JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.

Svara på tråd

Meddelande: <blockquote data-quote="Edlund" data-source="post: 57676" data-attributes="member: 13467">Hallå min käre vän och pianoguru Brinkman! Förra året satt jag och övade trummor de dagar då jag inte tog tåget till Åre. Jag fick mycket av både skidor och musik. Ett slags främlingsskap skulle jag kalla det som här diskuteras. Människor fruktar splittring. Skidåkning och (vår typ av) musik är båda behäftade med så mycket attityd att de kan kännas väl disparata. När jag åker med Östersunds skidgalningar stänger jag automatiskt av min musikersida, sätter på mig buffen, och börjar avguda traktens jibber-glin och storabergsmoguler. Man kan även jämföra den akademiska världen. Det är inte utan att det kan krävas en kortare övergångsperiod från att sitta och läsa t.ex. Platon till att gå på White Trash-premiär på Zebra i Åre. Man får väl finna sig i att vara flera personer i en kropp. Sedan hoppas (och tror) jag att de helt skilda aktiviteterna inte utesluter varandra utan snarare kan ge omedveten inspiration. Om inte annat ges välbehövliga pauser då polymetriövningarna får chans att "sätta sig", hehe. Och slutligen till Magnus_Ibanez i all vänlighet: Måste vi ha så stränga definitioner av musiker/skidåkare? De behöver oftast förtydligas ändå. En fusion av tolerans och ödmjukhet bättrar på stämningen och skänker oss den odelade lycksaligheten.Allt funkar (utom frontflip to the rail) / Erik</blockquote>