Litet intryck från första resan Malmö - Sydeuropa t.o.r. (iofs inte med alperna som mål). Reste genom Danmark, Tyskland, Tjecken, Österrike, Italien och Schweiz.
Tyckte det gick bra, delvis för att vi tog god tid på oss. Fru fredw tyckte nog jag nördade ner mig litet väl mycket i att optimera laddning och hitta bäst laddplats etc men vi tar det som en lärdomsresa. Nästa blir mer avslappnad.
För körning på hemmaplan skulle jag inte tveka att rekommendera elbil. Beror kanske litet på om man har en plats för rimligt bekväm och billig "hemmaladdning". Skulle vara mer tveksam att köra upp till svenska fjällen under kall svensk vinter, om det är kö vid laddplatserna kan det ju ta hur lång tid som helst. Vi hade inga såna problem, fick vänta 10 minuter nån enstaka gång. Och bara nån enstaka planerad laddplats var trasig.
Det känns bra att köra elbil och man lär sig att ta det som det är. Litet mer marginaler behövs, litet lägre maxfart på Autobahn (höll mig till 120/130 + litet mer för att komma förbi ibland). Mycket behagligt att ha 280 hästkrafter (Skoda Enyaq) och fint vridmoment när man ska göra en snabb omkörning nånstans. Men bilens extra tyngd känns, så för övrigt kör man ganska lugnt och majestätiskt. Och det märks tydlig skillnad på förbrukning redan om man sänker farten från 130 till 120 så ibland gjorde jag det för att nå litet längre före nästa laddstopp.
Har dock ej testa att köra ner med tidsbegränsningar som det ju blir vid en-veckas alpresa. Det kan nog vara mer tveksamt eftersom det redan är ganska jobbigt med "vanlig" bil. Den typen av "endagarskörning" hem som någon här gjorde från Livigno på 1400 km hade antagligen funkat bättre med vanlig bil. Så ibland blir det nog en marginaleffekt som kan göra märkbar skillnad.
En del misstag måste man göra och lära sig av, som att välja en laddplats på "andra sidan" motorvägen och sedan inse att jag måste köra 17 km enkel väg i fel riktning för att komma upp på motorvägen åt rätt håll igen.
När jag körde förbi laddplatsen för tredje gången så hade mycket av det jag laddade redan förbrukats.
Destinationsladdning på hotell etc (om det finns) var inte billigare än snabbladdning längs motorvägen men kan ändå vara värt det (för att ha 100% laddning nästa morgon).
Förstod äntligen hur mycket tid man sparar på att försöka köra ner batteriet i botten före ny laddning, eftersom laddningen är snabb när batteriet är nästan tomt och blir klart långsammare långt innan man når 80% SOC (state of charge).
Bökigt med laddkort etc och ibland valde jag fel och betalade ett onödigt högt pris. Hoppas på upprensning i den härvan men det funkar redan nu.
Saknar att ha lika bra tillgång till vindrutetork, toaletter mm som ju finns vid 98% av "vanliga" bensinstationer.
Försökte använda ABRP och liknade hjälpmedel för att "optimera" resans laddstopp men gick ifrån det mer och mer. Det finns så mycket oväntat som kan inträffa längs vägen, som att ett laddstopp blir längre än planerat etc och vips så faller "planen". På slutet tog jag ett segment i taget istället. Fast bra att ha en grov idé om hur många laddstopp det kan bli, och att försöka tajma dem med ankomst och andra avbrott som t ex färjor.
