Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Utrustning
Freeride - Skidor
Plattor?
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="Martin_AAkerman" data-source="post: 42345" data-attributes="member: 10917"><p>Vi kan börja med att konstatera att förklara skidåkning enligt fysiken regler är komplicerat. Åkningen påverkas av en mängd faktorer, åkaren massa, skidornas skärning, skidornas längd, resulterande krafter på skidan till följd av kantens "bett" mot underlaget, tyngdpunktsplaceringen i åkaren etc, etc. Många av dessa parametrar ändras momentan vilket gör att beskrivandet av åkningen bara kan ske för ett specifikt tidsögonblick. Som exempel på hur avancerat det här är kan man konstatera att det bara något år sedan man lyckades få en tvåbent robot, humanoid, att gå uppför en trappa. Och det berodde inte på brist på datakapacitet direkt..........</p><p></p><p>Nåväl, för att ge sig på pudelns kärna:</p><p>Som tidigare nämnt i tråden så är det där med hävstång utrett skulle jag tro. Ju högre plattor eller smalare skidor desto "starkare” blir du. Hävstångseffekten har dock inte så mycket med själva initieringen av svängen att göra. Givetvis underlättar det dock, men varför återkommer jag till.</p><p> </p><p>Hävstången gör att man "orkar" hålla skidan på kant och därmed får en skärande sväng. De krafter som man bland annat måste stå emot är ju kraften från kroppens massa kontra kraften som uppkommer av kantens fäste i snön. </p><p></p><p>Extremt förenklat, om vi föreställer oss att vi sätter två snowboard`s under fötterna så kommer de flesta att inse att det blir jobbigt att hålla brädan på kant. Vi som har åkt monoski vet hur lurigt det var att hålla den still, den ville gärna "vippa" Svänga kan man dock fortfarande göra.</p><p></p><p>Vad som däremot avgör hur lättsvängd skidan är, dvs, hur lätt den går in i svängen = snabb från kant till kant bygger primärt på en annan princip, nämligen stabilitet och instabilitet.</p><p></p><p>Om vi börjar med att likna skidorna vid flygplan, så kan vi säga att skidorna tidigare var att betrakta som gammalt propellerdrivet flygplan t.ex DC3 Dakota. skidorna/planet i sig var stabilt och fortsatte rakt fram om man inte gjorde något. Dessa plan/skidor hade även väldigt stora svängradier.</p><p></p><p>Dagens skidor kan däremot liknas vid stridsflygplan t.ex JAS. JAS är i sig ett instabilt flygplan, utan datorer som kontrollerar planet så kommer det att störta, vilket ju hänt några gånger. Å andra sidan är det väldigt lättmanövrerat och kan svänga snabbt och med kort radie, precis som våra skidor. Åka rakt fram och fort är nästan knepigare.</p><p></p><p>För att få en uppfattning om stabilitet och instabilitet kan man göra ett enkelt experiment. Ta en rundbottnad skål och en vanlig kula. Om kulan placeras inuti skålen är det lätt att hålla den i mitten, faktiskt så lätt att kulan själv kommer att söka sig till mitten om skålen ställ på ett plant bord. (Rent fysiskt innebär det att den söker sig till den plats där den har minst lägesenergi.) Detta är ett stabilt läge.</p><p></p><p>Vänd nu på skålen och placera kulan ovanpå botten och försök att hålla den kvar där. Onekligen problematisk eller hur? Ställ skålen på ett bord och kulan far av. Detta är instabilitet.</p><p></p><p>Dagens skidor är till viss mån instabila. dvs det är väldigt lätt att få dem att byta läge, eller enklare sagt svänga. Eller kanske mer korrekt de är knappt stabila. (Stabilt är +1 och instabilt -1 så kanske skidorna hamnar på 0,5-0,2)</p><p></p><p>Vad är det då som gör dem mindre stabila, jo skärningen, materialet och givetvis plattorna.</p><p></p><p>Som vi konstaterade ovan så gjorde ju hävstången att det krävdes lite kraft för att tippa skidan, jämför det med skålexperimentet. Det krävs lite kraft för att putta kulan av skålen då den är uppochner, stor kraft att få den ur skålen då den ligger inuti.</p><p></p><p>Vad som dock händer då skidan går upp på skär är att den blir mer stabil eftersom den påverkas av diverse krafter, jämför med att hålla fast kulan på den uppochnervända skålen.</p><p>(rent teoretiskt skulle man kunna ligga och skära runda snygga cirklar oändligt länge om man inte påverkades av friktion etc.)</p><p></p><p>Anledningen till att skidan blir mer stabil är att krafterna som påverkar skidan gör att hävstången kan sägas bli mindre. Med detta resonemang skulle det alltså bli svårare att ta sig ur svängen än att gå in i den. Så är det ju inte, men varför?</p><p></p><p>Jo som alla vet så böjs ju skidan då den går upp på skär vilket gör att man lagrar energi i den. Denna energi frigörs sedan då man är på väg ut ur svängen, man får en schysst ”spark” in i nästa sväng, förutsatt att skidan inte är för mjuk för din vikt så klart, eller att skidan är så hård att du inte klarat av att böja den!</p><p></p><p>Om vi går tillbaka till det där med plattorna så kan man kanske tro att 30 cm platta under pjäxan gör att man kan fetåka, men det som händer då man har för höga plattor för skidorna är att man gör skidan instabil dvs man befinner sig på minussidan, och då kan man inte längre hantera dem.</p><p></p><p>Vetefan om Ni blir klokare av detta, eller om jag besvarat Era frågor, men kanske är det en lite bit på vägen.</p><p></p><p>I all ödmjukhet</p><p></p><p>//Martin</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="Martin_AAkerman, post: 42345, member: 10917"] Vi kan börja med att konstatera att förklara skidåkning enligt fysiken regler är komplicerat. Åkningen påverkas av en mängd faktorer, åkaren massa, skidornas skärning, skidornas längd, resulterande krafter på skidan till följd av kantens "bett" mot underlaget, tyngdpunktsplaceringen i åkaren etc, etc. Många av dessa parametrar ändras momentan vilket gör att beskrivandet av åkningen bara kan ske för ett specifikt tidsögonblick. Som exempel på hur avancerat det här är kan man konstatera att det bara något år sedan man lyckades få en tvåbent robot, humanoid, att gå uppför en trappa. Och det berodde inte på brist på datakapacitet direkt.......... Nåväl, för att ge sig på pudelns kärna: Som tidigare nämnt i tråden så är det där med hävstång utrett skulle jag tro. Ju högre plattor eller smalare skidor desto "starkare” blir du. Hävstångseffekten har dock inte så mycket med själva initieringen av svängen att göra. Givetvis underlättar det dock, men varför återkommer jag till. Hävstången gör att man "orkar" hålla skidan på kant och därmed får en skärande sväng. De krafter som man bland annat måste stå emot är ju kraften från kroppens massa kontra kraften som uppkommer av kantens fäste i snön. Extremt förenklat, om vi föreställer oss att vi sätter två snowboard`s under fötterna så kommer de flesta att inse att det blir jobbigt att hålla brädan på kant. Vi som har åkt monoski vet hur lurigt det var att hålla den still, den ville gärna "vippa" Svänga kan man dock fortfarande göra. Vad som däremot avgör hur lättsvängd skidan är, dvs, hur lätt den går in i svängen = snabb från kant till kant bygger primärt på en annan princip, nämligen stabilitet och instabilitet. Om vi börjar med att likna skidorna vid flygplan, så kan vi säga att skidorna tidigare var att betrakta som gammalt propellerdrivet flygplan t.ex DC3 Dakota. skidorna/planet i sig var stabilt och fortsatte rakt fram om man inte gjorde något. Dessa plan/skidor hade även väldigt stora svängradier. Dagens skidor kan däremot liknas vid stridsflygplan t.ex JAS. JAS är i sig ett instabilt flygplan, utan datorer som kontrollerar planet så kommer det att störta, vilket ju hänt några gånger. Å andra sidan är det väldigt lättmanövrerat och kan svänga snabbt och med kort radie, precis som våra skidor. Åka rakt fram och fort är nästan knepigare. För att få en uppfattning om stabilitet och instabilitet kan man göra ett enkelt experiment. Ta en rundbottnad skål och en vanlig kula. Om kulan placeras inuti skålen är det lätt att hålla den i mitten, faktiskt så lätt att kulan själv kommer att söka sig till mitten om skålen ställ på ett plant bord. (Rent fysiskt innebär det att den söker sig till den plats där den har minst lägesenergi.) Detta är ett stabilt läge. Vänd nu på skålen och placera kulan ovanpå botten och försök att hålla den kvar där. Onekligen problematisk eller hur? Ställ skålen på ett bord och kulan far av. Detta är instabilitet. Dagens skidor är till viss mån instabila. dvs det är väldigt lätt att få dem att byta läge, eller enklare sagt svänga. Eller kanske mer korrekt de är knappt stabila. (Stabilt är +1 och instabilt -1 så kanske skidorna hamnar på 0,5-0,2) Vad är det då som gör dem mindre stabila, jo skärningen, materialet och givetvis plattorna. Som vi konstaterade ovan så gjorde ju hävstången att det krävdes lite kraft för att tippa skidan, jämför det med skålexperimentet. Det krävs lite kraft för att putta kulan av skålen då den är uppochner, stor kraft att få den ur skålen då den ligger inuti. Vad som dock händer då skidan går upp på skär är att den blir mer stabil eftersom den påverkas av diverse krafter, jämför med att hålla fast kulan på den uppochnervända skålen. (rent teoretiskt skulle man kunna ligga och skära runda snygga cirklar oändligt länge om man inte påverkades av friktion etc.) Anledningen till att skidan blir mer stabil är att krafterna som påverkar skidan gör att hävstången kan sägas bli mindre. Med detta resonemang skulle det alltså bli svårare att ta sig ur svängen än att gå in i den. Så är det ju inte, men varför? Jo som alla vet så böjs ju skidan då den går upp på skär vilket gör att man lagrar energi i den. Denna energi frigörs sedan då man är på väg ut ur svängen, man får en schysst ”spark” in i nästa sväng, förutsatt att skidan inte är för mjuk för din vikt så klart, eller att skidan är så hård att du inte klarat av att böja den! Om vi går tillbaka till det där med plattorna så kan man kanske tro att 30 cm platta under pjäxan gör att man kan fetåka, men det som händer då man har för höga plattor för skidorna är att man gör skidan instabil dvs man befinner sig på minussidan, och då kan man inte längre hantera dem. Vetefan om Ni blir klokare av detta, eller om jag besvarat Era frågor, men kanske är det en lite bit på vägen. I all ödmjukhet //Martin [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Utrustning
Freeride - Skidor
Plattor?
Tillbaka
Topp
