Köp & Sälj
Artiklar
Forum
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Skidorter
Snödjup
Boende
Prylar
Video
Shop
Logga in
Bli medlem
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara rubriker
Notera
Av:
Nya inlägg
Forumlista
Sök trådar
Medlemmar
Regler/Hjälp
Meny
Logga in
Bli medlem
Ladda ner Freeride som app
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en gammal webbläsare. Den kanske inte visar den här eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Forum
Utrustning
Freeride - Skidor
MnO&Co presenterar: PROJECT OPINION
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="AreSkidfabrik" data-source="post: 978719" data-attributes="member: 136692"><p>Hej forumet, mitt namn är Calle Geijer och är (sedan juni 2011) en av de nya delägarna i Åre Skidfabrik. Först och främst skulle jag vilja tacka alla för det stora engagemanget i tråden, det har varit både väldigt spännande och lärorikt att följa inläggen. Den kunskapen om skidor som finns på forumet är verkligen imponerande och vi här uppe i fabriken är sjukt peppade på att sätta igång med att skissa på prototyper så snart MnO har sammanfattat alla önskemål och hittat en enighet i alla parametrar.</p><p></p><p>Även om jag åker väldigt mycket skidor och gjort ett antal säsonger i alperna, så har jag bara arbetat med fabriken i 1,5 år. Patrik och Stefan, som är grundarna till Extrem, har inte gjort annat än att konstruera snowboards och skidor de senaste 31 åren. Eftersom jag och MnO initierade hela projektet så kommer jag av rationella skäl även att vara koordinator från fabrikens sida, även om det deras kunskap som jag förmedlar. </p><p></p><p>Efter att ha följt tråden, så tänkte jag att fabrikens första inlägg egentligen skulle vara för att reda ut lite begrepp, definiera vissa saker samt berätta om vilka begränsningar vi har och inte har.</p><p></p><p>SHAPE</p><p>Med shape avses skidans form sett rakt uppifrån. Eftersom vi tillverkar våra egna aluminiumformar så kan vi göra skidans shape precis som ni önskar, här finns inga begränsningar (förutom maxlängd på 195 cm).</p><p></p><p>LÄNGD</p><p>Det verkar som om den mest efterfrågade längden på skidorna är i intervallet 185-192 cm. Från fabrikens sida har vi inga problem att göra modellen i två längder, om det efterfrågas. Vilka längder som i så fall ska tas fram är upp till er att bestämma. Jag är dock 191 cm lång själv, så personligen vill jag gärna se en lång variant, hehe.</p><p><strong>Definition</strong></p><p>Som ni säkert vet så mäter branschen skidors längd på olika sätt, där två mätsätt är vanligast – antingen mäter man "fågelvägen" (med ett måttband från tip till tail), eller mäter man längden som om skidan hade varit helt "platt" (i princip längden på belaget). Eftersom vi utgår från en datoriserad CAD-ritning, så mäter vi på Extrem skidan när den är helt platt. På grund av skidans spann-/rockerprofil, blir "fågelvägen" därför ca 2 cm kortare. Det gör såklart ingen skillnad i praktiken, så länge man är medveten om vilken metod som används, men vi håller oss gärna till den metod som vi är vana vid för att inte skapa förvirring i tillverkningen. </p><p></p><p>TRÄSLAG</p><p>Åre Skidfabriks erfarenhet är att man egentligen kan bygga skidor i de flesta träslag. Det som ofta styr val av träslag är tillgången. I USA använder man träslag som är vanliga för den kontinenten och i Europa använder man träslag som är vanliga i Europa. Fabrikens val av träslag avgörs framförallt av densiteten, elasticitetmodulen samt givetvis den tidigare erfarenheten med just det träslaget. Man får inte glömma att Stefan och Patrik nog har testat mer eller mindre varje träslag på marknaden under dessa 31 år. Utöver detta går det även utmärkt att kombinera träslag för att hitta karaktärer som inte går att hitta i ett enskilt träslag. Ofta kombinerar man då ett träslag med låg densitet med ett träslag med hög densitet. Så som vi hittills tolkar era önskemål är prestanda viktigare än att den ska vara väldigt lätt. Av den anledningen tror vi att skidan bör konstrueras i antingen ett träslag med relativt hög densitet (t.ex. björk), alternativt med kombinationsträslag av låg densitet (poppel) och hög densitet (bok). När vi sedan går in i prototypstadiet så kommer vi att bygga skidorna med olika träslag för testning.</p><p></p><p>DÄMPNING</p><p>För att effektivt dämpa vibrationerna i en skida är det enligt vår erfarenhet viktigast att ta bort vibrationerna som uppstår i tip och tail, eftersom de ej har markkontakt. Dessa vibrationer tenderar att fortplanta sig i hela skidan. Detta göra man, återigen enligt vår erfarenhet, bäst genom att ej ha samma material genom hela skidan, utan att bryta av vid tip och tail med annat material. För att detta ska fungera effektivt så ska dessa två material ha olika vibrationsfrekvenser, samt att materialet i tip och tail ej ska vara för tungt (om det är för tungt ger det i sig upphov till vibrationer). Normalt sett så används material såsom ABS, gummi och honeycomb för detta. Åre Skidfabrik använder idag mest gummi, eftersom detta ger bäst dämpande resultat. I vintras kom vi dock i kontakt med ett företag som har utvecklat ett nytt dämpande och spännande material, som bygger på honeycombs princip, dvs. ett väldigt lätt material som dämpar vibrationer mycket effektivt. Vi genomförde en del tester med detta i tip och tail på alpinskidor, samt byggde även prototyper till ett av armens specialförband, som använde skidorna under en stor NATO-övning i Norge. Resultat från både produktion och testning var positivt, varför vi gärna vill gå vidare med detta material. Vi har förstått att viktminskning i tip och tail är viktigt för att få ner svingvikten, varför vi tror att detta nya material är mycket lämpat för uppgiften.</p><p></p><p>När man sedan vill kontrollera graden av dämpning i en konstruktion kan man exempelvis även laborera med gummistringers av en viss bredd som fräser ner i träkärnan. Genom att variera bredd, längd och tjocklek på gummistringern når man olika nivåer av dämpning. Utöver detta så är det något av en praxis bland prestandaskidor att även lägga tunna gummistringers över stålkanterna. Det minskar vibrationerna som uppstår där, samt att det även ger bättre vidhäftning för stålkanterna.</p><p></p><p>SIDEWALL OCH KONSTRUKTION</p><p>Det har blivit lite av Extrems signum med kraftigt vinklade sidewalls, dock kan vi göra alla tänkbara sidewalls till Opinionskidan. Här finns väldigt få begränsningar.</p><p></p><p>Vi har idag som tanke att göra skidan i vår semi-sandwich, eftersom vi anser den vara en av marknadens mest hållbara konstruktioner. Under foten är det en sandwich-konstruktion, fast att topsheet går ner någon millimeter mot stålkanten (då minskar risken för "chippning"). Mot tip och tail så övergår konstruktionen mot en cap-konstruktion där topsheet går hela vägen ner mot stålkanten, vilket helt eliminerar "chippning". </p><p></p><p>STÅLKANT I TIP OCH TAIL</p><p>Vi kan bygga vilket som. Fördelen med stålkant i tip och tail är framförallt två:</p><p>1. När man "slår ner" tailarna i marken, så skyddar en stålkant från att tailen ska skadas. Med andra ord så minskar man reklamationerna med att ha stålkant i tail.</p><p>2. När vi grovslipar skidorna efter att de tas ur pressen görs det för hand. Det är mycket lättare att slipa med stöd mot stålkanten i detta moment. Har man ej stålkant få man vara väldigt försiktig när man går över från den hårda stålkanten till tip/tail utan stålkant. Annars är det risk att man får en "fördjupning" i tipen/tailen, vilket blir estetiskt fult och leder till att vi måste sortera ut skidan som b-sortering.</p><p></p><p>Ur ett tillverknings- och kvalitetsperspektiv är det alltså med en fördel att förse skidan med stålkant i tip och tail, i alla fall så länge det handlar om att bygga skidor för hand. Viktmässigt spelar det mycket liten roll. De 20-40cm stålkant som i så fall tas bort väger inte många gram. </p><p></p><p>ROCKERPROFIL</p><p>Efter att ha följt tråden sen starten konstaterar vi att den mest förekommande åsikten när det gäller rockerprofil är att någon form av low rise passar bäst för skidan. Idag bygger vi många modeller med små variationer av vår rockerprofil, som är elliptiskt formad. Som ni säkert vet så är en ellips uppbyggd av flera olika radier. I vår rockerform är radien i början väldigt stor för att sedan övergå gradvis till en mindre radie. En av anledningarna till att vi har tagit fram denna profil är att övergången från "platt skida" till "rockerstart" blir mycket mjuk. Det blir därför ingen brant "knäck" vid denna övergång, som riskerar att bromsa snön. Efter diskussion med MnO och testgruppen har vi kommit överrens om att behålla den mjuka initeringen av rockern. Tiphöjd och slutform ut mot tippen är däremot fortfarande föremål för diskussion och där inväntar vi besked från MnO:s och de övrigas sammanställning av idéerna här i inlägget.</p><p></p><p>SPANN UNDER FOT</p><p>Det verkar finnas konsensus runt "… att ha ett par mm spann under foten, som man trampar ut efter hand.". Detta är även vår erfarenhet från fabriken. Med ett par mm spann så behåller man spänsten och livslängden på skidan längre. </p><p><strong>Definition/avgränsning</strong></p><p>Vad gäller själva spannet på en skida så finns en toleransnivå på ca +/- 1 mm. Med andra ord så kan ett önskat spann om 3 mm lika gärna bli 2 mm som 4 mm. Detta är inte unikt för Åre Skidfabrik, utan beror framförallt på att vi använder träkärnor, som är ett levande material. Beroende på temperaturskillnad och luftfuktighet, som framförallt påverkar träkärnan, men även övriga material i skidan, så är det väldigt svårt att komma en viss differens. När vi talar om spann, så måste vi även komma överens om är hur vi mäter själva spannet. Vår rutin på fabriken är att alltid mäta spannet när skidorna ligger "belag mot belag" mot varandra på ett bord, dvs. spannets form med belastning av skidornas egen vikt. Att försöka mäta spannet stående ger för stora felmarginaler. Om det är ok med alla så skulle vi gärna vilja fortsätta att mäta spannet som vi gör idag, eftersom det ger mest exakt värde.</p><p></p><p>GRAFIK</p><p>Eftersom skidgrafik tenderar att ta väldigt lång tid att arbeta fram, så har vi redan tjuvstartat med detta. Vi hade haft ögonen på Timur Kinali, som bland annat gör mycket design åt Surfakademin, och frågade om han ville göra grafiken. Vi har kommit relativt långt i processen och grafiken känns riktigt bra. Vi önskar göra en skissrunda till, för att sedan visa er hur den är tänkt att se ut. Denna grafik är tänkt att vara som standardgrafik på skidan. Dock är vi, precis som SiSt påpekade i ett inlägg, grafiskt väldigt flexibla i fabriken. Om forumet önskar ta fram en egen "forumgrafik", så är det inga som helst problem för oss, det vore bara kul! Utöver unik grafik för forumet, så skulle vi även kunna sälja denna forum edition till ett förmånligt pris till er som varit engagerade i tråden.</p><p></p><p>Det var allt för nu, hoppas mina svar gav lite vägledning och att vi kan gå in i nästa fas med att konkretisera modellen.</p><p></p><p>Ha det bra alla och tack återigen för att ni är så engagerade, det är skitkul!</p><p></p><p>/ Calle Geijer och resten av fabriken</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="AreSkidfabrik, post: 978719, member: 136692"] Hej forumet, mitt namn är Calle Geijer och är (sedan juni 2011) en av de nya delägarna i Åre Skidfabrik. Först och främst skulle jag vilja tacka alla för det stora engagemanget i tråden, det har varit både väldigt spännande och lärorikt att följa inläggen. Den kunskapen om skidor som finns på forumet är verkligen imponerande och vi här uppe i fabriken är sjukt peppade på att sätta igång med att skissa på prototyper så snart MnO har sammanfattat alla önskemål och hittat en enighet i alla parametrar. Även om jag åker väldigt mycket skidor och gjort ett antal säsonger i alperna, så har jag bara arbetat med fabriken i 1,5 år. Patrik och Stefan, som är grundarna till Extrem, har inte gjort annat än att konstruera snowboards och skidor de senaste 31 åren. Eftersom jag och MnO initierade hela projektet så kommer jag av rationella skäl även att vara koordinator från fabrikens sida, även om det deras kunskap som jag förmedlar. Efter att ha följt tråden, så tänkte jag att fabrikens första inlägg egentligen skulle vara för att reda ut lite begrepp, definiera vissa saker samt berätta om vilka begränsningar vi har och inte har. SHAPE Med shape avses skidans form sett rakt uppifrån. Eftersom vi tillverkar våra egna aluminiumformar så kan vi göra skidans shape precis som ni önskar, här finns inga begränsningar (förutom maxlängd på 195 cm). LÄNGD Det verkar som om den mest efterfrågade längden på skidorna är i intervallet 185-192 cm. Från fabrikens sida har vi inga problem att göra modellen i två längder, om det efterfrågas. Vilka längder som i så fall ska tas fram är upp till er att bestämma. Jag är dock 191 cm lång själv, så personligen vill jag gärna se en lång variant, hehe. [b]Definition[/b] Som ni säkert vet så mäter branschen skidors längd på olika sätt, där två mätsätt är vanligast – antingen mäter man "fågelvägen" (med ett måttband från tip till tail), eller mäter man längden som om skidan hade varit helt "platt" (i princip längden på belaget). Eftersom vi utgår från en datoriserad CAD-ritning, så mäter vi på Extrem skidan när den är helt platt. På grund av skidans spann-/rockerprofil, blir "fågelvägen" därför ca 2 cm kortare. Det gör såklart ingen skillnad i praktiken, så länge man är medveten om vilken metod som används, men vi håller oss gärna till den metod som vi är vana vid för att inte skapa förvirring i tillverkningen. TRÄSLAG Åre Skidfabriks erfarenhet är att man egentligen kan bygga skidor i de flesta träslag. Det som ofta styr val av träslag är tillgången. I USA använder man träslag som är vanliga för den kontinenten och i Europa använder man träslag som är vanliga i Europa. Fabrikens val av träslag avgörs framförallt av densiteten, elasticitetmodulen samt givetvis den tidigare erfarenheten med just det träslaget. Man får inte glömma att Stefan och Patrik nog har testat mer eller mindre varje träslag på marknaden under dessa 31 år. Utöver detta går det även utmärkt att kombinera träslag för att hitta karaktärer som inte går att hitta i ett enskilt träslag. Ofta kombinerar man då ett träslag med låg densitet med ett träslag med hög densitet. Så som vi hittills tolkar era önskemål är prestanda viktigare än att den ska vara väldigt lätt. Av den anledningen tror vi att skidan bör konstrueras i antingen ett träslag med relativt hög densitet (t.ex. björk), alternativt med kombinationsträslag av låg densitet (poppel) och hög densitet (bok). När vi sedan går in i prototypstadiet så kommer vi att bygga skidorna med olika träslag för testning. DÄMPNING För att effektivt dämpa vibrationerna i en skida är det enligt vår erfarenhet viktigast att ta bort vibrationerna som uppstår i tip och tail, eftersom de ej har markkontakt. Dessa vibrationer tenderar att fortplanta sig i hela skidan. Detta göra man, återigen enligt vår erfarenhet, bäst genom att ej ha samma material genom hela skidan, utan att bryta av vid tip och tail med annat material. För att detta ska fungera effektivt så ska dessa två material ha olika vibrationsfrekvenser, samt att materialet i tip och tail ej ska vara för tungt (om det är för tungt ger det i sig upphov till vibrationer). Normalt sett så används material såsom ABS, gummi och honeycomb för detta. Åre Skidfabrik använder idag mest gummi, eftersom detta ger bäst dämpande resultat. I vintras kom vi dock i kontakt med ett företag som har utvecklat ett nytt dämpande och spännande material, som bygger på honeycombs princip, dvs. ett väldigt lätt material som dämpar vibrationer mycket effektivt. Vi genomförde en del tester med detta i tip och tail på alpinskidor, samt byggde även prototyper till ett av armens specialförband, som använde skidorna under en stor NATO-övning i Norge. Resultat från både produktion och testning var positivt, varför vi gärna vill gå vidare med detta material. Vi har förstått att viktminskning i tip och tail är viktigt för att få ner svingvikten, varför vi tror att detta nya material är mycket lämpat för uppgiften. När man sedan vill kontrollera graden av dämpning i en konstruktion kan man exempelvis även laborera med gummistringers av en viss bredd som fräser ner i träkärnan. Genom att variera bredd, längd och tjocklek på gummistringern når man olika nivåer av dämpning. Utöver detta så är det något av en praxis bland prestandaskidor att även lägga tunna gummistringers över stålkanterna. Det minskar vibrationerna som uppstår där, samt att det även ger bättre vidhäftning för stålkanterna. SIDEWALL OCH KONSTRUKTION Det har blivit lite av Extrems signum med kraftigt vinklade sidewalls, dock kan vi göra alla tänkbara sidewalls till Opinionskidan. Här finns väldigt få begränsningar. Vi har idag som tanke att göra skidan i vår semi-sandwich, eftersom vi anser den vara en av marknadens mest hållbara konstruktioner. Under foten är det en sandwich-konstruktion, fast att topsheet går ner någon millimeter mot stålkanten (då minskar risken för "chippning"). Mot tip och tail så övergår konstruktionen mot en cap-konstruktion där topsheet går hela vägen ner mot stålkanten, vilket helt eliminerar "chippning". STÅLKANT I TIP OCH TAIL Vi kan bygga vilket som. Fördelen med stålkant i tip och tail är framförallt två: 1. När man "slår ner" tailarna i marken, så skyddar en stålkant från att tailen ska skadas. Med andra ord så minskar man reklamationerna med att ha stålkant i tail. 2. När vi grovslipar skidorna efter att de tas ur pressen görs det för hand. Det är mycket lättare att slipa med stöd mot stålkanten i detta moment. Har man ej stålkant få man vara väldigt försiktig när man går över från den hårda stålkanten till tip/tail utan stålkant. Annars är det risk att man får en "fördjupning" i tipen/tailen, vilket blir estetiskt fult och leder till att vi måste sortera ut skidan som b-sortering. Ur ett tillverknings- och kvalitetsperspektiv är det alltså med en fördel att förse skidan med stålkant i tip och tail, i alla fall så länge det handlar om att bygga skidor för hand. Viktmässigt spelar det mycket liten roll. De 20-40cm stålkant som i så fall tas bort väger inte många gram. ROCKERPROFIL Efter att ha följt tråden sen starten konstaterar vi att den mest förekommande åsikten när det gäller rockerprofil är att någon form av low rise passar bäst för skidan. Idag bygger vi många modeller med små variationer av vår rockerprofil, som är elliptiskt formad. Som ni säkert vet så är en ellips uppbyggd av flera olika radier. I vår rockerform är radien i början väldigt stor för att sedan övergå gradvis till en mindre radie. En av anledningarna till att vi har tagit fram denna profil är att övergången från "platt skida" till "rockerstart" blir mycket mjuk. Det blir därför ingen brant "knäck" vid denna övergång, som riskerar att bromsa snön. Efter diskussion med MnO och testgruppen har vi kommit överrens om att behålla den mjuka initeringen av rockern. Tiphöjd och slutform ut mot tippen är däremot fortfarande föremål för diskussion och där inväntar vi besked från MnO:s och de övrigas sammanställning av idéerna här i inlägget. SPANN UNDER FOT Det verkar finnas konsensus runt "… att ha ett par mm spann under foten, som man trampar ut efter hand.". Detta är även vår erfarenhet från fabriken. Med ett par mm spann så behåller man spänsten och livslängden på skidan längre. [b]Definition/avgränsning[/b] Vad gäller själva spannet på en skida så finns en toleransnivå på ca +/- 1 mm. Med andra ord så kan ett önskat spann om 3 mm lika gärna bli 2 mm som 4 mm. Detta är inte unikt för Åre Skidfabrik, utan beror framförallt på att vi använder träkärnor, som är ett levande material. Beroende på temperaturskillnad och luftfuktighet, som framförallt påverkar träkärnan, men även övriga material i skidan, så är det väldigt svårt att komma en viss differens. När vi talar om spann, så måste vi även komma överens om är hur vi mäter själva spannet. Vår rutin på fabriken är att alltid mäta spannet när skidorna ligger "belag mot belag" mot varandra på ett bord, dvs. spannets form med belastning av skidornas egen vikt. Att försöka mäta spannet stående ger för stora felmarginaler. Om det är ok med alla så skulle vi gärna vilja fortsätta att mäta spannet som vi gör idag, eftersom det ger mest exakt värde. GRAFIK Eftersom skidgrafik tenderar att ta väldigt lång tid att arbeta fram, så har vi redan tjuvstartat med detta. Vi hade haft ögonen på Timur Kinali, som bland annat gör mycket design åt Surfakademin, och frågade om han ville göra grafiken. Vi har kommit relativt långt i processen och grafiken känns riktigt bra. Vi önskar göra en skissrunda till, för att sedan visa er hur den är tänkt att se ut. Denna grafik är tänkt att vara som standardgrafik på skidan. Dock är vi, precis som SiSt påpekade i ett inlägg, grafiskt väldigt flexibla i fabriken. Om forumet önskar ta fram en egen "forumgrafik", så är det inga som helst problem för oss, det vore bara kul! Utöver unik grafik för forumet, så skulle vi även kunna sälja denna forum edition till ett förmånligt pris till er som varit engagerade i tråden. Det var allt för nu, hoppas mina svar gav lite vägledning och att vi kan gå in i nästa fas med att konkretisera modellen. Ha det bra alla och tack återigen för att ni är så engagerade, det är skitkul! / Calle Geijer och resten av fabriken [/QUOTE]
Verifiering
Skicka svar
Forum
Utrustning
Freeride - Skidor
MnO&Co presenterar: PROJECT OPINION
Tillbaka
Topp
