coig
Ny medlem
Sista dagen...
Sista dagen då Storstenshöjden i Kilsbergen utanför Örebro hade öppet för säsongen. Jag som skidåkare och med tre andra killar som likt nästan alla andra på kullen åkte snowboard packade vi in grejorna i bilen mycket ivriga at komma iväg. Trots att det är lite mer än 1.5 mil så kändes vägen lång och alla ville suga ut de sista unsen åkglädje på hemmaplan. För de två yngre killarna var det ju sista dagen på säsongskortet och vi andra ville bara försöka återuppliva känslan från Åres sluttningar som jag sorgset lämnat några dagar sedan efter ett alltför kort besök. Väl framme. Ut med grejorna och på med pjäxorna...som står kvar på trottoarkanten i entrala Örebro. De övriga skrattar lite när jag undrar hur jag lyckats med denna dunderblunder. Medan jag backar ut bilen mumlande diverse svordomar undrar jag om de står kvar . Inte alls lagligt åker jag tillbaka till Örebro, förbannar mig själv och undrar om pjäxorna ska stå kvar. Som tur är låg de i en sliten låda som knappast såg ut att innehålla något annat än skor avsedda för myrornas uppsamlings kontainer så kvar stod de. Jag tänker på vad jag gjort och skrattar lite samtidigt som jag får en lätt rödfärg i ansiktet.På med de gamla skidorna som redan mer eller mindre är sönder åktea och hoppade styr jag mot liften. Första åket känns inte alls kul, struntar i hoppen och det känns som jag måste staka hela vägen ner och något glid exsisterar inte alls. Åter på toppen siktar jag mot en snällt hopp för en lufttur och även om kicken överraskade var lustfärden bekväml. Efter detta letar jag mig till pipen som nästan är jordig men bestämmer mig för att hoppa ut ur den längst ner i alla fall. Eftersom jag vill ta det lite lungt väljer jag en mindre vall där ingen hoppat. När jag i luften ser landningen förstår jag varför, motlut! Jag landar i motlut och skidor, stavar och jag själv far åt alla håll. Inte alls särskilt glad konstaterar jag att staven är paj och handen rejält stukad. Min säsongs avslutning bestod förutom glömda pjäxor, stukad hand och stukat ego av ett par smöråk och stilla betraktande av ögonlockens insida under några timamrs tid. Med stukat ego./coig
