Mer sväng under foten än utåt spetsarna eller tvärtom. Väldigt många skidor har någon form av progressivitet i sin skärning, men med begreppet menar man vanligen de som sticker ut från normen och markerar progressiviteten lite extra.
Just progressiv brukar innebära att skidan är rak under foten och får mer sväng sista biten upp mot tip och tail. Scott för att nämnda en hade (eller har) en tydligt rak skärning på mitten av skidan men rejält med sväng nära tip och tail i sina Scrapper. Völkl har genom åren haft en liknande lösning med sin 3D Radius på pistskidor. Känslan i skidan blir då att den är trygg eller tråkig, beroende på vem du frågar, på plana skidor och tidigt i svängen. Sen nyper radien till över en viss kantvinkel och ger ganska plötsligt tydligt mer sväng. Den typen av skidor kräver ofta inåkning och upplevs av många initalt som lite konstiga, men efter ett tag börjar man upptäcka fördelar.
Det finns även exempel på motsatsen med rejält med skärning på mitten och nästan ingen skärning längre ut, vilket var vanligt under five-point-eran.
Ingen av alternativen tenderar att fungera speciellt bra om det övergörs, men det kan de ganska goa egenskaper om det utförs med rimlighet. Det är ingen favorit för min del, generellt sett.