Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Övrigt
OT-forumet
Vad döljer sig under ditt ctrl+v?
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="Dunkan" data-source="post: 235722" data-attributes="member: 64777"><p>Sydamerikas historia</p><p>Wikipedia</p><p>Hoppa till: navigering, sök</p><p>Sydamerikas historia började då kontinenten befolkades av indianerna, de båda amerikanska kontinenternas ursprungsbefolkning. Sydamerika var troligtvis den sista världsdelen som befolkades. Från 1500-talet och framåt koloniserades och befolkades Sydamerika av vita européer och de afrikanska slavar som de förde med sig. Detta orsakade en demografisk katastrof med konflikter som kom att prägla hela den efterkoloniala tiden. Under 1800-talet blev de flesta sydamerikanska länderna självständiga, men många av dem är fortfarande mycket unga demokratier.</p><p></p><p>Innehåll [göm]</p><p>1 Precolumbiansk historia </p><p>2 Kolonial historia </p><p>2.1 Brasilien </p><p>2.2 Uppdelningen mellan Spanien och Portugal </p><p>2.3 Peru </p><p>2.4 Chile </p><p>3 Självständighet </p><p>4 Modern historia </p><p>5 Enskilda länders historia </p><p>6 Se även </p><p> </p><p></p><p></p><p> Precolumbiansk historia [redigera]Sydamerika befolkades genom Panamanäset norrifrån, och att människan hade nått Kap Horn vid 11 000 f.Kr.</p><p></p><p>Man tror att de första grupperna som befolkade Sydamerika var samlare och jägare i grupper om kanske 20-30 individer. I den peruanska orten Lauricocha i floden Marañons källa har man hittat en grotta belägen på 4000 meters höjd över havet i vilken de äldsta fynden har daterats till mellan 6000 och 7000 år f.Kr. Till dalgången Callejón de Huaylas beräknar man att de första människorna kom 9700 f.Kr. Fynden i en grotta i närheten av Yungay visar att man bodde där endast en del av året och sökte sig periodvis till varmare trakter för att komplettera kosten med ätbara växter.</p><p></p><p>I den peruanska dalgången Supe, 200 km norr om Lima har man hittat vad som hittills räknas som den äldsta civilisationen i Nya världen. Den pre-keramiska kulturen Caral har visat sig vara jämnårig med de Egyptiska pyramiderna, cirka 3000 f.Kr.</p><p></p><p>De tidigaste tecknen på jordbruk är från cirka 6500 f.Kr., då potatis, bönor och chilipeppar började odlas i Amazonasbäckenet. Maniok började odlas på 2000-talet f.Kr.. De första djuren som tämjdes var lamor och alpackor i Andernas högländer omkring 3500 f.Kr.. De användes både för transport och som mat, medan marsvin domesticerades som endast som matkälla. Fiske blev under 2000-talet f.Kr en allt viktigare näringskälla för befolkningen längs kusterna. Jordbruket utvecklades också, konstbevattning började användas tillsammans med nya grödor som mjölmålla, majs och limaböna. Bomull odlades för tillverkning av kläder. Vid början av det första millenniet e.Kr. bodde det redan tiotals miljoner människor i Sydamerika.</p><p></p><p>Vid denna tid bildades de första permanenta bosättningarna. Bland de tidigaste indiansamhällena kan nämnas Chibchas i dagens Colombia, Quechuas i Peru och Aymaras i Bolivia. Det har troligtvis existerat någon form av handelskontakt med människor från Polynesien, eftersom sötpotatisen spred sig därifrån, men dessa människor har inte lämnat några genetiska spår i sydamerikas befolkning.</p><p></p><p>Se även Inkariket.</p><p></p><p></p><p> Kolonial historia [redigera]Efter Columbus upptäckt av den Nya världen 1492, gav den spanska regeringen 1495 rätten till alla spanjorer att resa till Nya världen. En rad expeditioner följde sedan: Alonso de Hojeda nådde Surinam, Juan de la Cosa ritade den första kartan över Amerika, Amerigo Vespucci nådde Venezuela, som man döpte efter Venedig. Hojeda seglade runt Kuba och upptäckte då att det var en ö. Vincente Yañez Pinzon, tidigare befälhavare på Columbus tredje skepp Niña, upptäckte Amazonflodens mynning.</p><p></p><p>Den mest betydande upptäckten var dock upptäckten av Söderhavet (landremsan man gick över var i väst-östlig riktning och havet låg där söderut vilket gav namnet). Upptäckten gjordes av Vasco Núñez de Balboa, född i Extremadura i Spanien (liksom Francisco Pizarro). Berättelser om ett stort hav på andra sidan näset hade nått spanjorerna, man hade också hört rykten om ett rikt guldland söderöver. När Balboas expedition nådde bergskedjans topp sprang Balboa före sina män, och kom därför att bli den förste europé som såg Stilla havet. Väl framme vid stranden sprang han sedan ut i vattnet och förklarade hela kusten från pol till pol för spansk besittning 1513.</p><p></p><p></p><p> Brasilien [redigera]Huvudartikel: Den portugisiska koloniseringen av Amerika</p><p></p><p>Portugisen Pedro Alvarez Cabral ledde Portugals andra expedition till Indien med Bartolomeu Diaz som biträdande befälhavare. Cabral avseglade från Portugal 9 mars 1500 med 13 fartyg och 1 200 män i besättning och trupper. Seglatsen gick först över till Brasilien, för att man sedan skulle kunna dra nytta av västliga vindar. Vid ankomsten till Brasilien gjorde Cabral för Portugals räkning anspråk på detta territorium.</p><p></p><p></p><p> Uppdelningen mellan Spanien och Portugal [redigera]På Vespuccis uppmaningar gjordes försök att segla runt den nya kontinenten söderöver. Den som lyckades var Ferdinand Magellan, en portugis i spansk tjänst.</p><p></p><p>Ferdinand Magellans expedition nådde Sydamerikas stillahavskust söderifrån, efter att ha passerat vad som sedan dess kallas Magellans sund år 1520. Magellan döpte havet till Stilla havet, egentligen det fredliga havet, sp. El Pacifico. Magellan seglade norröver men tappade sedan kontakten med kusten och åkte sedan västerut.</p><p></p><p>Redan innan Magellan avseglade hade Spanien och Portugal i Tordesillasfördraget under överinseende av påven Alexander VI delat upp den okända delen av världen emellan sig längs meridianen som löper 370 sjömil väster om Kap Verde. Allt land väster om meridianen skulle tillhöra Spanien och det öster om den blev Portugals.</p><p></p><p></p><p> Peru [redigera]Huvudartikel: Perus historia</p><p></p><p> </p><p>Machu Picchu, en av inkarikets städer.Från Spanien reste en rad äventyrslystna så kallade conquistadorer, "erövrare", varav de mest berömda är Hernán Cortés (Mexiko) och Francisco Pizarro (Peru). Den sistnämnde fick upp ögonen för inkarikets skatter under 1527, och 5 år senare, den 16 november 1532 stod han i Cajamarca framför inkahärskaren Atahualpa tillsammans med sina 167 rustningsklädda och beväpnade män. Efter en kort strid som närmast kan kallas massaker med över 2000 stupade inkaindianer tillfångatogs härskaren av Pizarro. En enorm lösensumma i guld och silver begärdes senare och samlades också in av inkaindianerna, men Pizarro bestämde sig ändå för att efter en skenrättegång avrätta inkahärskaren. Den 26 juli 1533 dödades Atahualpa genom garottering. Några månader senare erövrade Pizarro Inkarikets huvudstad Cusco. Två år senare grundade han Lima, som idag är Perus huvudstad. Peru blev därefter ett spanskt vicekonungarike fram till 1824. Det erövrade guldet smältes ned och skeppades över Atlanten till Europa, där det kom att användas för Spaniens utgifter för krigföringen i Europa.</p><p></p><p></p><p> Chile [redigera]Huvudartikel: Chiles historia</p><p></p><p>1540 bestämde sig Pedro de Valdivia att erövra Chile. Det var dock svårt att hitta intresserade till expeditionen. Med ett fåtal man gav han sig iväg. Han hade turen att längs vägen träffa på conquistadorer som misslyckats i Bolivias och slog följe med Valdiviva. Med 150 man kom han till Chile. I Copiapódalen tog han landet i besittning för spanska kronans räkning och kallade landet Nueva Extremadura efter sin hemprovins Extremadura. Han grundade den första staden Santiago del la Nueva Extremadura 12 februari 1541. Efter grundandet av Santiago delade kolonisterna upp land och indianer emellan sig.</p><p></p><p></p><p> Självständighet [redigera] </p><p>Nationer i Mellan- och Sydamerika samt deras självständighetsårI början av 1800-talet blev de flesta sydamerikanska länder självständiga. Två huvudrörelser för självständighet från den spanska kronan existerade sida vid sida, den södra, ledd under General José de San Martín, och den norra, ledd under Simón Bolívar. Genom en serie krig mellan åren 1811 och 1825 kunde de spanska kolonierna frigöra sig från den spanska kronan. 1822 deklarerade portugisiska Brasilien sin självständighet, vilket också erkändes mot kompensation.</p><p></p><p>Trinidad och Tobago samt Guyana blev självständiga från Storbritannien först åren 1962 respektive 1966. Surinam var fram till 1975 kontrollerat av Nederländerna. Franska Guyana är fortfarande ett franskt "utomeuropeiskt departement". Argentinas anspråk på Falklandsöarna ledde till Falklandskriget 1982, efter kriget kvarstod dock öarna som brittiskt territorium.</p><p></p><p></p><p> Modern historia [redigera]Den moderna historien för Sydamerikas nationer präglas av inre motsättningar, både etniska och politiska, som resulterat i inbördeskrig och diktaturer. Kontinenten blev även ett slagfält under kalla kriget då både kommunister och USA-stödda militärdiktaturer kämpade om makten. Som följd av konflikterna och ekonomisk misskötsel förblev kontinenten fattig med en lägre tillväxt än Europa och Nordamerika, trots framsteg i början av 1900-talet. Efter demokratiseringar på 1980- och 1990-talen har de ekonomiska problemen till viss del kvarstått, medan delar av Asien haft en betydligt högre tillväxttakt. Till följd av stora klassklyftor har många nationer de senaste åren tagit politiska kliv mot vänster.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="Dunkan, post: 235722, member: 64777"] Sydamerikas historia Wikipedia Hoppa till: navigering, sök Sydamerikas historia började då kontinenten befolkades av indianerna, de båda amerikanska kontinenternas ursprungsbefolkning. Sydamerika var troligtvis den sista världsdelen som befolkades. Från 1500-talet och framåt koloniserades och befolkades Sydamerika av vita européer och de afrikanska slavar som de förde med sig. Detta orsakade en demografisk katastrof med konflikter som kom att prägla hela den efterkoloniala tiden. Under 1800-talet blev de flesta sydamerikanska länderna självständiga, men många av dem är fortfarande mycket unga demokratier. Innehåll [göm] 1 Precolumbiansk historia 2 Kolonial historia 2.1 Brasilien 2.2 Uppdelningen mellan Spanien och Portugal 2.3 Peru 2.4 Chile 3 Självständighet 4 Modern historia 5 Enskilda länders historia 6 Se även Precolumbiansk historia [redigera]Sydamerika befolkades genom Panamanäset norrifrån, och att människan hade nått Kap Horn vid 11 000 f.Kr. Man tror att de första grupperna som befolkade Sydamerika var samlare och jägare i grupper om kanske 20-30 individer. I den peruanska orten Lauricocha i floden Marañons källa har man hittat en grotta belägen på 4000 meters höjd över havet i vilken de äldsta fynden har daterats till mellan 6000 och 7000 år f.Kr. Till dalgången Callejón de Huaylas beräknar man att de första människorna kom 9700 f.Kr. Fynden i en grotta i närheten av Yungay visar att man bodde där endast en del av året och sökte sig periodvis till varmare trakter för att komplettera kosten med ätbara växter. I den peruanska dalgången Supe, 200 km norr om Lima har man hittat vad som hittills räknas som den äldsta civilisationen i Nya världen. Den pre-keramiska kulturen Caral har visat sig vara jämnårig med de Egyptiska pyramiderna, cirka 3000 f.Kr. De tidigaste tecknen på jordbruk är från cirka 6500 f.Kr., då potatis, bönor och chilipeppar började odlas i Amazonasbäckenet. Maniok började odlas på 2000-talet f.Kr.. De första djuren som tämjdes var lamor och alpackor i Andernas högländer omkring 3500 f.Kr.. De användes både för transport och som mat, medan marsvin domesticerades som endast som matkälla. Fiske blev under 2000-talet f.Kr en allt viktigare näringskälla för befolkningen längs kusterna. Jordbruket utvecklades också, konstbevattning började användas tillsammans med nya grödor som mjölmålla, majs och limaböna. Bomull odlades för tillverkning av kläder. Vid början av det första millenniet e.Kr. bodde det redan tiotals miljoner människor i Sydamerika. Vid denna tid bildades de första permanenta bosättningarna. Bland de tidigaste indiansamhällena kan nämnas Chibchas i dagens Colombia, Quechuas i Peru och Aymaras i Bolivia. Det har troligtvis existerat någon form av handelskontakt med människor från Polynesien, eftersom sötpotatisen spred sig därifrån, men dessa människor har inte lämnat några genetiska spår i sydamerikas befolkning. Se även Inkariket. Kolonial historia [redigera]Efter Columbus upptäckt av den Nya världen 1492, gav den spanska regeringen 1495 rätten till alla spanjorer att resa till Nya världen. En rad expeditioner följde sedan: Alonso de Hojeda nådde Surinam, Juan de la Cosa ritade den första kartan över Amerika, Amerigo Vespucci nådde Venezuela, som man döpte efter Venedig. Hojeda seglade runt Kuba och upptäckte då att det var en ö. Vincente Yañez Pinzon, tidigare befälhavare på Columbus tredje skepp Niña, upptäckte Amazonflodens mynning. Den mest betydande upptäckten var dock upptäckten av Söderhavet (landremsan man gick över var i väst-östlig riktning och havet låg där söderut vilket gav namnet). Upptäckten gjordes av Vasco Núñez de Balboa, född i Extremadura i Spanien (liksom Francisco Pizarro). Berättelser om ett stort hav på andra sidan näset hade nått spanjorerna, man hade också hört rykten om ett rikt guldland söderöver. När Balboas expedition nådde bergskedjans topp sprang Balboa före sina män, och kom därför att bli den förste europé som såg Stilla havet. Väl framme vid stranden sprang han sedan ut i vattnet och förklarade hela kusten från pol till pol för spansk besittning 1513. Brasilien [redigera]Huvudartikel: Den portugisiska koloniseringen av Amerika Portugisen Pedro Alvarez Cabral ledde Portugals andra expedition till Indien med Bartolomeu Diaz som biträdande befälhavare. Cabral avseglade från Portugal 9 mars 1500 med 13 fartyg och 1 200 män i besättning och trupper. Seglatsen gick först över till Brasilien, för att man sedan skulle kunna dra nytta av västliga vindar. Vid ankomsten till Brasilien gjorde Cabral för Portugals räkning anspråk på detta territorium. Uppdelningen mellan Spanien och Portugal [redigera]På Vespuccis uppmaningar gjordes försök att segla runt den nya kontinenten söderöver. Den som lyckades var Ferdinand Magellan, en portugis i spansk tjänst. Ferdinand Magellans expedition nådde Sydamerikas stillahavskust söderifrån, efter att ha passerat vad som sedan dess kallas Magellans sund år 1520. Magellan döpte havet till Stilla havet, egentligen det fredliga havet, sp. El Pacifico. Magellan seglade norröver men tappade sedan kontakten med kusten och åkte sedan västerut. Redan innan Magellan avseglade hade Spanien och Portugal i Tordesillasfördraget under överinseende av påven Alexander VI delat upp den okända delen av världen emellan sig längs meridianen som löper 370 sjömil väster om Kap Verde. Allt land väster om meridianen skulle tillhöra Spanien och det öster om den blev Portugals. Peru [redigera]Huvudartikel: Perus historia Machu Picchu, en av inkarikets städer.Från Spanien reste en rad äventyrslystna så kallade conquistadorer, "erövrare", varav de mest berömda är Hernán Cortés (Mexiko) och Francisco Pizarro (Peru). Den sistnämnde fick upp ögonen för inkarikets skatter under 1527, och 5 år senare, den 16 november 1532 stod han i Cajamarca framför inkahärskaren Atahualpa tillsammans med sina 167 rustningsklädda och beväpnade män. Efter en kort strid som närmast kan kallas massaker med över 2000 stupade inkaindianer tillfångatogs härskaren av Pizarro. En enorm lösensumma i guld och silver begärdes senare och samlades också in av inkaindianerna, men Pizarro bestämde sig ändå för att efter en skenrättegång avrätta inkahärskaren. Den 26 juli 1533 dödades Atahualpa genom garottering. Några månader senare erövrade Pizarro Inkarikets huvudstad Cusco. Två år senare grundade han Lima, som idag är Perus huvudstad. Peru blev därefter ett spanskt vicekonungarike fram till 1824. Det erövrade guldet smältes ned och skeppades över Atlanten till Europa, där det kom att användas för Spaniens utgifter för krigföringen i Europa. Chile [redigera]Huvudartikel: Chiles historia 1540 bestämde sig Pedro de Valdivia att erövra Chile. Det var dock svårt att hitta intresserade till expeditionen. Med ett fåtal man gav han sig iväg. Han hade turen att längs vägen träffa på conquistadorer som misslyckats i Bolivias och slog följe med Valdiviva. Med 150 man kom han till Chile. I Copiapódalen tog han landet i besittning för spanska kronans räkning och kallade landet Nueva Extremadura efter sin hemprovins Extremadura. Han grundade den första staden Santiago del la Nueva Extremadura 12 februari 1541. Efter grundandet av Santiago delade kolonisterna upp land och indianer emellan sig. Självständighet [redigera] Nationer i Mellan- och Sydamerika samt deras självständighetsårI början av 1800-talet blev de flesta sydamerikanska länder självständiga. Två huvudrörelser för självständighet från den spanska kronan existerade sida vid sida, den södra, ledd under General José de San Martín, och den norra, ledd under Simón Bolívar. Genom en serie krig mellan åren 1811 och 1825 kunde de spanska kolonierna frigöra sig från den spanska kronan. 1822 deklarerade portugisiska Brasilien sin självständighet, vilket också erkändes mot kompensation. Trinidad och Tobago samt Guyana blev självständiga från Storbritannien först åren 1962 respektive 1966. Surinam var fram till 1975 kontrollerat av Nederländerna. Franska Guyana är fortfarande ett franskt "utomeuropeiskt departement". Argentinas anspråk på Falklandsöarna ledde till Falklandskriget 1982, efter kriget kvarstod dock öarna som brittiskt territorium. Modern historia [redigera]Den moderna historien för Sydamerikas nationer präglas av inre motsättningar, både etniska och politiska, som resulterat i inbördeskrig och diktaturer. Kontinenten blev även ett slagfält under kalla kriget då både kommunister och USA-stödda militärdiktaturer kämpade om makten. Som följd av konflikterna och ekonomisk misskötsel förblev kontinenten fattig med en lägre tillväxt än Europa och Nordamerika, trots framsteg i början av 1900-talet. Efter demokratiseringar på 1980- och 1990-talen har de ekonomiska problemen till viss del kvarstått, medan delar av Asien haft en betydligt högre tillväxttakt. Till följd av stora klassklyftor har många nationer de senaste åren tagit politiska kliv mot vänster. [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Övrigt
OT-forumet
Vad döljer sig under ditt ctrl+v?
Tillbaka
Topp
