med att datamängden växer och får högre upplösning upptäcks nya variabler som förklarar det som hittills varit ett mysterium, nationellt och regionalt.</p><p></p><p>Varför har exempelvis Grekland 18 dödsfall i covid19 per miljon invånare medan Spanien har 606? Trots att båda stängde ner, demografin är väldigt lika, klimatet ungefär detsamma och medianålder och medellivslängd i stort sett identiska. För att Grekland är 34 gånger bättre än Spanien på nedstängning och försiktighetsåtgärder är det fyrkantiga svaret. </p><p></p><p>I en ny undersökning utförd av Neil Gandal, ekonomiprofessor vid universitetet i Tel Aviv, får vi ett ett betydligt smartare svar: I Grekland bor gamla människor kvar i hemmet och vårdas av anhöriga (döttrar), i Spanien tas de omhand av äldreomsorgen. Grekland har 156 platser i äldreomsorg per miljon invånare, Spanien har 7419. I detta avseende befinner sig länderna på helt olika utvecklingsstadier. En grekisk åldring träffar bara sina närmaste, en spansk åldring träffar sina närmaste och en strid ström av anställda. Ungefär som en svensk. </p><p></p><p>Likadant med resandet som parameter. Den är enormt underskattad. Virus bärs in i ett land av människor. Jag är övertygad om att den "nationella strategin" i stort sett saknar betydelse för den kraft med vilken smittan initialt drabbar olika områden som är ungefär likvärdiga i levnadsstandard och kultur. Om det är många eller få smittade medborgare som återvänder hem är avgörande för hur mycket smitta som förs in i landet.</p><p></p><p>Att fånga upp och testa tiotusen eller hundratusen invånare som varit utomlands i inledningsskedet av en pandemi är görligt, att fånga upp och testa en miljon är närmast omöjligt, i alla fall för ett land av Sveriges storlek. Det svenska resandet är exceptionellt. Kring månadsskiftet februari/mars reste närmare en miljon svenskar utomlands. Och återvände, de flesta till Stockholmsregionen.</p><p></p><p>Vill man hitta en nyckelparameter bakom skillnaden i olika dödstal är det naturligtvis mycket intressantare att studera länder som agerat likadant men fått helt olika utfall, än länder som har agerat helt olika och fått helt olika utfall.</p><p></p><p>Att samhälle A drabbats hårt av covid19 och samhälle B nästan inte alls kan bero på att invånarna i samhälle A har varit mycket mer oförsiktiga än invånarna i samhälle B. Men det kan lika gärna bero på att det har funnits väldigt mycket virus i samhälle A och nästan inget alls i samhälle B. Graden av försiktighet är i så fall irrelevant som förklaring. För att hitta en relevant förklaring, en nyckelparameter, är det därför mer fruktbart att jämföra samhällen som drabbats olika men varit lika försiktiga.</p><p></p><p>Som jag ser det är det alltså mycket intressantare att jämföra nordeuropeiska högt utvecklade lockdown-länder som Belgien och Nederländerna med lika högt utvecklade nordeuropeiska lockdown-länder som Finland, Norge och Danmark, än att jämföra de sistnämnda med Sverige. Vad gjorde Finland, Norge och Danmark som inte Belgien och Nederländerna gjorde? Är det strategin som skiljer eller är det något annat? </p><p></p><p>Eller för att ta ner det på en regional nivå. Sörmland har 80 dödsfall per 100 000 invånare, Blekinge 6,9 per 100 000 invånare. Är det strategin som skiljer eller är det något annat?</p><p></p><p>Sverige har en av världens mest resande befolkningar. Belgien och Nederländerna tillhör samma kategori. Vad skulle Norges, Danmarks och Finlands dödstal varit idag om motsvarande en miljon hemvändande potentiella smittspridare landat i respektive lands huvudstadsregion kring månadsskiftet februari/mars?</p><p></p><p>Parametern andel av befolkningen inom äldreomsorg och parametern andel av befolkningen som återvände från utlandsresor i samband med pandemins utbrott är fruktbara var för sig eller i kombination. Förmodligen även parametern andel av befolkningen med invandringsbakgrund. Likaså det regionala perspektivet framför det nationella.</p><p></p><p>Jag skymtar en stark öppning nu mot en debatt med dessa förutsättningar. Speciellt när lockdown-länderna, i takt med nya regionala eller nationella utbrott finner det mer angeläget att jämföra sig med varandra än med Sverige.”</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="jarnebring, post: 1204658, member: 131147"] En mycket intressant och tänkvärd text av Jornalisten Fredrik Falk: ”Debatten om covid19 blir allt mer intressant och mångdimensionell. Den tröttsamma och enfaldiga landskampen i "nedstängning och försiktighetsåtgärder" ersätts av ett mer förbehållslöst forskande perspektiv på saken. I takt med att datamängden växer och får högre upplösning upptäcks nya variabler som förklarar det som hittills varit ett mysterium, nationellt och regionalt. Varför har exempelvis Grekland 18 dödsfall i covid19 per miljon invånare medan Spanien har 606? Trots att båda stängde ner, demografin är väldigt lika, klimatet ungefär detsamma och medianålder och medellivslängd i stort sett identiska. För att Grekland är 34 gånger bättre än Spanien på nedstängning och försiktighetsåtgärder är det fyrkantiga svaret. I en ny undersökning utförd av Neil Gandal, ekonomiprofessor vid universitetet i Tel Aviv, får vi ett ett betydligt smartare svar: I Grekland bor gamla människor kvar i hemmet och vårdas av anhöriga (döttrar), i Spanien tas de omhand av äldreomsorgen. Grekland har 156 platser i äldreomsorg per miljon invånare, Spanien har 7419. I detta avseende befinner sig länderna på helt olika utvecklingsstadier. En grekisk åldring träffar bara sina närmaste, en spansk åldring träffar sina närmaste och en strid ström av anställda. Ungefär som en svensk. Likadant med resandet som parameter. Den är enormt underskattad. Virus bärs in i ett land av människor. Jag är övertygad om att den "nationella strategin" i stort sett saknar betydelse för den kraft med vilken smittan initialt drabbar olika områden som är ungefär likvärdiga i levnadsstandard och kultur. Om det är många eller få smittade medborgare som återvänder hem är avgörande för hur mycket smitta som förs in i landet. Att fånga upp och testa tiotusen eller hundratusen invånare som varit utomlands i inledningsskedet av en pandemi är görligt, att fånga upp och testa en miljon är närmast omöjligt, i alla fall för ett land av Sveriges storlek. Det svenska resandet är exceptionellt. Kring månadsskiftet februari/mars reste närmare en miljon svenskar utomlands. Och återvände, de flesta till Stockholmsregionen. Vill man hitta en nyckelparameter bakom skillnaden i olika dödstal är det naturligtvis mycket intressantare att studera länder som agerat likadant men fått helt olika utfall, än länder som har agerat helt olika och fått helt olika utfall. Att samhälle A drabbats hårt av covid19 och samhälle B nästan inte alls kan bero på att invånarna i samhälle A har varit mycket mer oförsiktiga än invånarna i samhälle B. Men det kan lika gärna bero på att det har funnits väldigt mycket virus i samhälle A och nästan inget alls i samhälle B. Graden av försiktighet är i så fall irrelevant som förklaring. För att hitta en relevant förklaring, en nyckelparameter, är det därför mer fruktbart att jämföra samhällen som drabbats olika men varit lika försiktiga. Som jag ser det är det alltså mycket intressantare att jämföra nordeuropeiska högt utvecklade lockdown-länder som Belgien och Nederländerna med lika högt utvecklade nordeuropeiska lockdown-länder som Finland, Norge och Danmark, än att jämföra de sistnämnda med Sverige. Vad gjorde Finland, Norge och Danmark som inte Belgien och Nederländerna gjorde? Är det strategin som skiljer eller är det något annat? Eller för att ta ner det på en regional nivå. Sörmland har 80 dödsfall per 100 000 invånare, Blekinge 6,9 per 100 000 invånare. Är det strategin som skiljer eller är det något annat? Sverige har en av världens mest resande befolkningar. Belgien och Nederländerna tillhör samma kategori. Vad skulle Norges, Danmarks och Finlands dödstal varit idag om motsvarande en miljon hemvändande potentiella smittspridare landat i respektive lands huvudstadsregion kring månadsskiftet februari/mars? Parametern andel av befolkningen inom äldreomsorg och parametern andel av befolkningen som återvände från utlandsresor i samband med pandemins utbrott är fruktbara var för sig eller i kombination. Förmodligen även parametern andel av befolkningen med invandringsbakgrund. Likaså det regionala perspektivet framför det nationella. Jag skymtar en stark öppning nu mot en debatt med dessa förutsättningar. Speciellt när lockdown-länderna, i takt med nya regionala eller nationella utbrott finner det mer angeläget att jämföra sig med varandra än med Sverige.” [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Resmål
Nordiska fjäll
Åre Corona lite info
Tillbaka
Topp
