Så hur upplevde jag och sonen då Extrem Formula 88 vs Mirus Cor?
Sonen (Mirus Cor, Bent 100, DPS Wailer 112 RP, Faction La Maschine 4): 21 år, 80kg, 194cm, avancerad åkare (turar, charger i offpisten och studsar på allt som han hittar i pisten/offpisten, jobbar på att köra med höften i backen).
Sonen om Mirus Cor:
Mjuk, lekfull och erbjuder väldigt mångsidig åkning. Där jag tycker den underpresterar är isig pist (om inte nyslipade kanter), samt hög fart och stora stora svängar. Topparna fladdrar och man känner sig lite ostabil.
Sonen om Extrem Formula 88:
Är också mjuk, men kanske lite mindre lekfull. Känner mig mer stabil i högre fart. Tyckte jag hade lite för lite tid på skidan för att rättvist jämföra. Mirusen känner jag igen som en blandning av mina Bent 100 och alpinskida, men Extrem var något nytt, som jag skulle behöva lite mer tid på. Men mycket kändes igen mellan Mirus och Extrem.
Jag: (Scott Mission 83, Formula 88, Norse Freeride 110): 57 år, 94kg, 193cm, medelgod åkare (kör pistnära offpist, jobbar på att förbättra min carving i pisten och att klara en 360 samt nosebutter, vill våga/klara en backflip innan jag dör. Har snowboard-bakgrund och föredrar relaxed surfkänsla framför charging när jag åker skidor)
Jag kunde tyvärr inte testa MC för bindningarna passar inte mina pjäxor. Mina intryck baseras enbart på hur jag ser skidan röra sig och vad sonen sagt.
Jag var nere i Val Thorens över jul o hälsade på mina bägge söner som bummar. Snön var obefintlig (80-60cm o i slutet av veckan började sten och stybb titta fram). På sina ställen riktigt sköna pister, men på andra småisigt.
Jag ville från början ha MC men pga min längd/vikt och ha läst testerna att det är lätt att överbelasta nosen så skidan viker sig, så blev det F88. Att de är svenska och årets ser balla ut och är mer ovanliga i backen när man är utomlands spelade också roll
Nosarna ja. Eller kanske ändarna... De är ju rätt mjuka på bägge modellerna. Mest på MC'n.
Häromdagen körde jag F88 i lokala backen som är 200m och har en lutning på hela 8° (ja det är synd om oss i Blekinge och Kalmar län) efter en vecka utan snö under fötterna. Första svängen blev jag chockad och började sedan le stort. Med lite press på nosen så initieras svängen galet lätt. Man ser hur hela skidan verkligen böjer in sig och man slungas in i svängen. Oerhört beroendeframkallande!
Och tar vi MC, så första dagen i Val Thorens, tredje svängen, så tar min son i lite för hårt och överbelastar nosen på sina MC nåt oerhört och den viker sig, katapultar honom till en framåtvolt så han landar på ryggen framför en snökanonstolpe.
Utifrån dessa bägge händelser är vi överens om att F88 är en skida man kan trycka på mer i nosen utan att den viker sig, men man behöver inte trycka mycket för att den ska ge massor med G-kraft. Bägge är på så sätt väldigt lättåkta i flacka pister, om man åker centrerat och inte trycker för mycket på plösen, men F88 är i sin natur närmare alpinskidan och MC närmare parkskidan. Det är en annan sak man märker ganska tidigt. Redan när vi packat upp dem i höst och tog i nosen och med tallen fast i en matta, juckade skidorna så att de kom i självsvängning, så märker man att F88 har mer energi, är snärtigare. Kanske beror på den långa cambern och/eller konstruktionen vs MC som ju i stort sett inte har camber. Men även MC har härlig energi. Vi märkte redan då att bägge dessa kommer skicka ut oss ur svängarna samt bli lätta att poppa med. Och det stämmer. Det är en del av det som gör att de är så roliga att åka på. De är livliga och energiska. Men, återigen, F88 är den lite styvare, lite snärtigare, och MC den lite slappare. Men jämfört med en normalskida så är de bägge väldigt mycket mer energiska.
Ena dagen hade vi även en Stöckli Laser SC att jämföra med, som storebrorsan hade lånat i skidbutiken de jobbar i. Den var dock i kortaste laget (172cm) för våra +190cm kroppar. Men här märkte man ju tydligt hur mycket styvare en sån skida äroch hur mycket bättre isgrepp den har pga den är smalare och styvare (både nos, tail och midja). De har senare även provkört Laser WRT och WRT Pro och är fett sålda på att köra höga kantvinklar och grymt bett.
btw, prylnörd som jag är så har jag följt CARV och velat testa deras sensorer, så när 2.0 kom "köpte" jag ett par (hatar prenumerationsupplägget!). Som bäst 2G (nä, inte mobilteknologin...) och 65° kantvinkel samt 13m radie, så jag har en del ytterligare att jobba på. F88'an har ju 12m (183cm längd), så det måste ju nås...
Varken MC och F88 är toppen att dundra på i stora snabba storslalomsvängar. F88 är klart bättre - den är ok med att ändra radie mellan kort och hyfsat lång (jag låg ofta på 20m), medan MC gärna vill ha kortsvängar hela tiden, men man känner att bägge ormar sig och man blir orolig att man ska få kantkänning och störta framåt om inte man använder kanten. Inte så konstigt kanske - mycket insvängning på dessa skidorna ju.
Eftersom jag är så kass på trick och ännu inte vågat försöka på en 360 och i allmänhet hoppar/landar på tok för ofta i baksätet, så var det för mig viktigt att ha en skida som är balanserad i luften. Mina förra allmountain var väldigt bakmonterade och gjorde livet surt för mig i hoppen (min dåliga teknik så klart men man behöver ju inte göra det ännu svårare för sig...). Men trots att F88 inte är lika mittmonterade som MC, så upplever iaf jag att de är väldigt balanserade och lätta att ha att göra med i luften och jag har minskat mina baksäteslandningar (har övat...). Sonen säger att hans MC är väldigt lätthoppade och balanserade. Övertag MC här alltså.
Trots att det var så lite snö så lyckades vi ändå få några rundor utanför pistat område. Både vindpinat/drivor och 20cm "lössnö" (snön var inte direkt bluebird-fluffig, och den hade en väldigt tunn skorpa. som knappt märktes). Jag blev glatt överraskad hur fint F88 flöt upp. troligen tack vare den mjuka nosen. Även sonens MC verkade flyta på bra. Men det _kändes_ (när jag såg honom åka resp såg mina F88 flyta) som att F88'orna har övertaget här. F88'orna är iaf klart mycket bättre än mina gamla Scott Mission 83 Allmountain-skidor, som är betydligt styvare/stummare och har mindre/kortare nosrocker. F88'orna kändes som att de funkar bra i min 2-skidorsquiver. Hmmm, kanske tom skulle kunna funka som allroundskida, med Shift/PT-bindning...
Så...
- I brantare, isigare backar är F88 bättre än MC men mycket hänger på åkarens teknik också.
- Bägge är rätt lätta att köra switch. MC bäst på det.
- Bägge är helt magiska i välpreppade mindre branta röda samt blå-gröna. Alltså verkligen, magiska! Jag har inte haft så här kul på skidor sedan jag gick från snowboard 2004, förutom i lössnön (och där saknar jag ff den där surfiga känslan bara en puderbräda kan ge, men det är en annan story...)! Det handlar inte bara om att de är allsidiga utan mest för att de är så livliga, ger så mycket energi tillbaka och svänger in så enkelt och håller raiden. Man blir helt enkelt en mycket duktigare carvare på nolltid.
- Isiga backar är ingen höjdare med mjuka skidor, men här är F88 bättre (än MC) med lång effektiv kant och hög camber som man kan sätta emot.
- I park/hopp och leka på olika naturliga features, då är MC bäst.
- F88 har mest energi och är livligast samt pallar trycket även från någon som kör mer aggressivt eller väger lite mer - sonen väger 15kg mindre än jag och baserat på hans åkning så om han hade vägt som jag, så tror jag att MC'n hade inte funkat utan att han hade behövt anpassa sin åkstil att vara "nättare"/försiktigare.
Så är man inte så tung och/eller har massa hävarm pga sin längd och kör mer centrerat eller kan tänka sig köra det, samt håller på att leka mycket på features eller i parken, men också vill köra med kroppen nära snön, ja då är det Mirus Cor som gäller. Och omvänt, väger man lite mer eller har mer hävarm, eller man vill köra lite mer alpint i sin åkstil, men fortfarande kunna leka lite vid behov, och man vill köra lite offpist när det inte är alltför djupt, då är det F88 som gäller.
Typ så. Mina 2 ören iaf. Har någon andra åsikter så är jag öppen för diskussion och påminnelser och rättningar
