Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Utrustning
Telemark
Har Telemarken någon framtid?
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="mingusrude" data-source="post: 296577" data-attributes="member: 73870"><p>Efter massor med år på bräda var jag tvungen att börja åka lagg eftersom familjen försetts med småbarn och det funkar rätt kasst att lära 3-åringar åka skidor om man själv står på en bräda. Först tänkte jag att valet var givet, jag ska åka alpint. Jag har ju sett hur initiativet vi brädåkare hade i backen i mitten av 90-talet sedan länge övertagits av alpinåkande carvingsvängande fartfantomer. Helvete, även på bräda med hårda skor blir jag omkörd hela tiden.</p><p></p><p>OK, började hyra alpin utrustning med fast häl. Upp i liften och sedan ner, ohoj vad fort det gick - en gång till. Upp i liften och ner igen lika snabbt, tjohoo. Upp i liften, ner igen, snabbare än snabbast. Upp i liften igen och...det gick fort ner igen. Efter ett tag infann sig känslan av - var det inte mer än såhär? Tvivlen började komma, kanske har jag blivit för gammal, kanske är inte utförsåkning riktigt grejen när man blivit äldre än 30? Visst, jag kan åka fort ner men det blir liksom samma sak hela tiden och är det bara fartvind jag är ute efter så har frugan en grym hårfön. </p><p></p><p>In i hyrbutiken igen efter ett par dagar på alpina lagg, dags för tellisar. Och det går sakta, och jag ramlar, och det sputar mjölksyra ur låren och öronen på samma gång. Men det är kul, det påminner en del om brädåkningen, man är närmare snön och även om pjäxorna är av plast så har man mycket bättre kontakt med underlaget. Inte alls de pansarkryssartendenser som moderna alpina lagg har. Varje sväng känns, både i låren men också eftersom det är så mycket svårare så blir man nästan förälskad i själva svängen när det funkar. Och de som inte funkar, dem svär man över men förstår samtidigt att det är inte deras fel, det är mitt. Jag måste vårda dem bättre, vara lite mjukare men ändå bestämd. Det är tålamodsprövande men det går.</p><p></p><p>Så efter ett par dagar med tellisar var valet gjort, det blir telemark. Inte för att det går snabbare, inte för att det lättare, inte för att det är modernare utan för att det känns mer. Pau rihktit liksom.</p><p></p><p>Men frågan var om Telemakrsåkningen dör sotdöden inom en snar framtid, vem f-n bryr sig. </p><p></p><p>Mingus - skäggig, akademiker, 30+ (jepp, alla fördomarna sitter som en smäck)</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="mingusrude, post: 296577, member: 73870"] Efter massor med år på bräda var jag tvungen att börja åka lagg eftersom familjen försetts med småbarn och det funkar rätt kasst att lära 3-åringar åka skidor om man själv står på en bräda. Först tänkte jag att valet var givet, jag ska åka alpint. Jag har ju sett hur initiativet vi brädåkare hade i backen i mitten av 90-talet sedan länge övertagits av alpinåkande carvingsvängande fartfantomer. Helvete, även på bräda med hårda skor blir jag omkörd hela tiden. OK, började hyra alpin utrustning med fast häl. Upp i liften och sedan ner, ohoj vad fort det gick - en gång till. Upp i liften och ner igen lika snabbt, tjohoo. Upp i liften, ner igen, snabbare än snabbast. Upp i liften igen och...det gick fort ner igen. Efter ett tag infann sig känslan av - var det inte mer än såhär? Tvivlen började komma, kanske har jag blivit för gammal, kanske är inte utförsåkning riktigt grejen när man blivit äldre än 30? Visst, jag kan åka fort ner men det blir liksom samma sak hela tiden och är det bara fartvind jag är ute efter så har frugan en grym hårfön. In i hyrbutiken igen efter ett par dagar på alpina lagg, dags för tellisar. Och det går sakta, och jag ramlar, och det sputar mjölksyra ur låren och öronen på samma gång. Men det är kul, det påminner en del om brädåkningen, man är närmare snön och även om pjäxorna är av plast så har man mycket bättre kontakt med underlaget. Inte alls de pansarkryssartendenser som moderna alpina lagg har. Varje sväng känns, både i låren men också eftersom det är så mycket svårare så blir man nästan förälskad i själva svängen när det funkar. Och de som inte funkar, dem svär man över men förstår samtidigt att det är inte deras fel, det är mitt. Jag måste vårda dem bättre, vara lite mjukare men ändå bestämd. Det är tålamodsprövande men det går. Så efter ett par dagar med tellisar var valet gjort, det blir telemark. Inte för att det går snabbare, inte för att det lättare, inte för att det är modernare utan för att det känns mer. Pau rihktit liksom. Men frågan var om Telemakrsåkningen dör sotdöden inom en snar framtid, vem f-n bryr sig. Mingus - skäggig, akademiker, 30+ (jepp, alla fördomarna sitter som en smäck) [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Utrustning
Telemark
Har Telemarken någon framtid?
Tillbaka
Topp
