Gammal kuriosa

Ace_DG

Ace_DG

Aktiv medlem
Gammal kuriosa
Som jag tidigare nämnt är jag inte särdeles nostalgiskt lagd.
Men härförleden dök något upp i synfältet som fick mig att verkligen HAJA TILL!

Ett par Hexcel Split tail (eller vad dom hette)! Dvs ett par lagg med djupa inskärningar i bakändarna. Helt otroligt vad folk fortfarande åker på. Dom här borde hängas på museum!

Jag var alltid för fattig att köpa Hexcel i slutet på 70-talet och början på 80, men min polare kände Kjelle Ruder (numera demo-landslaget tror jag) och kunde genom honom få loss ett antal par till kompispris. Min polare är en råbarkad omild typ och omild behandling och Hexcel var aldrig compadres. Kort sagt det blev nägra par. Jag minns bl a modellen Sundance (kodord: softskida, sent 70-tal), som var så mjuk att man kunde obehindrat böja spetsen att möta bakänden, ...eh nästan, i a f kändes det så.

Det signifikativa med Hexcel var bl a att man i stället för en normal trä- eller skumkärna hade en aluminium-honeycomb (bikakemönter) som distansmaterial. Det här var/är dyrt, kom från rymd-och flygindustrin, och var , om felaktigt applicerat, skört.

Hexcel hade mycket fuffens (...f"låt innovationer) för sig. Bl a minns jag en skida med "dubbla stålkanter" i ett trappstegs arrangemang. Skulle ge osvikligt isgrepp eller nåt?

KAN NÅGON BERÄTTA mer om Hexcel. Vitsen med splittail, dubbla kanter, vad dom blev av (...Hanson?) m m, m m.

I tidsmaskinen
Ace
 
Gammal kuriosa
Det här låter intressant, lite besläktat med min jakt efter raka skidor, och funderingarna över hur raka skidor det finns och har funnits,
///Gunnar
 
Gammal kuriosa
Här på bygget där jag jobbar är det inte ofta snack om skidåkning. Just idag försigick dock en sådan diskussion när jag kom in i fikarummet för morgonkaffet. Efter inte lång tid släpper en av mina kvinnliga kollegor, helt utan att jag fört saken på tal, bomben att hon fortfarande kör på ett par Hexcel Rator, med split tail och allt. Moog bindningar satt det också på. Hennas Scottpjäxor stog också hemma men hade efter en graviditet med svullna fötter fått bytas med ett par Salomon.

Jag funderar skarpt på att erbjuda henne en ny utrustning i utbyte mot dessa klenoder.

Lustigt sammanträffande i alla fall. Hexcel torde för övrigt vara den exakta motsatsen till "mitt märke" Völkls alster från den tiden. Här pratar vi stenhårt, metall, trä och torsionbox. Inte ens modellen "Völkl Soft" (med just Völkl Soft skrivet rakt över båda skidorna i hundra kopior under varandra, tonat från blått til grönt på beige bakgrund) var direkt mjuka trots speialuppbyggnad och delade stålkanter.

HitMe
 
Gammal kuriosa
Ace, jag har hittat den ultimata boken för dig, Alpin skidåkning del 1 från 1966. Mycket intressant läsning. Bla kan man läsa att när en tävlingsåkare köpt nya pjäxor spänner han på sig dem och ställer sig i ett badkar och låter pjäxorna torka på foten så de formas efter den. Finns oxå en mycket illustrativ bild på hur man gör "Stämsvängsgirlanger" ner för backen.
Behöver jag nämna att det även finns fullfartsbilder på Bengt-Erik Grahn och Egon Zimmerman...
 
Gammal kuriosa
Jo...
Brukade låna den på bibban när jag var pjuklarv, minns jag.
Egon Z, en legend på sin tid, OS-vinnare i Abfahrt i Innsbruck 1964, ....B G Grahn, Chile -66, vad säger man... <suck> minnen, minnen!

Däremot har jag ett ex av "Bra Bättre Bäst utför" från 1969, av den franske skidgurun George Joubert, det du! Han har ungefär samma pjäxrecept faktiskt!

...börjar ju bete mig som min broder ArcTracer den okuvlige snart, å det går ju inte för sig (no offence Arc!).
Skärpning nu Ace!
 
Gammal kuriosa
Honeycomb används ju fortfarande när man vill bygga starkt med låg vikt. T ex så åkte Kammerlander från nordtoppen med ett par honeycomb skidor från Atomic.
En suverän konstuktionsteknik enligt min mening, man får räkna med att skidorna inte håller mer än någon säsong. Min personliga erfarenhet är att honeycomb skidor är lätta att breaka när det är riktigt kallt.
 
Gammal kuriosa
Angående bjäfs på skidorna med vib. dämpare, plattar, tuber och annat överflödigt som klistras på skidorna. Är inte Salomons Prolink 90-talets största skidbluff?

Och de som inte trodde det var en bluff innan gjorde det definitivt när de satte prolinks på pjäxorna också som prydnad. Och sen när de hade kört X-scream i 2 säsonger så ändrade de på prolinken lite och hävdade att den var ännu bättre... Genomskinligt.

>> RR <<
 
Gammal kuriosa
Och vad var det i den röda bubblan på spetsen i Dynastars guldfärgade skidor på 80-talet? Ni vet de skidor som Skolmen har i Snowroller?

Prolinken... jo det är nog en bluff väl i klass med K2"s blinkande skidor. De med lysdioden som tar upp energi från skidan som annars skulle blivit vibrationer. Säljs väl fortfarande med slogan "When it"s blinking, you know it"s thinking!"

 
Gammal kuriosa
Honeycomb är lätt och kan vara starkt, men det är problem med att få limningen mellan kringliggande laminat och själva honeycomben tillräckligt starkt i en applikation med så stora böjningar och därmed skjuvbelastningar som skidor. Extremt mycket vibrationer och temperaturvariationer gör ju inte saken bättre. Själva väggarna i honeycomben är extremt tunna och brister lätt på grund av utmattning. Just aluminium är för övrigt ökänt för dåliga utmattningsegenskaper (med avseende på väldigt många väldigt små belastningar). Till och med gramjagare som oceankappseglare använder hårdskul istället dör honeykomb som distansmaterial i sina skrovväggar. Antagligen på grund av utmattningsproblem.

Kommer ni ihåg Elan Comprex. Det var nästan som en slags "trä-honeycomb" där man komprimerade ihop kärnan till en tätare struktur under foten. Skoj ide.

HitMe
 
Gammal kuriosa
Har ju fått fyra intressanta böcker av HitMe i fördelsedagspresent att fördjupa mina kunskaper inom alla de krumbukter som förknippas med utförsåkning:
1. "Bra bättre bäst utför" - Modern utförsåkning av Georges Joubert & Jean Vuarnet (1970). Den 3:e omarbetade upplagan med "nytt om twist, klipp, störtlopp och metodik".

2. "Åk utför som de bästa" av Ruedi Bear och världseliten ger råd i utförsåkning (1976) - med en grym bild på en ung Stenis i Madonna på omslaget. Världsklass. Dessutom mkt Thöni, bröderna Mahre och ett kapitel som heter "Tävlingsåkarens psyke". Odödligt!

3. "The Complete Skiing Handbook" Mark Heller, Doug Godlington, Jürgen Kemmler & Manfred Vorderwülbecke (1979). Det är väl inte helt märkligt att jag inte kunde komma ihåg författarnas namn i huvudet va? Denna bok har ett fantastiskt avsnitt om freestyle, mycket balettrix och ett glatt gäng på bild som poserar ståendes på skidspetsarna etc. En av underrubrikerna i detta avsnitt lyder "Is it dangerous?" och lite längre ner kan man läsa om de populäraste freestylesvängarna:
"The following are among the well-known turns:
- The Flamingo turn
- The Reuel turn
- The Charleston turn
- The Fuzzy turn
- The Art Furrer turn."

4. "Så åker man skidor - i backe och spår" av Klaus Lundqvist och Ulla Segelman (1978).
 
Gammal kuriosa
Beskrivningen av balettrixen får mig att fundera på vad som egentligen hände med baletten. I Hundfjället byggdes ett "domarbås" för en Worldcup (tror jag) baletttävling för cirkus tio år sedan. Sedan dess har det vad jag vet ej använts. Och när jag rannsakar mitt minne kan jag faktiskt inte minnas att jag sett någon långstavad twintippad trixare på ungefär lika länge.

Är baletten död eller ser det bara ut så?

Undrande? / MM
 
Gammal kuriosa
Mountain_Man sa:
Beskrivningen av balettrixen får mig att fundera på vad som egentligen hände med baletten. I Hundfjället byggdes ett "domarbås" för en Worldcup (tror jag) baletttävling för cirkus tio år sedan. Sedan dess har det vad jag vet ej använts. Och när jag rannsakar mitt minne kan jag faktiskt inte minnas att jag sett någon långstavad twintippad trixare på ungefär lika länge.

Är baletten död eller ser det bara ut så?

Undrande? / MM
Klicka för att se resterande...
Någon som rett ut det här om baletten är död?
 

Senaste inläggen

Snödjup

Tillbaka
Topp