Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Övrigt
Hälsa
Tjockisens Guide till McDonalds
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="Jibberisch" data-source="post: 418468" data-attributes="member: 45951"><p>Återigen,</p><p>I samband med en bilresa till den kungliga hufvudstaden dök några tankar upp kring snabbmatsfenomenet. Det var tänkt att färden skulle börjas med lunch. Lunch modifierades till det litet mer internationella "Brunch". Detta gjordes av två anledningar. Klockan var runt 11 rappet och vi var ju faktiskt på väg mot den kungliska hufvudstaden. I Stockholm, där äts det brunch, det var någon i bilen hyffsat säker på. Av någon anledning stod det en stor, svart och flåsande hund längst bak i bilen. Eftersom chauffören av den fantastiska toyotan redan inledningsvis var sur som en deg av just det surare slaget. Valde undertecknad att inte fråga/fälla någon kommentar om den stora flåsande hunden. Som en anekdot kan nämnas att den lämnades av vid Östra station på fredagen, men befann sig längst bak i bilen på söndagen igen. Den flåsade fortfarande. Hela upplevelsen kändes obekväm. Ungefär som att köpa en påse kiwis. </p><p></p><p>Nåväl, efter en kort överläggning togs beslutet att köpa den delikata brunchen på McDonalds. För att sedan intaga den i bilen på E4an. Detta halvt korkade beslut togs av flera anledningar. Den första anledningen stod och flåsade längst bak i bilen. Den andra flåsade i chaufförens telefon. Mitt herrskap, låt aldrig damer vänta. Den tredje anledningen stod moder natur för, det blåste värre än i New Orleans. Eftersom McDonalds är mycket amerikaniserat, kan man då med fördel sitta kvar i bilen och beställa in sina godsaker. Dessa anledningar kombinerat, gjorde att alla andra alternativ kändes tvärt omöjliga.</p><p></p><p>Väl framme vid Mcdonalds upptäckte sällskapet att flera likasinnade sällskap av exakt samma anledningar valt att beställa brunch från bilen. Ett dramatiskt och hjältemodigt beslut togs av chauffören. Han skulle vänta i bilen och vakta hunden, som numera lät som Kattla i törnrosdalen. Skorpan skickades in för att införskaffa burgare, han skulle gå in ensam utan Orvar, medan den skrynklige och något bleke Tengil skulle vakta sitt husdjur. </p><p></p><p>Efter att nästan ha blåst bort exakt 2 gånger på vägen till dörren, smet undertecknad något sur och bitter, in på restaurangen smidigt som en vessla. Dagen till ära var stället prytt i 2 miljoner ballonger, som 4 miljoner skrikiga barn roade sej med att hoppa sönder. Nangiala motsvarade inte förväntningarna. Hamburgare flög i luften, glasmarinerade adhd dvärgar jagade varandra och gratistidningarna var slut. Vägen till kassan blev lång.</p><p></p><p>Väl framme, möttes jag av en trind och leende individ. Svetten i dennes blanka panna kompletterade den rosa hyn på ett mycket trivsamt vis. Jag tyckte nästan synd om personen. Det föreföll vara varmt och stressigt där bakom disken. Sedan började jag hata personen. Tengil i bilen hade på ett mycket bryskt vis förklarat att pommesfrittor inte är bilvänligmat. Lök ger dålig andedräkt (att komma försent med lökandredräkt till en eventuell framtida fru var inte att tänka på för Tengil.) Dipsås ger flottiga fingrar vilket försvårar racerväxlandet osv. osv. osv. </p><p></p><p>Alla dessa förhållningsregler gjorde att stackars Skropan skulle beställa 2 stora cola ett tjog cheeseburgare till Tengil och ett antal av de nya, enligt Skorpan, mycket smakfulla kycklingburgarna till sej själv. Undertecknad aka. Skorpan visste att detta var en mycket dålig idé. Självklart var ingenting klart att hivas över disken på beställningen. Inte ens den fräsande, bubblande coca-colan. </p><p></p><p>25 minuter, 4 arga samtal från Tengil och 3 coca-color senare satte sej undertecknad i bilen. Hälften av burgarna var kalla och stämningen något kylig. </p><p></p><p>Av olika anledningar orkar jag inte ta upp alla jävla misstag som begicks på McDonalds denna fredag förmiddag. Mest för att jag blir så deprimerad.</p><p></p><p>Anledningarna och situationen som sådan (två pojkar i en bil med dålig musik) gav upphov till en filosofisk frågeställning.</p><p></p><p>"Anställer McDonalds bara dumskallar, eller är McDonalds i sej fördummande?"</p><p></p><p>Detta kan ses som en banal och väldigt enkel fråga. Men går man inte på djupet, öppnar sej en värld av teorier, alternativ och mardrömmar. Är det så att McDonalds agerar som ett IQ-sänkande organ i vårt samhälle? Eller helt enkelt bara en samlingsplats för dumskallar? Kan det vara så att de som ansvarar för rekryteringen på de lokala McDonalads restaurangerna ser mer till söthet och poäng på den sk. "blondin-skalan" vid tillsättningen av t.ex. kassapersonal? Ska jag som gäst behöva lida för att rekryterarna på de lokala Mcdonalds restaurangerna vill ha "roliga" personalfester? Är det mitt fel att de inte kan ragga på internet som vanliga människor? Är McDonalds en dumskallemagnet eller en Iq-sugande manet? Det hela är mycket skrämmande och jag skulle vilja ta del av era åsikter i ämnet. Om det rör sej om en IQ-sugande manet, vad händer då om en riktig dumskalle tar anställning? Kan det vara så att de tar ut varandra? Kan det då hända att den lokala inrättningen imploderar av dumhet? Om så är fallet, att McDonalds är en IQ-sugande sugga, är det inte lite läskigt att många av Sveriges studenter extra jobbar där? Och kommer det leda till en nedgång i den svenska ekonomin? Väntar flera år av regression runt hörnet?</p><p></p><p>Om det rör sej om en sk. dumskalle-magnet, kan vi dra nytt av det? Lek med tanken att alla samhällets idioter samlas inom ett och samma företag. </p><p></p><p>Som vanligt tas inget ansvar för sär skrivningar då undertecknad som vanligt är ovanligt internationell, hunsad och trött.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="Jibberisch, post: 418468, member: 45951"] Återigen, I samband med en bilresa till den kungliga hufvudstaden dök några tankar upp kring snabbmatsfenomenet. Det var tänkt att färden skulle börjas med lunch. Lunch modifierades till det litet mer internationella "Brunch". Detta gjordes av två anledningar. Klockan var runt 11 rappet och vi var ju faktiskt på väg mot den kungliska hufvudstaden. I Stockholm, där äts det brunch, det var någon i bilen hyffsat säker på. Av någon anledning stod det en stor, svart och flåsande hund längst bak i bilen. Eftersom chauffören av den fantastiska toyotan redan inledningsvis var sur som en deg av just det surare slaget. Valde undertecknad att inte fråga/fälla någon kommentar om den stora flåsande hunden. Som en anekdot kan nämnas att den lämnades av vid Östra station på fredagen, men befann sig längst bak i bilen på söndagen igen. Den flåsade fortfarande. Hela upplevelsen kändes obekväm. Ungefär som att köpa en påse kiwis. Nåväl, efter en kort överläggning togs beslutet att köpa den delikata brunchen på McDonalds. För att sedan intaga den i bilen på E4an. Detta halvt korkade beslut togs av flera anledningar. Den första anledningen stod och flåsade längst bak i bilen. Den andra flåsade i chaufförens telefon. Mitt herrskap, låt aldrig damer vänta. Den tredje anledningen stod moder natur för, det blåste värre än i New Orleans. Eftersom McDonalds är mycket amerikaniserat, kan man då med fördel sitta kvar i bilen och beställa in sina godsaker. Dessa anledningar kombinerat, gjorde att alla andra alternativ kändes tvärt omöjliga. Väl framme vid Mcdonalds upptäckte sällskapet att flera likasinnade sällskap av exakt samma anledningar valt att beställa brunch från bilen. Ett dramatiskt och hjältemodigt beslut togs av chauffören. Han skulle vänta i bilen och vakta hunden, som numera lät som Kattla i törnrosdalen. Skorpan skickades in för att införskaffa burgare, han skulle gå in ensam utan Orvar, medan den skrynklige och något bleke Tengil skulle vakta sitt husdjur. Efter att nästan ha blåst bort exakt 2 gånger på vägen till dörren, smet undertecknad något sur och bitter, in på restaurangen smidigt som en vessla. Dagen till ära var stället prytt i 2 miljoner ballonger, som 4 miljoner skrikiga barn roade sej med att hoppa sönder. Nangiala motsvarade inte förväntningarna. Hamburgare flög i luften, glasmarinerade adhd dvärgar jagade varandra och gratistidningarna var slut. Vägen till kassan blev lång. Väl framme, möttes jag av en trind och leende individ. Svetten i dennes blanka panna kompletterade den rosa hyn på ett mycket trivsamt vis. Jag tyckte nästan synd om personen. Det föreföll vara varmt och stressigt där bakom disken. Sedan började jag hata personen. Tengil i bilen hade på ett mycket bryskt vis förklarat att pommesfrittor inte är bilvänligmat. Lök ger dålig andedräkt (att komma försent med lökandredräkt till en eventuell framtida fru var inte att tänka på för Tengil.) Dipsås ger flottiga fingrar vilket försvårar racerväxlandet osv. osv. osv. Alla dessa förhållningsregler gjorde att stackars Skropan skulle beställa 2 stora cola ett tjog cheeseburgare till Tengil och ett antal av de nya, enligt Skorpan, mycket smakfulla kycklingburgarna till sej själv. Undertecknad aka. Skorpan visste att detta var en mycket dålig idé. Självklart var ingenting klart att hivas över disken på beställningen. Inte ens den fräsande, bubblande coca-colan. 25 minuter, 4 arga samtal från Tengil och 3 coca-color senare satte sej undertecknad i bilen. Hälften av burgarna var kalla och stämningen något kylig. Av olika anledningar orkar jag inte ta upp alla jävla misstag som begicks på McDonalds denna fredag förmiddag. Mest för att jag blir så deprimerad. Anledningarna och situationen som sådan (två pojkar i en bil med dålig musik) gav upphov till en filosofisk frågeställning. "Anställer McDonalds bara dumskallar, eller är McDonalds i sej fördummande?" Detta kan ses som en banal och väldigt enkel fråga. Men går man inte på djupet, öppnar sej en värld av teorier, alternativ och mardrömmar. Är det så att McDonalds agerar som ett IQ-sänkande organ i vårt samhälle? Eller helt enkelt bara en samlingsplats för dumskallar? Kan det vara så att de som ansvarar för rekryteringen på de lokala McDonalads restaurangerna ser mer till söthet och poäng på den sk. "blondin-skalan" vid tillsättningen av t.ex. kassapersonal? Ska jag som gäst behöva lida för att rekryterarna på de lokala Mcdonalds restaurangerna vill ha "roliga" personalfester? Är det mitt fel att de inte kan ragga på internet som vanliga människor? Är McDonalds en dumskallemagnet eller en Iq-sugande manet? Det hela är mycket skrämmande och jag skulle vilja ta del av era åsikter i ämnet. Om det rör sej om en IQ-sugande manet, vad händer då om en riktig dumskalle tar anställning? Kan det vara så att de tar ut varandra? Kan det då hända att den lokala inrättningen imploderar av dumhet? Om så är fallet, att McDonalds är en IQ-sugande sugga, är det inte lite läskigt att många av Sveriges studenter extra jobbar där? Och kommer det leda till en nedgång i den svenska ekonomin? Väntar flera år av regression runt hörnet? Om det rör sej om en sk. dumskalle-magnet, kan vi dra nytt av det? Lek med tanken att alla samhällets idioter samlas inom ett och samma företag. Som vanligt tas inget ansvar för sär skrivningar då undertecknad som vanligt är ovanligt internationell, hunsad och trött. [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Övrigt
Hälsa
Tjockisens Guide till McDonalds
Tillbaka
Topp
