Jag stog inför ungefär samma situation inför förra säsongen. Jag åkte tidigare (98-00) mest på X-Scream Series. Min erfarenhet är att den skidan är mycket slipkänslig. Och då menar jag både skärpan på stålkanterna och hur man rundar av kanten. Att en skida bettar bättre med nyslipade stålkanter är ju en självklarhet, men pga Screamens mjukhet är det större skillnad mellan en nyslipad och en slö XScream än vad det är med många andra styvare skidor. Så slipa ofta om du åker mest pist.
Många butiker/serviceställen rundar av en rejäl bit både fram och bak om man inte framför några önskemål. X-Screamen är särskilt känslig för hur mkt man rundar av bak (pga den extremt mjuka bakänden). Säg alltid till att du inte vill ha någon som helst avrundning vare sig fram eller bak när du slipar. Det fixar man själv med ett sandpapper eller en rund sten i backen. Runda först ca 2-3cm fram och inget bak. Blir det för svåråkt för din smak kan man slöa av kanten bak precis där skidan är som bredast ca 1 cm. Det låter lite, men det gör verkligen stor skillnad i en hård pist.
Om du ändå tänker köpa nytt, så kan jag delge dig mina erfarenheter:
Jag åkte som sagt på X-Screamen tidigare. Som komplement hade jag en Völkl P30 RaceCarver, som är en ren pistskida med grymt isgrepp och stabilitet och en Elan PSX Tsi Race (som mest stod i garderoben). Ofta är det dock så att jag åker mycket pist, men jag letar alltid efter bra löpor utanför pisten. Eftersom P30:n är riktig tråkig att åka offpist åkte/åker jag inte så mycket på den, förutom i låglandsbackar och november-Sälen-helger. Med Screamen å andra sidan blir man lätt lite passiv i pisten. Den svarar dåligt och blir snabbt (ett par dagar efter slip) alltför dålig på hårt underlag för att man ska kunna köra aktivt i en isig pist.
Lösningen för min del blev en Dynastar Arno Adam 188 (112-80-102, samma som BIG Limited (-01)och Intuitiv BIG (-02)). Den går mycket bättre i pisten än XScream och enligt min mening slår den även P30:n där. Det kan låta konstigt att en så pass bred skida ens kan konkurera med en race-skida i pisten. Hur den kan göra det vet jag inte, men faktum är att jag inte har åkt en enda dag på P30:n (inte ens i isiga Yxbacken) sedan jag köpte Arnon. Flera gånger har jag haft Arnon, P30:n och XScreamen framme och bytt fram och tillbaka och jag har alltid kommit till samma resultat. Arnon är roligast att åka med och passar min teknik bättre än en raceskida, även när det är isigt. Isgreppet är mer "lättfångat" med Arnon än med P30:n och man slipper jobba så hårt för att få fast skidorna. Detta är tvärtemot vad myten säger om breda skidor, men jag tror att de flesta som säger att breda skidor inte har ngt isgrepp inte har testat speciellt objektivt. När det gäller XScreamen kan jag bara säga att när man byter från Arnon till den i en hård pist är det nästan skrämmande med avsaknaden av isgrepp. De känns hopplöst mjuka och fladdriga och man vågar inte ens testa om de bettar. Efter ett tag ställer man dock om tekniken och kör mer och letar efter mjuka områden i pisten, men vem vill göra det?
Lägger man sedan till Arnons offpistegenskaper så behöver man inte fundera länge på vilken skida man ska välja. Vill man ha ytterligare stabilitet och grepp i pisten kan man testa exempelvis den hårdare och bredare Dynastar BIG/Arno 194 eller Völkl G4. Detta är iofs nog inte aktuellt för dig som tjej, men testa ändå G4:an om du får läge. Givetvis går en bredare skida bättre i lössnö, men om ska man ha en allroundskida, så tycker jag att man ska ha en skida med midjemått 80-85mm. Går bredden över 90mm så blir skidan tydligt segare i kortsväng och pisterna blir mer en transportsträcka än ett nöje. Allmountainskidor med midjemått under 80 mm är ett utspelat kapitel.
Efter att ha åkt en säsong med Arnon plus nyligen en glaciärvecka i Tignes kan jag bara säga att jag är kanonnöjd med Dynastaren. Den skidan har lyft både min piståking och min offpiståking till en ny nivå. I dagsläget skulle jag köpa samma modell eller Völkl G4 om jag skulle välja en skida. För första gången känner jag att jag kan ta med ett enda par på en skidresa och ändå veta att det kommer att fungera oavsett vilka förhållanden som kommer att uppstå.