Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Övrigt
Allmänt skidsnack
små missöden i backen :)
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="Iller" data-source="post: 67267" data-attributes="member: 29149"><p>I slutet av säsongen -99 i Whistler hade man beslutat sig att stänga Crystal Ridge Chair. Detta resulterade i att cirkus 8 backar var nypistade men helt tomma! för att nå området var man tvungen att ta grymt mycket fart o åka lång transport så ingen orkade åka dit utom jag o min säsongpolare. I flera dagar kunde vi iskallt konstatera att de enda spåren i machestret var våra egna och följdaktligen kunde vi för en gångs skull åka så där fruktansvär fort o oansvarigt som man aldrig vågar annars. Nog med fartporr - jag tror ni förstår hur kul vi hade. Hursomhelst slutar den sista backen med en ordentlig brant ner mot transportleden som leder runt området tillbaka från Blackcombglaciären. Den här branten är i vanliga fall ganska lång men i de hastigheter man uppnår i långa, välpreparerade, tomma backar kändes branten snarast som en kort landning till krönet innan. Transporten går sedan i 90 grader vänster i slutet av branten o man fick ligga på stenhårt skär för att kunna klara det.</p><p> Hursomhelst, en av våra vansinnesåk kom jag efter min kamrat och ser honom flyga ut över sista branten men bromsar lite själv eftersom jag ju redan förlorat åket och inte vill tokpressa för att klara mig in på transporten. Kokt val visade det sig. På transporten kommer en barnfamilj sakta glidande från höger. Min kompis inser att han inte har skuggan av en chans att klara att åka in på transporten utan att komma i så brant vinkel att han inte kommer kunna väja om någon står bakom nästa krök. Han har också alldeles för hög fart för att kunna stanna o familjen åker så där lagom brett att det skulle vara galet att åka mellan dem i den farten. En enda utväg kvar: han får helt enkelt åka framför familjen men fortsätta ut över transporten ut i skogen på andra sidan. Förvisso ligger det flera meter puder i skogen med det är ju lite läskigt att hoppa ut för kanter utan att spotta landningen först så han gör som brädåkare ofta gör dvs tar till textilbromsen, kastar sig på rygg o kör med brädan före.</p><p> Resultatet blir att den idylliska familjen får se en brädåkare passera framför dem i liggande ställning i ungefär 80 km i timmen (ja vi åkte minst 100 så detta är högst troligt) och flyga rakt ut i skogen.</p><p></p><p>Min kamrat klarade sig men fick hika 30m i pudret för att ta sig tillbaka.</p><p>Jag klarade mig med käkkramp och träningsvärk i magen...</p><p></p><p>En annan favorit är när den rika amerikanen är på skidresa med familjen och tar Whistlergondolen upp. Han har skrutit vitt o brett om sin nya utrustning för hela liftkön och hans splitternya superduper carbonstavar kostade 250 dollar (detta var som sagt -99 så det var lite ovanligare då). Givetvis är han hetsig som fan o klämmer sig in i Gondolen men fastnar med staven i dörren. Liksom alla vet är ju gondoldörrarna försedda med en gummilist så staven tar ju ingen skada. Amerikanen kan dock inte vänta 10 min till mittstation för att dörrarna ska öppnas så att han kan få loss sin stav utan han måste till varje pris få sin stav fri på en gång. Staven går givetvis av. Amerikanen börjar frusta och beslutar sig för att det där var ju skitstavar så han ska minsann köpa nya. Följdaktligen tar han sin andra, hela stav och hivar ut den genom fönstret! Väl uppe med gondolen kliver jag ut bakom amerikanen och ser på när han passerar havet av singelstavar som står vid utgången. Vad är det första man får syn på, en annan stav av samma typ i samma längd. Osis att han slängde ut sin hela stav mitt över skogen...</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="Iller, post: 67267, member: 29149"] I slutet av säsongen -99 i Whistler hade man beslutat sig att stänga Crystal Ridge Chair. Detta resulterade i att cirkus 8 backar var nypistade men helt tomma! för att nå området var man tvungen att ta grymt mycket fart o åka lång transport så ingen orkade åka dit utom jag o min säsongpolare. I flera dagar kunde vi iskallt konstatera att de enda spåren i machestret var våra egna och följdaktligen kunde vi för en gångs skull åka så där fruktansvär fort o oansvarigt som man aldrig vågar annars. Nog med fartporr - jag tror ni förstår hur kul vi hade. Hursomhelst slutar den sista backen med en ordentlig brant ner mot transportleden som leder runt området tillbaka från Blackcombglaciären. Den här branten är i vanliga fall ganska lång men i de hastigheter man uppnår i långa, välpreparerade, tomma backar kändes branten snarast som en kort landning till krönet innan. Transporten går sedan i 90 grader vänster i slutet av branten o man fick ligga på stenhårt skär för att kunna klara det. Hursomhelst, en av våra vansinnesåk kom jag efter min kamrat och ser honom flyga ut över sista branten men bromsar lite själv eftersom jag ju redan förlorat åket och inte vill tokpressa för att klara mig in på transporten. Kokt val visade det sig. På transporten kommer en barnfamilj sakta glidande från höger. Min kompis inser att han inte har skuggan av en chans att klara att åka in på transporten utan att komma i så brant vinkel att han inte kommer kunna väja om någon står bakom nästa krök. Han har också alldeles för hög fart för att kunna stanna o familjen åker så där lagom brett att det skulle vara galet att åka mellan dem i den farten. En enda utväg kvar: han får helt enkelt åka framför familjen men fortsätta ut över transporten ut i skogen på andra sidan. Förvisso ligger det flera meter puder i skogen med det är ju lite läskigt att hoppa ut för kanter utan att spotta landningen först så han gör som brädåkare ofta gör dvs tar till textilbromsen, kastar sig på rygg o kör med brädan före. Resultatet blir att den idylliska familjen får se en brädåkare passera framför dem i liggande ställning i ungefär 80 km i timmen (ja vi åkte minst 100 så detta är högst troligt) och flyga rakt ut i skogen. Min kamrat klarade sig men fick hika 30m i pudret för att ta sig tillbaka. Jag klarade mig med käkkramp och träningsvärk i magen... En annan favorit är när den rika amerikanen är på skidresa med familjen och tar Whistlergondolen upp. Han har skrutit vitt o brett om sin nya utrustning för hela liftkön och hans splitternya superduper carbonstavar kostade 250 dollar (detta var som sagt -99 så det var lite ovanligare då). Givetvis är han hetsig som fan o klämmer sig in i Gondolen men fastnar med staven i dörren. Liksom alla vet är ju gondoldörrarna försedda med en gummilist så staven tar ju ingen skada. Amerikanen kan dock inte vänta 10 min till mittstation för att dörrarna ska öppnas så att han kan få loss sin stav utan han måste till varje pris få sin stav fri på en gång. Staven går givetvis av. Amerikanen börjar frusta och beslutar sig för att det där var ju skitstavar så han ska minsann köpa nya. Följdaktligen tar han sin andra, hela stav och hivar ut den genom fönstret! Väl uppe med gondolen kliver jag ut bakom amerikanen och ser på när han passerar havet av singelstavar som står vid utgången. Vad är det första man får syn på, en annan stav av samma typ i samma längd. Osis att han slängde ut sin hela stav mitt över skogen... [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Övrigt
Allmänt skidsnack
små missöden i backen :)
Tillbaka
Topp