Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Övrigt
Allmänt skidsnack
Larmrapport från skidgymnasium
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="LuxLuthor" data-source="post: 1137622" data-attributes="member: 84027"><p>Efter att ha tränat sedan 1986 och jobbat med träning 1993-2015 (heltid från 1997) kan jag påstå att jag inte är det minsta förvånad över detta. Tvärtom har jag bara gått och väntat på att vi ska börja se skadeverkningarna på allvar. I mitt tidigare yrke har jag träffat ett stort antal idrottsinvalider som är mellan 15 och 25 år gamla, vilket är förbannat skrämmande. Jag har dock inte tidigare sett någon studie som den här.</p><p></p><p>Till att börja med har tränare - det gäller inom alla idrotter - sällan den kompetens som krävs för att utbilda i dessa mycket komplexa och riskabla rörelser. De har heller inte kompetens nog att förstå att de måste övervaka varje millimeter av varje rörelse som deras ungdomar gör om de ska ha dem att köra benböj och marklyft. ETT litet fel kan felbelasta exempelvis ryggen så illa att konsekvenserna blir förödande för utövaren.</p><p></p><p>Analyserar man de tre övningarna som nämns (benböj, marklyft och frivändningar) borde de flesta som jobbar med träning på ett eller annat vis kunna förstå att de är mer eller mindre förkastliga. Benböj och marklyft är förvisso tunga och effektiva om de utförs rätt, men risken är så stor (läs "enorm") att göra fel att de inte är värda att använda. Risk/effekt-ratiot är fruktansvärt ofördelaktigt. Bara några få tillfällen då ryggraden hamnar i lite fel position kan lägga grunden för en framtid med diskskador. Tyvärr har trenden de senaste 5-10 åren istället varit att dessa övningar bara blir vanligare och vanligare. De kallas ofta för "funktionella". Frågan är bara hur "funktionell" man känner sig när man ligger där med diskbråck...</p><p></p><p>Tittar vi sedan på frivändningar så är de dels förenade med stora risker först under accelerationen av skivstången i rörelsens början och sedan då stången "landar" på axlarna i rörelsens slut. Dessutom är den så gott som värdelös ur ett träningseffekthänseende då vikten inte förflyttas med muskelkraft utan av centrifugalkraften under rörelsens mittparti. Musklerna jobbar endast under lyftets accelerationsfas i början och sedan flyger vikten av sig själv tills den landar på axlarna.</p><p></p><p>Tittar vi specifikt på utförsåkning i alla dess former så kan vi konstatera att skaderiskerna är höga. Dels har vi de akuta riskerna vid fall och ofrivilliga vridningar t ex. Sen har vi också de långsiktiga förslitningar som knän, höfter och rygg utsätts för att ta hänsyn till. Vore det då inte logiskt om träningen man ägnar sig åt på sidan av skidbacken var så säker som möjligt för att inte ytterligare öka de redan höga riskerna för skada?</p><p></p><p>Konsekvensanalys är något som till synes helt saknas inom alla former av träning idag och det är ett gigantiskt problem. Det vi gör för att bli bättre på något specifikt som skidåkning eller för att bara allmänt bli starkare gör inte sällan att vi ökar skaderiskerna och därigenom gör det omöjligt att åka skidor och/eller att bli starkare.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="LuxLuthor, post: 1137622, member: 84027"] Efter att ha tränat sedan 1986 och jobbat med träning 1993-2015 (heltid från 1997) kan jag påstå att jag inte är det minsta förvånad över detta. Tvärtom har jag bara gått och väntat på att vi ska börja se skadeverkningarna på allvar. I mitt tidigare yrke har jag träffat ett stort antal idrottsinvalider som är mellan 15 och 25 år gamla, vilket är förbannat skrämmande. Jag har dock inte tidigare sett någon studie som den här. Till att börja med har tränare - det gäller inom alla idrotter - sällan den kompetens som krävs för att utbilda i dessa mycket komplexa och riskabla rörelser. De har heller inte kompetens nog att förstå att de måste övervaka varje millimeter av varje rörelse som deras ungdomar gör om de ska ha dem att köra benböj och marklyft. ETT litet fel kan felbelasta exempelvis ryggen så illa att konsekvenserna blir förödande för utövaren. Analyserar man de tre övningarna som nämns (benböj, marklyft och frivändningar) borde de flesta som jobbar med träning på ett eller annat vis kunna förstå att de är mer eller mindre förkastliga. Benböj och marklyft är förvisso tunga och effektiva om de utförs rätt, men risken är så stor (läs "enorm") att göra fel att de inte är värda att använda. Risk/effekt-ratiot är fruktansvärt ofördelaktigt. Bara några få tillfällen då ryggraden hamnar i lite fel position kan lägga grunden för en framtid med diskskador. Tyvärr har trenden de senaste 5-10 åren istället varit att dessa övningar bara blir vanligare och vanligare. De kallas ofta för "funktionella". Frågan är bara hur "funktionell" man känner sig när man ligger där med diskbråck... Tittar vi sedan på frivändningar så är de dels förenade med stora risker först under accelerationen av skivstången i rörelsens början och sedan då stången "landar" på axlarna i rörelsens slut. Dessutom är den så gott som värdelös ur ett träningseffekthänseende då vikten inte förflyttas med muskelkraft utan av centrifugalkraften under rörelsens mittparti. Musklerna jobbar endast under lyftets accelerationsfas i början och sedan flyger vikten av sig själv tills den landar på axlarna. Tittar vi specifikt på utförsåkning i alla dess former så kan vi konstatera att skaderiskerna är höga. Dels har vi de akuta riskerna vid fall och ofrivilliga vridningar t ex. Sen har vi också de långsiktiga förslitningar som knän, höfter och rygg utsätts för att ta hänsyn till. Vore det då inte logiskt om träningen man ägnar sig åt på sidan av skidbacken var så säker som möjligt för att inte ytterligare öka de redan höga riskerna för skada? Konsekvensanalys är något som till synes helt saknas inom alla former av träning idag och det är ett gigantiskt problem. Det vi gör för att bli bättre på något specifikt som skidåkning eller för att bara allmänt bli starkare gör inte sällan att vi ökar skaderiskerna och därigenom gör det omöjligt att åka skidor och/eller att bli starkare. [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Övrigt
Allmänt skidsnack
Larmrapport från skidgymnasium
Tillbaka
Topp
