Jag ger upp min "utopi" kring "one ski quiver"

[cagr]

Jag har länge jagat efter en skida som ska uppfylla många behov som från början innebar att jaga runt kids på snowboard som konstant flänger mellan pisten och liftburen skogåkning etc. Så relativt låg fart (även om äldsta dottern utan problem åker ifrån mig om hon vill), mycket sväng etc. Det i kombination med att ha en skida som skulle fungera även de gånger man kom iväg, läs smet, med kompisar till Chamonix eller svenska berg.

Lägg också till att jag börjat gå uppför, dock med fokus för att åka ner, så blir min jakt på "en skida" omöjlig vilket resulterar i att man inte köper något alls. Vilket känns otroligt tråkigt då man går miste om bland det bästa man göra, köpa skidor

Har nu fångat mitt förnuft, det som finns i alla fall, och bestämt för att köra på två par skidor. Ett par Line Blade för att jaga barn på snowboard och en +100mm till allt annat.

Har dock haft begränsade möjligheter att åka på skidtest senaste 4 åren så en hjälp/bonus för att ta sig fram i skiddjungeln hade varit fint.

Kommer användas till liftburen offpist, nästan uteslutande i sverige, inkl lite turande och får inte göra bort sig i pisten även om det inte är prio. Är ingen jibber men uppskattar skidor som åks mer centrerat, är lekfulla och kommer till liv i låg till måttlig fart. Samtidigt är svenska snöförhållanden inte på topp så dom får inte göra bort sig i "skit"snö. Och helst inte väga mkt mer 1900g/skida. Kommer monteras med duke pt och kör på hawx ultra xtd med zipfit och väger själv runt 70kg

Några exempel nedan. @Jarle du måste väl nästan räknas som Freerides husguru inom denna kategori av skidor, vad säger du?.

Line Vision 108
Line Sfb 107
Blizzard Hustle 10
Nordica Unlimited 104

 

[RWD]

Jag har länge jagat efter en skida som ska uppfylla många behov som från början innebar att jaga runt kids på snowboard som konstant flänger mellan pisten och liftburen skogåkning etc. Så relativt låg fart (även om äldsta dottern utan problem åker ifrån mig om hon vill), mycket sväng etc. Det i kombination med att ha en skida som skulle fungera även de gånger man kom iväg, läs smet, med kompisar till Chamonix eller svenska berg.

Lägg också till att jag börjat gå uppför, dock med fokus för att åka ner, så blir min jakt på "en skida" omöjlig vilket resulterar i att man inte köper något alls. Vilket känns otroligt tråkigt då man går miste om bland det bästa man göra, köpa skidor

Har nu fångat mitt förnuft, det som finns i alla fall, och bestämt för att köra på två par skidor. Ett par Line Blade för att jaga barn på snowboard och en +100mm till allt annat.

Har dock haft begränsade möjligheter att åka på skidtest senaste 4 åren så en hjälp/bonus för att ta sig fram i skiddjungeln hade varit fint.

Kommer användas till liftburen offpist, nästan uteslutande i sverige, inkl lite turande och får inte göra bort sig i pisten även om det inte är prio. Är ingen jibber men uppskattar skidor som åks mer centrerat, är lekfulla och kommer till liv i låg till måttlig fart. Samtidigt är svenska snöförhållanden inte på topp så dom får inte göra bort sig i "skit"snö. Och helst inte väga mkt mer 1900g/skida. Kommer monteras med duke pt och kör på hawx ultra xtd med zipfit och väger själv runt 70kg

Några exempel nedan. @Jarle du måste väl nästan räknas som Freerides husguru inom denna kategori av skidor, vad säger du?.

Line Vision 108
Line Sfb 107
Blizzard Hustle 10
Nordica Unlimited 104

Köper skidor jag vill ha när jag hittar dem på lite rea. Just nu har jag bl.a ett par Norse Enduro med Duke PT och ett par Rustler 10 (årets modell). Tänkte att de blir ju alldeles för lika varandra men faktiskt skiljer de en hel del. Rustlern har lite mer sväng i sig och är riktigt rolig att ligga och carva ganska tighta svängar med i pisten, gör sig öven bra utanför. Men Enduro är fruktansvärt lättmanövrerad utanför pisten i 2-3 dm halvpackad vindpinad snö. Den passar bättre i lite större svängar i pisten. Det är roligt att med lite variation. Sen har jag ett par Apex 90 som även de levererar både i pist med ytterligare tightare sväng och faktiskt helt ok i offpist.
Blade är helt klart en favorit framförallt att carva med brant isig pist. Tyvärr sålde jag mina.
Det mesta går väl att åka med efter ungarna. Har aldrig valt skidor efter det.

 

[Jarle]

Jag skulle inte kalla mig själv för någon som helst typ av guru, men tack för de fina orden

Just skidor i spannet just över 100mm midja är en någorlunda blind fläck för mig, relativt talat. De flesta skidor i kategorin försöker vara för mycket samtidigt och om jag ska vara ärlig slår jag hellre i en träskruv med en hammare än använder ett multiverktyg. Nog om den saken.

Vad som dock är en allmän sanning är att lätta skidor åker sämre än tyngre diton, framför all när snön är svår, med väldigt få undantag. Det finns skidor som åker bra för att vara lätta och det finns skidor som åker bra. Jag drar helt godtyckligt gränsen för lätta skidor vid 2kg. De två skidor söder om den gränsen jag åkt på som åker bra (punkt) är Faction Prime 3.0 (mina vägde 1840g i 182 cm) och 4.0 (minns inte vad jag vägde dem till, Blister uppger 1925g för 185cm). Som en händelse så är skaparen bakom denna fantastiska serie skidor nu i egen regi - Norse. Gällande Primeserien så verkar den inte vara för alla, tidigare kollegor - som är väldigt duktiga skidåkare- tyckte inte om den. Alls. Det kan mycket väl hända att jag åkt på någon som klockat in något gram under, tack vare varianser, men jag lämnar det där. Därmed inte sagt att lättare skidor inte kan vara roliga.

Line vision är en skida jag hade svårt att riktigt greppa första gången jag åkte på den, vilket är många år sedan nu. Den har en någorlunda direktionell geometri med ett extremt runt flex (med en snygg bump i styvhet framför tån) som en parkskida och väger som en turskida. Det är en väldigt rolig och livlig skapelse både i och utanför pisten men för mig personligen uppskattar jag det extra lugn och dämpning som kommer med mer vikt, som SFB. Det gör elak snö snällare och mitt trasiga knä lite piggare. Andra kan prioritera vikten över dämpning, då tycker jag inte att Vision gör bort sig som friåkningsturskida för sverige, som dessutom är rolig i pist och park. Klassisk Åresnö kommer inte vara lika rolig, men det ska väl sägas att det är knappt att ens raka vråldämpade skidor filtrerar bort blomlkål i januari.

Hustle har jag tyvärr inte åkt på men Rustler 11 finns i min egen version av skidornas hall of fame. Jag har aldrig mött en människa som inte gillar den och det är en av få skidor som jag och mina tidigare kollegor alla var överens om att det är en fantastisk skida. Utöver vikt har jag däremot svårt att se vad vinningen är i en lättare kärna, den är inte direkt styv eller svåråkt till att börja med (jag har uteslutande åkt på 188cm, är själv 173cm, vägde runt 80kg). Rustler 10 är mer av en pistskida i min bok, den gör inte bort sig utanför som många andra skidor runt 100mm midja historiskt har gjort men jag tycker 11 åker bättre i pist än vad 10 gör utanför. Om jag inte missminner är 10 nere och nosar på Blade-radie dessutom men jag kan givetvis minnas fel.

Unlimited 104 har jag väldigt lite tid på men Enforcer 104 har jag åkt lite mer (här var jag eventuellt upp och nosade på 85kg). Gedigen skida som inte gör bort sig någonstans i min bok. Inte speciellt kvick men kvick nog för Sverige. Gillar man en direktare snökontakt kan den nog kännas lite sävlig, vilket förvisso skalas ned en hel del på Unlimited.

Bent Chetler 110 och QST Echo borde eventuellt kunna kvala in på listan med? Den förstnämnda är inte direkt en fröjd att åka på skär med i en riktigt isig pist men det är en väldigt underhållande skida. Den senare har jag inte åkt på ännu men hoppas få till det under de kommande dagarna.

 

[Bgn]

Jag tycker ski essential har en bra genomgång av de flesta skidorna i 104-107 mm genren på sin youtube kanal

 

[cagr]

Jag skulle inte kalla mig själv för någon som helst typ av guru, men tack för de fina orden

Just skidor i spannet just över 100mm midja är en någorlunda blind fläck för mig, relativt talat. De flesta skidor i kategorin försöker vara för mycket samtidigt och om jag ska vara ärlig slår jag hellre i en träskruv med en hammare än använder ett multiverktyg. Nog om den saken.

Vad som dock är en allmän sanning är att lätta skidor åker sämre än tyngre diton, framför all när snön är svår, med väldigt få undantag. Det finns skidor som åker bra för att vara lätta och det finns skidor som åker bra. Jag drar helt godtyckligt gränsen för lätta skidor vid 2kg. De två skidor söder om den gränsen jag åkt på som åker bra (punkt) är Faction Prime 3.0 (mina vägde 1840g i 182 cm) och 4.0 (minns inte vad jag vägde dem till, Blister uppger 1925g för 185cm). Som en händelse så är skaparen bakom denna fantastiska serie skidor nu i egen regi - Norse. Gällande Primeserien så verkar den inte vara för alla, tidigare kollegor - som är väldigt duktiga skidåkare- tyckte inte om den. Alls. Det kan mycket väl hända att jag åkt på någon som klockat in något gram under, tack vare varianser, men jag lämnar det där. Därmed inte sagt att lättare skidor inte kan vara roliga.

Line vision är en skida jag hade svårt att riktigt greppa första gången jag åkte på den, vilket är många år sedan nu. Den har en någorlunda direktionell geometri med ett extremt runt flex (med en snygg bump i styvhet framför tån) som en parkskida och väger som en turskida. Det är en väldigt rolig och livlig skapelse både i och utanför pisten men för mig personligen uppskattar jag det extra lugn och dämpning som kommer med mer vikt, som SFB. Det gör elak snö snällare och mitt trasiga knä lite piggare. Andra kan prioritera vikten över dämpning, då tycker jag inte att Vision gör bort sig som friåkningsturskida för sverige, som dessutom är rolig i pist och park. Klassisk Åresnö kommer inte vara lika rolig, men det ska väl sägas att det är knappt att ens raka vråldämpade skidor filtrerar bort blomlkål i januari.

Hustle har jag tyvärr inte åkt på men Rustler 11 finns i min egen version av skidornas hall of fame. Jag har aldrig mött en människa som inte gillar den och det är en av få skidor som jag och mina tidigare kollegor alla var överens om att det är en fantastisk skida. Utöver vikt har jag däremot svårt att se vad vinningen är i en lättare kärna, den är inte direkt styv eller svåråkt till att börja med (jag har uteslutande åkt på 188cm, är själv 173cm, vägde runt 80kg). Rustler 10 är mer av en pistskida i min bok, den gör inte bort sig utanför som många andra skidor runt 100mm midja historiskt har gjort men jag tycker 11 åker bättre i pist än vad 10 gör utanför. Om jag inte missminner är 10 nere och nosar på Blade-radie dessutom men jag kan givetvis minnas fel.

Unlimited 104 har jag väldigt lite tid på men Enforcer 104 har jag åkt lite mer (här var jag eventuellt upp och nosade på 85kg). Gedigen skida som inte gör bort sig någonstans i min bok. Inte speciellt kvick men kvick nog för Sverige. Gillar man en direktare snökontakt kan den nog kännas lite sävlig, vilket förvisso skalas ned en hel del på Unlimited.

Bent Chetler 110 och QST Echo borde eventuellt kunna kvala in på listan med? Den förstnämnda är inte direkt en fröjd att åka på skär med i en riktigt isig pist men det är en väldigt underhållande skida. Den senare har jag inte åkt på ännu men hoppas få till det under de .

Ett problem som jag ofta upplever när man själv inte har möjlighet att testa skidorna själv ordentligt är att många test som blister etc gör är att dom testar skidorna i pist eller bättre offpist förhållanden där snön är lätt och fin och där deras sämre förhållanden mer är uppåkt än klassisk svensk offpist. Där kommet en skida som jag traditionellt gillar till sin rätt. Har haft flertal SFB och andra Line samt skidor med minimal till lite taper och kort radie för skidtypen.

Jag uppskattar den känsla dessa skidor förmedlar både i och utanför pisten. Dock åker jag uteslutande i Sverige nu och jag känner och jag kanske borde tänka om lite. Echo 106 känns intressant och kanske värd att testa. Mer taper borde väl i teorin i alla fall ge en betydligt lugnare och mindre "hoocky" skida i sämre snöförhållanden!? Kommer bara ihåg att jag teståkte qst 92 och 99 för många år sedan på ett skidtest och gillade inte alls känslan i sälens försäsongs pist, lägg skidan på kant och vänta en sekund innan något händer är mitt främsta minne Hjärtat säger dock att jag borde försöka hitta en SFB 107, alltså förra versionen främst pga vikten vs årets Bacon. Hur upplevde du SFB vs Vision i tex vindpåverkad snö?

 

[carl_couloir]

Här kan du läsa om mina äventyr i just den här kategorin....

En vilsen småbarnspappa köper nya skidor…. och konstaterar att v. 6 suger

Nya skidor är som bekant alltid roligt, eller oftast iaf Efter att ha haft mina Rustler 11 som offpiste/friåkningsskida sedan jag först la vantarna på dessa våren 2017 så är det bara att inse att dagarna då snöförhållandena kombinerat med min aktuella dagsform som småbarnsförälder gör att dessa...

www.freeride.se

Och jag instämmer helt om ödmjuke herr @Jarle kompetenser inom detta område.

/C

 

[supermarium]

Jag var själv ute efter en 50/50-skida i början av säsongen. Efter mycket testande stod valet till slut mellan Blizzard Rustler 10 och Nordica Enforcer 104 Unlimited. Älskade känslan hos båda skidor. Rustlern är mer dämpad och trygg, utan att vara det minsta tråkig, och gör sig bra på precis alla underlag. Nordican har en oerhörd känsla av att alltid ha snökontakt och är väldigt lätt att slänga runt. (Testade även Hustle 10 men kunde inte rättfärdiga den minimala viktbesparingen gentemot Rustler.)

Valde till slut att köpa Rustlern i 186 och satte en Shift på. Har inte ångrat mig en sekund, även om det inte direkt är en lätt skida uppför. Samtidigt köpte min kompis Nordican i 186 och även han är helnöjd. Vi är båda omkring 180 cm och väger omkring 70 kg.

 

[Jarle]

Ett problem som jag ofta upplever när man själv inte har möjlighet att testa skidorna själv ordentligt är att många test som blister etc gör är att dom testar skidorna i pist eller bättre offpist förhållanden där snön är lätt och fin och där deras sämre förhållanden mer är uppåkt än klassisk svensk offpist. Där kommet en skida som jag traditionellt gillar till sin rätt. Har haft flertal SFB och andra Line samt skidor med minimal till lite taper och kort radie för skidtypen.

Jag uppskattar den känsla dessa skidor förmedlar både i och utanför pisten. Dock åker jag uteslutande i Sverige nu och jag känner och jag kanske borde tänka om lite. Echo 106 känns intressant och kanske värd att testa. Mer taper borde väl i teorin i alla fall ge en betydligt lugnare och mindre "hoocky" skida i sämre snöförhållanden!? Kommer bara ihåg att jag teståkte qst 92 och 99 för många år sedan på ett skidtest och gillade inte alls känslan i sälens försäsongs pist, lägg skidan på kant och vänta en sekund innan något händer är mitt främsta minne Hjärtat säger dock att jag borde försöka hitta en SFB 107, alltså förra versionen främst pga vikten vs årets Bacon. Hur upplevde du SFB vs Vision i tex vindpåverkad snö?

Det finns mycket som gör tester svårt att förlita sig på, bland annat det du nämner. Därmed inte sagt att de inte kan ge något. Hur som, svenska förhållanden kan absolut vara utmanande att optimera en skida för. Något som är kvickt och smidigt i tät skog samtidigt som det är stabilt på blomkål i hög fart är svårt att bygga.

Om du vet med dig att du gillar en lång effektiv kant tillsammans med en kort radie blir ju urvalet lite enklare (och jag kan hålla med om att det är relativt tacksamt om man letar efter sin endaskida för Sverige).
Om du bara har åkt de äldre QST 92/99 är det väl värt att testa Salomons nya skidor, de äldre var i princip pistgeometrier som försiktigt sneglade utanför backen. De nya har definitivt en geometri hämtad från friåkning. 98an gör bra ifrån sig utanför pisterna för sin bredd och är kvick i skogen.

Taper/early taper/indragen skärning gör absolut skidan mindre hooky men du får kortare kant att jobba med, vilket verkar vara något du uppskattar i skidor du tidigare åkt på. Svåråkt snö som bristande skare osv blir väldigt mycket lättare att åka med mer indrag, ju mer desto bättre i min bok. Jag minns fortfarande tydligt hur stor skillnad det var första gången jag provade ordentlig bristande med mycket indrag, den korta versionen är att jag brast ut i ett skratt följt av "Det här är ju fusk!".


Senast jag åkte på Vision var samma år som bacon gick tillbaka till sin bredare midja (2019?), det var relativt goda förhållanden så jag kan inte ge en direkt jämförelse tyvärr. Hur vindpåverkad pratar vi om? Tre dagar gammal drivsnö eller tre veckor gamla vindpåverkade dödsknölar och vågor? I det första fallet skulle jag tro att båda är roliga, med en notering om att jag kanske inte skulle vilja gå på tippen för hårt in i sväng på vision (om minnet inte sviker mig). I det senare fallet skulle jag helst inte ha någon av skidorna om jag fick välja

 

[cagr]

Tack för svar!

Det finns mycket som gör tester svårt att förlita sig på, bland annat det du nämner. Därmed inte sagt att de inte kan ge något. Hur som, svenska förhållanden kan absolut vara utmanande att optimera en skida för. Något som är kvickt och smidigt i tät skog samtidigt som det är stabilt på blomkål i hög fart är svårt att bygga.

Om du vet med dig att du gillar en lång effektiv kant tillsammans med en kort radie blir ju urvalet lite enklare (och jag kan hålla med om att det är relativt tacksamt om man letar efter sin endaskida för Sverige).
Om du bara har åkt de äldre QST 92/99 är det väl värt att testa Salomons nya skidor, de äldre var i princip pistgeometrier som försiktigt sneglade utanför backen. De nya har definitivt en geometri hämtad från friåkning. 98an gör bra ifrån sig utanför pisterna för sin bredd och är kvick i skogen.

Taper/early taper/indragen skärning gör absolut skidan mindre hooky men du får kortare kant att jobba med, vilket verkar vara något du uppskattar i skidor du tidigare åkt på. Svåråkt snö som bristande skare osv blir väldigt mycket lättare att åka med mer indrag, ju mer desto bättre i min bok. Jag minns fortfarande tydligt hur stor skillnad det var första gången jag provade ordentlig bristande med mycket indrag, den korta versionen är att jag brast ut i ett skratt följt av "Det här är ju fusk!".


Senast jag åkte på Vision var samma år som bacon gick tillbaka till sin bredare midja (2019?), det var relativt goda förhållanden så jag kan inte ge en direkt jämförelse tyvärr. Hur vindpåverkad pratar vi om? Tre dagar gammal drivsnö eller tre veckor gamla vindpåverkade dödsknölar och vågor? I det första fallet skulle jag tro att båda är roliga, med en notering om att jag kanske inte skulle vilja gå på tippen för hårt in i sväng på vision (om minnet inte sviker mig). I det senare fallet skulle jag helst inte ha

Har faktiskt inte åkt så mkt på Qst etc då jag som du redan snappat upp föredrar skidor med mindre taper. Har haft lite svårt att gilla känslan med den diffusa fördröjda svänginitiering, lite lägg skidan på kant och vänta en sekund innan något händer. Dock har jag väl aldrig gett dom en riktig chans då ens främsta chans att utvärdera en skida är på en försäsongs pist i Lindvallen eller Åre. Då kommer ex en SFB alltid vara roligare för skidtypen. Om majoriteten av resterande åkning blir en blandning mellan pist/liftburen offpist i Sverige ( läs mkt skog) inkl några resor söderut till lite "större" berg utan åkning som innefattar några exponerade åk eller linjeval så har behovet av en annan skidtyp inte funnits.

Hade väl egentligen inte tvekat en sekund på att fortsätta på samma spår om jag inte börjat gå lite uppför då man ganska omgående vid olika tidpunkter stöter på både vindpackad snö som skare. Och med vindpackad syftade jag inte på "dödsknölarna" som du benämnde dom. utan kanske mer åt klassisk kartongsnö.

Här kan man fundera om en Echo 106 presterar betydligt bättre än ex Vision 108 eller SFB eller en outsider som Arw 106UL? Eller har bredd/ längd och flex en större påverkan? Det man ev. vinner i ovan förhållanden väger det upp det man förlorar i egenskaper i andra förhållanden!?

någon av skidorna om jag fick väljarbarometer

 

[cagr]

Tack för svar!

Har faktiskt inte åkt så mkt på Qst etc då jag som du redan snappat upp föredrar skidor med mindre taper. Har haft lite svårt att gilla känslan med den diffusa fördröjda svänginitiering, lite lägg skidan på kant och vänta en sekund innan något händer. Dock har jag väl aldrig gett dom en riktig chans då ens främsta chans att utvärdera en skida är på en försäsongs pist i Lindvallen eller Åre. Då kommer ex en SFB alltid vara roligare för skidtypen. Om majoriteten av resterande åkning blir en blandning mellan pist/liftburen offpist i Sverige ( läs mkt skog) inkl några resor söderut till lite "större" berg utan åkning som innefattar några exponerade åk eller linjeval så har behovet av en annan skidtyp inte funnits.

Hade väl egentligen inte tvekat en sekund på att fortsätta på samma spår om jag inte börjat gå lite uppför då man ganska omgående vid olika tidpunkter stöter på både vindpackad snö som skare. Och med vindpackad syftade jag inte på "dödsknölarna" som du benämnde dom. utan kanske mer åt klassisk kartongsnö.

Här kan man fundera om en Echo 106 presterar betydligt bättre än ex Vision 108 eller SFB eller en outsider som Arw 106UL? Eller har bredd/ längd och flex en större påverkan? Det man ev. vinner i ovan förhållanden väger det upp det man förlorar i egenskaper i andra förhållanden!?

Var för övrigt inne på AG med hopp att få med mig ett par hem. Tyvärr hade dom inte Vision i 183 utan endast längre längder men blev rätt förvånad över känslan vid lite "handflexning". Mjuka i fram men tyckte dom kändes styvare totalt sätt vs vad jag förväntat mig, framförallt under foten

 

[Jarle]

Tack för svar!

Har faktiskt inte åkt så mkt på Qst etc då jag som du redan snappat upp föredrar skidor med mindre taper. Har haft lite svårt att gilla känslan med den diffusa fördröjda svänginitiering, lite lägg skidan på kant och vänta en sekund innan något händer. Dock har jag väl aldrig gett dom en riktig chans då ens främsta chans att utvärdera en skida är på en försäsongs pist i Lindvallen eller Åre. Då kommer ex en SFB alltid vara roligare för skidtypen. Om majoriteten av resterande åkning blir en blandning mellan pist/liftburen offpist i Sverige ( läs mkt skog) inkl några resor söderut till lite "större" berg utan åkning som innefattar några exponerade åk eller linjeval så har behovet av en annan skidtyp inte funnits.

Hade väl egentligen inte tvekat en sekund på att fortsätta på samma spår om jag inte börjat gå lite uppför då man ganska omgående vid olika tidpunkter stöter på både vindpackad snö som skare. Och med vindpackad syftade jag inte på "dödsknölarna" som du benämnde dom. utan kanske mer åt klassisk kartongsnö.

Här kan man fundera om en Echo 106 presterar betydligt bättre än ex Vision 108 eller SFB eller en outsider som Arw 106UL? Eller har bredd/ längd och flex en större påverkan? Det man ev. vinner i ovan förhållanden väger det upp det man förlorar i egenskaper i andra förhållanden!?

Visst kommer rätt verktyg för uppgiften alltid vara roligare. Nu kommer du ju dock redan ha ett par skidor för kvicka svängar. Fördröjningen du upplever går att kompensera delvis genom att skynda genom de första momenten av svängen men det kommer kännas annorlunda så klart.

Skidor med indrag presterar bättre utanför preparerade underlag, lika så rakare skärning. Långt från vad du trivts på tidigare men å andra sidan är det inte en lika allsidig skida du är på jakt efter längre så min personliga åsikt är att det åtminstone är värt att testa lite skidor som inte är vad du traditionellt trivts på som endaskida. Mängden svängar du kommer göra på rena skär mha skidans kant kanske är relativt få utanför pisterna?

Arv UL har jag inte åkt på och 106an är omgjord sedan jag åkte på den sist, den är ju dock inte långt ifrån en sfb vad det gäller geometri. Jag tycker att det är mer värt med en mer friåkningsinriktad geometri på en skida men då åker jag inte heller pist om jag inte är i Sälen/Isaberg eller liknande. Jag bryr mig inte heller om vikten på min utrustning då de turer jag gör enbart är för åkningens skull så ta mina personliga åsikter för vad de är.

 

[Jarle]

Var för övrigt inne på AG med hopp att få med mig ett par hem. Tyvärr hade dom inte Vision i 183 utan endast längre längder men blev rätt förvånad över känslan vid lite "handflexning". Mjuka i fram men tyckte dom kändes styvare totalt sätt vs vad jag förväntat mig, framförallt under foten

Många turskidor är relativt styva under foten för att förhindra flex som ställer till det med techbindningar. Jag skulle tro att du känner dig ganska hemma på dem från start och de är ett ganska vettigt alternativ för ändamålet