Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Övrigt
Allmänt skidsnack
Hobbyjibbers intar backarna.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="Jespr" data-source="post: 97855" data-attributes="member: 32056"><p>Häpp-häpp!</p><p></p><p>Dessa "tightjackastorabyxor-skate-nitbälte-superdyrutrustningfastjagintekanåka-twintip-visakalsongerna"-skidåkarna har ju sin förklaring. De vet själva att de inte kan bränna av hoppen med skicklighet som en annan idol, men de kan i alla fall likna dessa till den grad att de de "verkar" ha koll på denna nya innefluga: jibbingen. Det är som en gammal Kalle Anka-serie som undertecknad läste för ett par år sedan. Kalle hade på något sätt skaffat (vunnit eller förtjänat?) en sprillans ny bil. Denna bil var alldeles speciell eftersom den var så häftig och snygg att den såg ut att göra hundra blås, bara genom att stå still på gatan och drog därför till sig böter efter böter. Om den sen var så snabb som den såg ut vet jag inte, men visst man kan se en viss liknelse till "jibbingen". Om man bara har det rätta utseendet kan folk luras till att tro att man har de rätta åkspecifikationerna (läs vissa, inte alla tror det förstås). Sen när det väl kommer till kritan och man står där ovanför den lilla snöhögen, som man i alla fall kan fantisera om att dra en 540 tail på, så krävs det väl då en annan typ av skicklighet än åkskicklighet: smygskicklighet. Denna nya typ av skidåkning har sina rötter i Sveriges funparks och har väldigt många liknelser med snowboardåkningens "pingviner" som satt på rad i backen för att "putsa upp sig" inför det kommande hoppet, och blockerade pisten för resten av alpinturisterna. När det väl var dags att åka, puttade någon på bakifrån, och om man hade tur, så åkte det iväg en kille mot hoppet som till allas häpnad och förvåning faktiskt Vågade Att Hoppa! Och inte nog med det! Han kunde "trixa" också! Detta blev ju ett fenomen i sig i den lilla funparken, så alla de andra där upp kunde lungt glida vidare i ren häpnad över den tidigare killen, utan att behöva hoppa. Om det nu tedde sig att ingen hjälte vågade sig fram ur mängden, var den nya smygskidåkningen helt enkelt tvunget att utveklas. "Pingvinerna" längst fram skuffade sig åt sidorna och gled sakta men säkert ner för backen, i försök att se så grym ut som möjligt, för visst kunde man åka! Hoppet blev övergivet tills dess att nästa pingvinhop samlade sig och smygåkningen bjöds på ännu ett praktexemplar! Så egentligen är jibbingens "modeoffer" bara en upprepning av det gamla snowboardfenomenet "Pingvining".</p><p></p><p>Att föklara varför det blev just så här kan väl ändå grunda sig i kommersialisering. I takt med att populariteten ökar, ökar även utrustningsinköpen, reklamen och dess reklamplatser, liftktrycket (och dess bihang liftkötrycket, som egentligen redan var vida känt i alperna), "coolnessfaktorn" (som snart troligtvis kommer att övergå i hip-hop-uttrycket GLAM), tävlingar och allt vad det hör till och en massiv våg av "tightjackastorabyxor-skate-nitbälte-superdyrutrustningfastjagintekanåka-twintip-visakalsongerna"-skidåkarna.</p><p>Då kan man ställa sig följande frågor:</p><p></p><p>1. Är kommersialiseringen bra för skidåkningen?</p><p></p><p>2. Borde den få fortsätta precis som snowboardåkningen gjorde tills det når ett klimax och tvingas vika sig för andra åkformer?</p><p></p><p>3. Om inte, hur kan skidåkningen i så fall överleva?</p><p></p><p>För visst är folk irriterade med att deras favoritsport blir utnyttjad till den gräns att de inte själva får plats i backarna? Själv är jag troligtvis en medlem av pingvin-folket, då jag är i funparken, men när det gäller utrustning så inser jag att det borde finnas en gräns för vad man har på sig i backen. Jag är ingen slav av GLAM-faktor-höjande kläder och liknande, men visst bör man ha skidor som fungerar för åkelementet. Kommersialiseringen kan ju i princip fortsätta till oanade höjder eller tills intresset svalnar, då det i så fall handlar om att övervintra </p><p>"tightjackastorabyxor-skate-nitbälte-superdyrutrustningfastjagintekanåka-twintip-visakalsongerna"-stilen och komma ut på andra sidan med fria vidder bara för en själv. Eller?</p><p></p><p>Tack för mig.</p><p></p><p>//Jespr</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="Jespr, post: 97855, member: 32056"] Häpp-häpp! Dessa "tightjackastorabyxor-skate-nitbälte-superdyrutrustningfastjagintekanåka-twintip-visakalsongerna"-skidåkarna har ju sin förklaring. De vet själva att de inte kan bränna av hoppen med skicklighet som en annan idol, men de kan i alla fall likna dessa till den grad att de de "verkar" ha koll på denna nya innefluga: jibbingen. Det är som en gammal Kalle Anka-serie som undertecknad läste för ett par år sedan. Kalle hade på något sätt skaffat (vunnit eller förtjänat?) en sprillans ny bil. Denna bil var alldeles speciell eftersom den var så häftig och snygg att den såg ut att göra hundra blås, bara genom att stå still på gatan och drog därför till sig böter efter böter. Om den sen var så snabb som den såg ut vet jag inte, men visst man kan se en viss liknelse till "jibbingen". Om man bara har det rätta utseendet kan folk luras till att tro att man har de rätta åkspecifikationerna (läs vissa, inte alla tror det förstås). Sen när det väl kommer till kritan och man står där ovanför den lilla snöhögen, som man i alla fall kan fantisera om att dra en 540 tail på, så krävs det väl då en annan typ av skicklighet än åkskicklighet: smygskicklighet. Denna nya typ av skidåkning har sina rötter i Sveriges funparks och har väldigt många liknelser med snowboardåkningens "pingviner" som satt på rad i backen för att "putsa upp sig" inför det kommande hoppet, och blockerade pisten för resten av alpinturisterna. När det väl var dags att åka, puttade någon på bakifrån, och om man hade tur, så åkte det iväg en kille mot hoppet som till allas häpnad och förvåning faktiskt Vågade Att Hoppa! Och inte nog med det! Han kunde "trixa" också! Detta blev ju ett fenomen i sig i den lilla funparken, så alla de andra där upp kunde lungt glida vidare i ren häpnad över den tidigare killen, utan att behöva hoppa. Om det nu tedde sig att ingen hjälte vågade sig fram ur mängden, var den nya smygskidåkningen helt enkelt tvunget att utveklas. "Pingvinerna" längst fram skuffade sig åt sidorna och gled sakta men säkert ner för backen, i försök att se så grym ut som möjligt, för visst kunde man åka! Hoppet blev övergivet tills dess att nästa pingvinhop samlade sig och smygåkningen bjöds på ännu ett praktexemplar! Så egentligen är jibbingens "modeoffer" bara en upprepning av det gamla snowboardfenomenet "Pingvining". Att föklara varför det blev just så här kan väl ändå grunda sig i kommersialisering. I takt med att populariteten ökar, ökar även utrustningsinköpen, reklamen och dess reklamplatser, liftktrycket (och dess bihang liftkötrycket, som egentligen redan var vida känt i alperna), "coolnessfaktorn" (som snart troligtvis kommer att övergå i hip-hop-uttrycket GLAM), tävlingar och allt vad det hör till och en massiv våg av "tightjackastorabyxor-skate-nitbälte-superdyrutrustningfastjagintekanåka-twintip-visakalsongerna"-skidåkarna. Då kan man ställa sig följande frågor: 1. Är kommersialiseringen bra för skidåkningen? 2. Borde den få fortsätta precis som snowboardåkningen gjorde tills det når ett klimax och tvingas vika sig för andra åkformer? 3. Om inte, hur kan skidåkningen i så fall överleva? För visst är folk irriterade med att deras favoritsport blir utnyttjad till den gräns att de inte själva får plats i backarna? Själv är jag troligtvis en medlem av pingvin-folket, då jag är i funparken, men när det gäller utrustning så inser jag att det borde finnas en gräns för vad man har på sig i backen. Jag är ingen slav av GLAM-faktor-höjande kläder och liknande, men visst bör man ha skidor som fungerar för åkelementet. Kommersialiseringen kan ju i princip fortsätta till oanade höjder eller tills intresset svalnar, då det i så fall handlar om att övervintra "tightjackastorabyxor-skate-nitbälte-superdyrutrustningfastjagintekanåka-twintip-visakalsongerna"-stilen och komma ut på andra sidan med fria vidder bara för en själv. Eller? Tack för mig. //Jespr [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Övrigt
Allmänt skidsnack
Hobbyjibbers intar backarna.
Tillbaka
Topp
