Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Resmål
Utländska fjäll
När blir det lite reportage från andra ställen än de vanliga jävla alperna ;)
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="Glisseur" data-source="post: 1065280" data-attributes="member: 13861"><p>Faaaan... Och jag som hade tänkt hålla mig utanför det här. Men ok, here we go. Och om någon undrar så kan jag ju bara skriva för Åka Skidor eftersom det är där jag jobbar, och inte annan skidmedia, dom får försvara sig själva. Om</p><p> [USER=28873]@jonsbert[/USER] och</p><p> [USER=58728]@simon_tjernstrom[/USER] orkar masa sig ur sitt chefredaktörsträsk och bemöda sig med att få sina fingrar svettiga förstås. Lata jävlar som inte ens har riktiga deadlines.</p><p></p><p>Först är det ju jävligt kul att någon gillar grejen om Jotunheimen (trots vårt uppenbara sinnestillstånd på inledningsdelen i artikeln...). Och jag håller med dig Larssa om att Åka Khedor var en sjukt bra grej. Och jag håller med om att det behövs mer grejer som går utanför ramen för det standardiserade resereportaget med åktips, resetips, mattips, guidetips och what-not-tips. Det är gjort 1000 gånger om, men kommer antagligen att föreslås hundratals gånger till och göras nästan lika många gånger. Skidåkning är mer än resor och pryltips, och det är något som vi verkligen försöker att få till mer grejer av. Saker som bakom kulisserna, udda vinklar, udda personer, udda företeelser, djuplodande grejer och ibland rent nonsens – skidvärlden är full av kul saker som är lika kul att skriva om som att läsa om. Man kan ju bara göra det stora Chamonixreportaget så många gånger, men man kan däremot gräva ner sig i tusen smågrejer i Cham.</p><p></p><p>Var ligger då problemet? Fan vet. Närå, men kruxet är månghövdat. Dels har vi varit jävligt dåliga under många år att gräva fram annorlunda saker och fastnat i gamla invanda mönster, det är jag den först att erkänna. Dels har kanske våra frilansare kanske varit lite dåliga på att hitta på udda idéer ibland också. För trots allt så är 8 av 10 pitcher som vi får fortfarande resereportage, 1 av 10 är personporträtt och den sista tårtbiten andra grejer. Vilket förstås kan bero på vår tidigare inriktning.</p><p></p><p>Men, en jäkligt stor anledning är också hur vår marknad och möjliga målgrupp ser ut. Grovt sett skulle man kunna dela in Skidsverige i tre delar: <em>hardcore</em>, <em>skidåkare</em> och <em>skidturister</em>. Att skriva för en <em>hardcoregrupp</em> skulle vara sjukt kul. Typ bummare, proffsåkare och what not. Men eftersom den delen är ganska liten i Sverige skulle det innebära att vi inte sålde speciellt många nummer eller prenumerationer. Andelen <em>skidturister</em> är den största gruppen. Men dom vill å andra sidan mest åka till Sälen för att ha tacosmys i stugan eller åka till Åre och kröka på Bygget och hoppas på hemsläp, däremellan åker dom lite skidor. På väg till afterskin. Med andra ord, ingen målgrupp att hänga upp sig på i det långa loppet. Sedan är det helt vanliga jäkla skidåkare som älskar att åka skidor och spenderar en hyfsat ansenlig mängd av sin disponibla inkomst på skidprylar och -resor. Samtidigt som dom ska jonglera ett vanligt liv med studier, heltidsjobb och familj. </p><p></p><p>ÅS tänkta målgrupp ligger någonstans i skärningen hardcore/skidåkare. Dom gillar sin skidåkning tillräckligt mycket för att köpa en skidtidning upprepade gånger. Dom gör medvetna val när det kommer till prylar och resor, vilket gör dom intressanta för dom som annonserar i tidningen och håller oss (och all annan skidmedia) flytande. Kruxet är att det är långt ifrån en homogen grupp skidåkare. Dom har vitt skilda sätt att åka på, från park till pist och topptur, och allt däremellan. En del vill mest åka i fjällen medan en del tycker att Japan är vardagsmat. En del vill få konkreta tips för sina resor och en del ger blanka fan i vart man äter bäst buffalomozzarella i Courmayeur. En del vill ha information, en del vill ha inspiration. En del vill ha bägge, fast i olika grad. Och så kommer förlagets önskemål in på toppen av allt det och krånglar till ekvationen ytterligare. En tidning som till exempel Powder har en tillräckligt stor marknad att röra sig på att dom kan tillåta sig att vara mer specialiserade och lite snävare, än vad vi kan här hemma.</p><p></p><p>Så hur lyckas man tillfredsställa så många som möjligt av alla dom här gökarna? Det är svårt som satan. Problemet är att väldigt många gillar dom där lökiga, standardiserade resereportagen och fattar inte ett skit av mer djuplodande behind-the-scenes-grejer, medan för vissa är dom just det som gör det värt att öppna en skidtidning, kolla på ett videoklipp eller logga in på en skidwebb. Och vissa gillar en mix av det. Du (Larssa) tycker att en artikel om Abisko är vardagsmat, fair enough, men samtidigt har vi läsare som läser om det för första gången och tycker det verkar fräsigt och annorlunda. Så samtidigt som vi jävligt gärna har reportage från exotiska skidorter i Uzbekistan eller intervjuer med Kurt och hans Sessellift eller går in i hjärnan på Reine Barkered så vill fortfarande många läsa om pist i Val Gardena eller en guide till Bad Gastein. Så kruxet är att försöka hitta en mix som tilltalar så många som möjligt utan att bli urvattnad i något av det. Att göra det så bra att pisträven vill läsa om Bjarne Salén, eller topptursgöken kan tänka sig att läsa om en skidslipare i världscupen eller Val Gardenas bästa pister. Och det är väl det vi försöker åstadkomma så mycket det går. </p><p></p><p>Och nu när vi sitter med planeringen för vintern så tänker vi skitmycket på det och försöker att få till en större variation och mer udda, annorlunda vinklar. Av fler anledningar så fick vi inte till det lika mycket som vi ville till i höst men vi kommer inte att lägga oss ner och dö för den sakens skull. Och ibland lyckas inte vi eller våra frilansare leverera det vi hade hoppats på eller beställt, och man får trolla med knäna. Sen säger jag inte att man inte kan bli bättre för den sakens skull, för det kan man alltid.</p><p></p><p>Fast i slutändan tittar ju folk ändå bara på bilderna, eller klickar på sketna clickbaits på Facebook.</p><p></p><p>Helvete, det här blev långt.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="Glisseur, post: 1065280, member: 13861"] Faaaan... Och jag som hade tänkt hålla mig utanför det här. Men ok, here we go. Och om någon undrar så kan jag ju bara skriva för Åka Skidor eftersom det är där jag jobbar, och inte annan skidmedia, dom får försvara sig själva. Om [USER=28873]@jonsbert[/USER] och [USER=58728]@simon_tjernstrom[/USER] orkar masa sig ur sitt chefredaktörsträsk och bemöda sig med att få sina fingrar svettiga förstås. Lata jävlar som inte ens har riktiga deadlines. Först är det ju jävligt kul att någon gillar grejen om Jotunheimen (trots vårt uppenbara sinnestillstånd på inledningsdelen i artikeln...). Och jag håller med dig Larssa om att Åka Khedor var en sjukt bra grej. Och jag håller med om att det behövs mer grejer som går utanför ramen för det standardiserade resereportaget med åktips, resetips, mattips, guidetips och what-not-tips. Det är gjort 1000 gånger om, men kommer antagligen att föreslås hundratals gånger till och göras nästan lika många gånger. Skidåkning är mer än resor och pryltips, och det är något som vi verkligen försöker att få till mer grejer av. Saker som bakom kulisserna, udda vinklar, udda personer, udda företeelser, djuplodande grejer och ibland rent nonsens – skidvärlden är full av kul saker som är lika kul att skriva om som att läsa om. Man kan ju bara göra det stora Chamonixreportaget så många gånger, men man kan däremot gräva ner sig i tusen smågrejer i Cham. Var ligger då problemet? Fan vet. Närå, men kruxet är månghövdat. Dels har vi varit jävligt dåliga under många år att gräva fram annorlunda saker och fastnat i gamla invanda mönster, det är jag den först att erkänna. Dels har kanske våra frilansare kanske varit lite dåliga på att hitta på udda idéer ibland också. För trots allt så är 8 av 10 pitcher som vi får fortfarande resereportage, 1 av 10 är personporträtt och den sista tårtbiten andra grejer. Vilket förstås kan bero på vår tidigare inriktning. Men, en jäkligt stor anledning är också hur vår marknad och möjliga målgrupp ser ut. Grovt sett skulle man kunna dela in Skidsverige i tre delar: [i]hardcore[/i], [i]skidåkare[/i] och [i]skidturister[/i]. Att skriva för en [i]hardcoregrupp[/i] skulle vara sjukt kul. Typ bummare, proffsåkare och what not. Men eftersom den delen är ganska liten i Sverige skulle det innebära att vi inte sålde speciellt många nummer eller prenumerationer. Andelen [i]skidturister[/i] är den största gruppen. Men dom vill å andra sidan mest åka till Sälen för att ha tacosmys i stugan eller åka till Åre och kröka på Bygget och hoppas på hemsläp, däremellan åker dom lite skidor. På väg till afterskin. Med andra ord, ingen målgrupp att hänga upp sig på i det långa loppet. Sedan är det helt vanliga jäkla skidåkare som älskar att åka skidor och spenderar en hyfsat ansenlig mängd av sin disponibla inkomst på skidprylar och -resor. Samtidigt som dom ska jonglera ett vanligt liv med studier, heltidsjobb och familj. ÅS tänkta målgrupp ligger någonstans i skärningen hardcore/skidåkare. Dom gillar sin skidåkning tillräckligt mycket för att köpa en skidtidning upprepade gånger. Dom gör medvetna val när det kommer till prylar och resor, vilket gör dom intressanta för dom som annonserar i tidningen och håller oss (och all annan skidmedia) flytande. Kruxet är att det är långt ifrån en homogen grupp skidåkare. Dom har vitt skilda sätt att åka på, från park till pist och topptur, och allt däremellan. En del vill mest åka i fjällen medan en del tycker att Japan är vardagsmat. En del vill få konkreta tips för sina resor och en del ger blanka fan i vart man äter bäst buffalomozzarella i Courmayeur. En del vill ha information, en del vill ha inspiration. En del vill ha bägge, fast i olika grad. Och så kommer förlagets önskemål in på toppen av allt det och krånglar till ekvationen ytterligare. En tidning som till exempel Powder har en tillräckligt stor marknad att röra sig på att dom kan tillåta sig att vara mer specialiserade och lite snävare, än vad vi kan här hemma. Så hur lyckas man tillfredsställa så många som möjligt av alla dom här gökarna? Det är svårt som satan. Problemet är att väldigt många gillar dom där lökiga, standardiserade resereportagen och fattar inte ett skit av mer djuplodande behind-the-scenes-grejer, medan för vissa är dom just det som gör det värt att öppna en skidtidning, kolla på ett videoklipp eller logga in på en skidwebb. Och vissa gillar en mix av det. Du (Larssa) tycker att en artikel om Abisko är vardagsmat, fair enough, men samtidigt har vi läsare som läser om det för första gången och tycker det verkar fräsigt och annorlunda. Så samtidigt som vi jävligt gärna har reportage från exotiska skidorter i Uzbekistan eller intervjuer med Kurt och hans Sessellift eller går in i hjärnan på Reine Barkered så vill fortfarande många läsa om pist i Val Gardena eller en guide till Bad Gastein. Så kruxet är att försöka hitta en mix som tilltalar så många som möjligt utan att bli urvattnad i något av det. Att göra det så bra att pisträven vill läsa om Bjarne Salén, eller topptursgöken kan tänka sig att läsa om en skidslipare i världscupen eller Val Gardenas bästa pister. Och det är väl det vi försöker åstadkomma så mycket det går. Och nu när vi sitter med planeringen för vintern så tänker vi skitmycket på det och försöker att få till en större variation och mer udda, annorlunda vinklar. Av fler anledningar så fick vi inte till det lika mycket som vi ville till i höst men vi kommer inte att lägga oss ner och dö för den sakens skull. Och ibland lyckas inte vi eller våra frilansare leverera det vi hade hoppats på eller beställt, och man får trolla med knäna. Sen säger jag inte att man inte kan bli bättre för den sakens skull, för det kan man alltid. Fast i slutändan tittar ju folk ändå bara på bilderna, eller klickar på sketna clickbaits på Facebook. Helvete, det här blev långt. [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Resmål
Utländska fjäll
När blir det lite reportage från andra ställen än de vanliga jävla alperna ;)
Tillbaka
Topp
