Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Övrigt
Artikelkommentarer
[Artikel] Templets värstingränna X-files: tankar kring ett exponerat offpiståk i Sylarna
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="AndersWingqvist" data-source="post: 1236533" data-attributes="member: 161736"><p>[USER=29415]@la_grave[/USER] Nu har jag kikat igenom med den lilla rödpennan och fixat till en del.</p><p></p><p>Skoj att denna artikel fick så stort engagemang både i kommentarer och antal läsningar, det är verkligen ett brännande och intressant ämne.</p><p>Personligen har jag med åren valt bort denna typ av åk av lite olika skäl, främst därför att jag har märkt att de kickar som jag fick av att åka brant och exponerat tidigare har byts ut mot rädsla (och då har jag inte nån gång i livet legat på någon mega-if-you-fall-you-die-åkning). När man är riktigt rädd åker man inte skidor så bra har jag märkt, det blir så satans stelt och konstlat. Instämmer där med dig [USER=29415]@la_grave[/USER] att lite brantare åk i mångt och mycket är ett mentalt game, alltså har man fin skidteknik och behåller den i utmanande terräng så går det hela bra. Att bara stå i rätt position framåt-bakåt och ha tyngden på dalskidan kommer man faktiskt långt med. Men huvudet måste ju vara med och njuta också, enligt mig.</p><p>Lite edge och skärpa är så klart skoj när man åker, det ska vara utmanande, men den gränsen är hårfin. Att brassa på rejält inbounds i skidort eller i liftnära offpist, med hänsyn till övriga åkare så klart, har jag märkt är riktigt skoj!</p><p></p><p>Med allt ovan sagt: det är dock alltid väldigt kul att läsa om duktiga åkares lite riskfyllda strapatser på äventyrliga platser!</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="AndersWingqvist, post: 1236533, member: 161736"] [USER=29415]@la_grave[/USER] Nu har jag kikat igenom med den lilla rödpennan och fixat till en del. Skoj att denna artikel fick så stort engagemang både i kommentarer och antal läsningar, det är verkligen ett brännande och intressant ämne. Personligen har jag med åren valt bort denna typ av åk av lite olika skäl, främst därför att jag har märkt att de kickar som jag fick av att åka brant och exponerat tidigare har byts ut mot rädsla (och då har jag inte nån gång i livet legat på någon mega-if-you-fall-you-die-åkning). När man är riktigt rädd åker man inte skidor så bra har jag märkt, det blir så satans stelt och konstlat. Instämmer där med dig [USER=29415]@la_grave[/USER] att lite brantare åk i mångt och mycket är ett mentalt game, alltså har man fin skidteknik och behåller den i utmanande terräng så går det hela bra. Att bara stå i rätt position framåt-bakåt och ha tyngden på dalskidan kommer man faktiskt långt med. Men huvudet måste ju vara med och njuta också, enligt mig. Lite edge och skärpa är så klart skoj när man åker, det ska vara utmanande, men den gränsen är hårfin. Att brassa på rejält inbounds i skidort eller i liftnära offpist, med hänsyn till övriga åkare så klart, har jag märkt är riktigt skoj! Med allt ovan sagt: det är dock alltid väldigt kul att läsa om duktiga åkares lite riskfyllda strapatser på äventyrliga platser! [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Övrigt
Artikelkommentarer
[Artikel] Templets värstingränna X-files: tankar kring ett exponerat offpiståk i Sylarna
Tillbaka
Topp
