Att lära en gammal hund sitta

leibolmal

Ny medlem
Att lära en gammal hund sitta
Ok jag vet att jag testar ert tålamod men.. Orkar ni inte engagera er så är det helt ok och ja jag har läst i forumet om denna fråga men...

Gammal klivåkare söker nya skidor. Har tävlat till 19 årsålder och sedan dess åkt mycket fjäll till runt 25. Allt från konstsnöpist till brytande skare på fjället och lössnö. På den gamla goda tiden fick man ju helt enkelt åka överallt med samma slalom racers och det fumkade ju riktigt bra. Numera är man inte lika vältränad, den gammla tekniken sitter i ryggmärgen -allt tryck på ytterskidan, korsbandet mm rök i Kaprun -89 osv osv. Åker fortfarande en del varje år i svenska fjäll - Heliski gärna, ifjol i Kittelfjäll. Efter tredje toppen tittade guiden på mina gamla rosa Head racing och sa - Varför gör du det så djävla svårt för dig? Då fick tjurskallen (nu 40), som alltid tyckt att åkaren ska tukta skidorna inte skidorna skära svängen till åkaren, en tankeställare. Dax att lämna de gamla fullängdarna. Dessutom tar jag en tripp till Chamonix i mars så .....

Ni förstår var det barkar hän? Tips efterlyses... Åker i mina ögon aggresivt, älskar kortsväng mest men också mjölksyra kokande storslalom speed. Känslan är oerhört viktig för mig. Bor numera fjällnära så visst ska jag testa innan köp men några tips inför det skulle vara fint. Erkänner också att jag varit lite rädd för carving pga mina kära tärda knän..

Så orkar ni dra detta en vals till för min skull så tack!
 
Att lära en gammal hund sitta
Hm.. med skador i beaktning så blir det hela lite svårare. Beror lite på vad dina knän pallar.
Men å andra sidan är utbudet stort!
Själv var jag i ungefär samma sits för inte alls så länge sedan. Från början en gammal "kliv" åkare med lite tävling och träning i ryggen. Fastnade sedan för Telis-åkning och lyckades sabba menisken i höger knä. Fick sluta med lös häl och gå tillbaka till vanliga lagg.
Jag sökte en skida som enligt mig skulle fungera över hela berget, oavsett underlag eller "längd på sväng". Resultatet för mig blev Stöckli Stormrider XL. För mig passar den ypperligt bra!
Om du dock föredrar lite kortare radie skulle jag nog kika lite på Head Supershape Magnum..
Men som sagt... utbudet är gigantiskt idag. Du får säkert fler tips i tråden vad det lider...

Lycka till!

/G
 
Att lära en gammal hund sitta
okej.Jag förstår ditt problem.(inte av egen erfarenhet)men en skida som nog skulle kunna passa dig om du nu vågar är Dynastar Legend.Den funkar bra i pist men även funkar ruggigt bra i lössnö.
 
Att lära en gammal hund sitta
Ett par stöckli (eller valfritt annat märke med samma egenskaper) med en radie på ungefär 24 meter och en längd mellan 184 och 192 är perfekt för dig. Är också fostrad klivåkare och sådana skidor låter en åka med vilken teknik man än har lust med för stunden.
 
Att lära en gammal hund sitta
Om du ska ha ett par skidor som klarar allt skulle jag satsa på en relativt stor friåkningsskida med midja mellan 95 och 100mm och i längd 185 och 195cm. Det kan låta stort, men om du är van vid gamla stora raklagg så är det inga problem. Så pass stora skidor har längre radie än dagens korta pistskidor och kräver inte samma omställning när det gäller tekniken. Iom att du säger att du är ganska otränad och har en del skador på vägen är en lättåkt och allmänt enkel skida att föredra. Fischer Watea 94 eller 101 i längsta längderna är de som först dyker upp. Det är skidor som spårar bra om man säger till dom att göra det, men som samtidigt har en snäll sida att ta till när benen tröttnar. Blizzard Argos är ett annat alternativ, men den är lite mer bestämt i kantningen. Völkl Mantra är ett annat populärt val, men den tycker jag är klart svårare att bemästra i speciellt svensk svår vindpåverkad snö. Välj hellre Gotama i så fall tycker jag iom att den är lite snällare.

Det är egentligen ganska dumt att satsa allt på ett kort med dagens breda utbud. Jag skulle rekommedera dig att välja två par skidor istället. En skida enligt ovan för allroundåkning och egentligen all åkning där det finns det minsta chans till ett par svängar utanför pisten. Som komplement väljer du ett par 175cm pistskidor med skärning mitt mellan slalom och storslalom. Två typexempel på bra och karaktärsfulla sådana skidor är Fischer Worldcup RC, Stöckli Laser SC eller budgetvalet TecnoPro XT500. Med en skärning på runt 16-17 meter kan du utforska den moderna tekniken utan att för den skull behöva ta den hårda vägen via ett par oförlåtande slalomcarvers med extremt mycket sväng.

Jag kan förresten tipsa om det här inlägget som jag skrev för ett tag sedan: https://www.freeride.se/forum/thread.php?t=43668

Där hittar du en del aktuell info om årets modeller, främst i friåkningssegmentet.
 
Att lära en gammal hund sitta
Jag slår ett slag för dynastar legend serien, främst pro ridern. Har kört på den några veckor nu och är grymt nöjd med den. Du får köra riktigt snabbt för att känna instabilitet, men jag tycker ändå att det funkar bra när man kör kortsväng... Även om det känns att det kanske inte är skidans primära användningsområde! Jag själv är 190cm och kör på 195cm längd, och är helnöjd. Det är något speciellt med Dynastar-känslan...



Lycka till!
 
Att lära en gammal hund sitta
Jag då som har åkt på nästa års skidor säger vänta och köp nästa års Pro Rider. Är förmodligen nästa års skida NR 1. Sjukt bra off-pist och funkar i pisten oxå.... Betydligt bättre än årets....


//H
 
Att lära en gammal hund sitta
Jag har gått igenom samma renovering som du är på väg in i. Min kanske inte var lika extrem men jag åkte väldigt oldschool (gör det fortfarande till viss del) men ville göra något åt det.

Min tanke var att jag skall åka på något lite mordernare men ändå styvt ville inte riktigt släppa det där med styva skidan. Köpte en Völkl Karma med tanken att det är en bra allround och att den med dess bredd blir en bra offpist skida och att den förhoppningsvis blir rolig i pisten också.

Ok jag vet jag var inte jätte smart där.

1. Karman var i styvaste och smalaste laget som offpist skida.
2. Karman var en riktigt bra pist skida.
3. Den fick mig att inse att "VADFÖR SKALL JAG HELA TIDEN SLÄPA UT STYVA SKIDOR I OFFPISTEN?!?!?!?!?".

Hade jag kunnat göra om det köpet så hade jag köpt en mjukare skida med en gång.

Notera jag pratar inte mjuka skidor bara mjukare eftersom jag väger 110kg.

Skall du göra en renovering och "kryap till korset" så gör det fullt ut. Köp något medium fett (90-100 midja), bra skuret (gärna radie under 30) och inte för styvt.

MnO rekommenderar Blizzard Argos eller Gotama och jag skulle också hålla med för om jag skulle äga endast en skida så skulle det nog vara en Argos. Nu har jag själv löst det genom att ha Karman som pistskida och Goodha 114 som offpist skida.

Argosen kan dessutom fås med integrerad Duke bindning och är väl den midfat+duke som är billigast.
 
Att lära en gammal hund sitta
Man tackar för alla svar ! Precis vad jag behöver..

När det gäller otränad var det kanske en överdrift men knät kommer jag alltid att få ta hänsyn till, mer ju mindre cykel jag cyklat... Nåväl, Völkl kan nog bli något, har en kompis som importerar så jag kan få bra pris. Det är inte alls omöjligt att jag skaffar två par men nummer ett känns som att man ska ha en skida som man kan bränna svensk pist i, med dagens vintrar känns det där med lössnö som ett minne blott. Trots det kan jag rapportera att det faktiskt vräkte ner i Jämtlandsfjällen förra veckan, äntligen.
 
Att lära en gammal hund sitta
Jag har ungefär liknande bakgrund som dig - även om jag klev ur mina silverfärgade HEAD RC specialslalomskidor lite tidigare och hoppade på "timglasskidor" för 10 år sedan.

Jag har med åren testat lite olika och åker nu själv på HEAD Monster88 som jag gillar skarpt. Fungerar perfekt som pistskida i hårt och isigt, uppkört och slaskigt och det mesta däremellan. Jag har inte testat den så mycket off-pist men den är bättre än allt jag haft innan iallafall.

Min rekommendation är baserad på vad jag har åkt och hur jag åker. Men då vi har ung samma ålder , bakgrund och trasiga knän så...

Som pistskida skulle jag inte rekommendera ngt mindre än HEAD Monster 78 eller 82. 82:an skulle jag själv välja om jag bara tänkte åka i Sverige.

HEAD Monster 88 är väldigt bra. Fungerar som en storslalomskida om man vill det.

Om planerna är riktade lite mer utom pisten skulle jag satsa på Dynastar Pro Rider (ev. nästa års om ryktena ovan stämmer :-) Men den kräver nog Åre eller Kittelfjäll el. motsvarande i Sverige för att komma till sin rätt. Lite overkill för säg Sälen tycker jag.

mvh Roger
 
Att lära en gammal hund sitta
Hej leibolmal!

Är i samma ålder och också gått från gamla skidor. Precis som killen sa till dig -"varför hålla på och kämpa med dom där???".

Du har fått många detaljerade svar som du kommer att ha stor nytta av. Sådan svar kan inte jag ge - jag bara åker och vet inte så mycket hur. Men vad jag vill berätta att jag upplevde när jag bytte var att skidorna dels verkligen är enormt lättåkta, de svänger av sig självt och att de inte alls belastar knäna lika mycket men, också att man inte kan styra dem lika mycket. Nu kommer vissa kanske att protestera men så här känns det för mig.
Carving skidan har sitt bestämda "spår" och åkstil. Men åker med på skidan. Skidan bestämmer. Är man överens så är det finfint. Är man oense blir man väldigt irriterad. Teståk (demo eller hyra) därför flera skidor till du har identifierat ditt åksätt. Åker du med stora svängar så kommer du att uppleva en carvingskida med kort svängradie som hysteriskt svängande. Om du iställer har den ganska typiska old school- stilen med korta aggresiva svängar så är det just en skida med kort svängradie som passar bäst. Något annat kommer att kännas trögt. Och den angivna svängradien tex 16 m eller 11 m är faktiskt så stor som svängen i stort sett blir om man låter skidan vara ifred. Och det är ju det som är meningen med carving - att det bara är att åka med. Ta gärna också en privatlektion för att lära sig tekniken. När jag i slutet på 90-talet första gången testade en carvingskida och tog i som man brukar i låg ställning och allt, så blev det väldigt konstigt. Skidan bara högg och framför allt vände 360 gr upp mot backen tills man vurpade baklänges. Den svängde kan man säga. Hjälm införskaffades snabbt. Carvingtekniken är annorlunda och jag gör fortfarande fel när ryggmärgen styr.

Lycka till, men tänk vilken tur att det kom en mysskida när man börjar bli gammal ;)

/Gimli
 
Att lära en gammal hund sitta
leibolmal sa:
Ok jag vet att jag testar ert tålamod men.. Orkar ni inte engagera er så är det helt ok och ja jag har läst i forumet om denna fråga men...

Gammal klivåkare söker nya skidor. Har tävlat till 19 årsålder och sedan dess åkt mycket fjäll till runt 25. Allt från konstsnöpist till brytande skare på fjället och lössnö. På den gamla goda tiden fick man ju helt enkelt åka överallt med samma slalom racers och det fumkade ju riktigt bra. Numera är man inte lika vältränad, den gammla tekniken sitter i ryggmärgen -allt tryck på ytterskidan, korsbandet mm rök i Kaprun -89 osv osv. Åker fortfarande en del varje år i svenska fjäll - Heliski gärna, ifjol i Kittelfjäll. Efter tredje toppen tittade guiden på mina gamla rosa Head racing och sa - Varför gör du det så djävla svårt för dig? Då fick tjurskallen (nu 40), som alltid tyckt att åkaren ska tukta skidorna inte skidorna skära svängen till åkaren, en tankeställare. Dax att lämna de gamla fullängdarna. Dessutom tar jag en tripp till Chamonix i mars så .....

Ni förstår var det barkar hän? Tips efterlyses... Åker i mina ögon aggresivt, älskar kortsväng mest men också mjölksyra kokande storslalom speed. Känslan är oerhört viktig för mig. Bor numera fjällnära så visst ska jag testa innan köp men några tips inför det skulle vara fint. Erkänner också att jag varit lite rädd för carving pga mina kära tärda knän..

Så orkar ni dra detta en vals till för min skull så tack!
Jag skulle starkt rekmmendera att du prövade en Dynastar Legend Pro eller Legend Mythic. Mythic är lite smalare och har lite mera skärning (har för mig den har en radie på 23meter). Båda två är kanonskidor har sjäv ett par legend pro som är för grymma att åka på! Dessa har dock en svängradie på 29meter så det är ju ingenting du ligger och "åker på kanten" även om det såklart går (blir väl 4 svängar ner för backen :) ).

Fungerar bra i vridande / sladdande kortsväng och ger ett bra studs tillbaks men det går självklart inte att åka med samma driv som på ett par slalom skidor.

Rekommenderas iaf. varmt och tycker du bör pröva dem. Om man skall ha en skida på hela berget (undantaget i parken) så är dessa två mkt mkt bra alternativ precis som de Stöckli skidor som nämnts tidigare i tråden.

Mvh
Linus
 
Att lära en gammal hund sitta
lajnus sa:
Jag skulle starkt rekmmendera att du prövade en Dynastar Legend Pro eller Legend Mythic. Mythic är lite smalare och har lite mera skärning (har för mig den har en radie på 23meter). Båda två är kanonskidor har sjäv ett par legend pro som är för grymma att åka på! Dessa har dock en svängradie på 29meter så det är ju ingenting du ligger och "åker på kanten" även om det såklart går (blir väl 4 svängar ner för backen :) ).

Fungerar bra i vridande / sladdande kortsväng och ger ett bra studs tillbaks men det går självklart inte att åka med samma driv som på ett par slalom skidor.

Rekommenderas iaf. varmt och tycker du bör pröva dem. Om man skall ha en skida på hela berget (undantaget i parken) så är dessa två mkt mkt bra alternativ precis som de Stöckli skidor som nämnts tidigare i tråden.

Mvh
Linus
Kanske därför jag rekommenderade att köpa nästa års istället då det är mer sväng i den..

//H
 
Att lära en gammal hund sitta
Av olika anledningar har jag just nu två val: Salomon Scream AK rocket 2005 195 cm eller
Völkl Karma 2005, 185 cm. Inte provat någon modell av dessa... Men får nu bra pris + slipper frakttjafs osv så...
 
Att lära en gammal hund sitta
Friska_Viljor sa:
Jag har ungefär liknande bakgrund som dig - även om jag klev ur mina silverfärgade HEAD RC specialslalomskidor lite tidigare och hoppade på "timglasskidor" för 10 år sedan.

Jag har med åren testat lite olika och åker nu själv på HEAD Monster88 som jag gillar skarpt. Fungerar perfekt som pistskida i hårt och isigt, uppkört och slaskigt och det mesta däremellan. Jag har inte testat den så mycket off-pist men den är bättre än allt jag haft innan iallafall.

Min rekommendation är baserad på vad jag har åkt och hur jag åker. Men då vi har ung samma ålder , bakgrund och trasiga knän så...

Som pistskida skulle jag inte rekommendera ngt mindre än HEAD Monster 78 eller 82. 82:an skulle jag själv välja om jag bara tänkte åka i Sverige.

HEAD Monster 88 är väldigt bra. Fungerar som en storslalomskida om man vill det.

Om planerna är riktade lite mer utom pisten skulle jag satsa på Dynastar Pro Rider (ev. nästa års om ryktena ovan stämmer :-) Men den kräver nog Åre eller Kittelfjäll el. motsvarande i Sverige för att komma till sin rätt. Lite overkill för säg Sälen tycker jag.

mvh Roger
Måste instämma. Head Monster 88 är en riktigt skön skida. Körde den i puder, i början på januari. Visst, det är ingen utpräglad puderskida av vattenskid-kaliber, men den fungerar mycket bra. Med lite tryck så går den även att styra i en isigpist. Sedan är ju allting väldigt relativt och från person till person, men Monster 88orna är väl värda att kasta ett öga på.
 
Att lära en gammal hund sitta
Har kanske lite bättre knän än dig men höll ut alldeles för länge med långplanken jag med. Kör nu på Watea 101 och är helnöjd med dom, speciellt utanför pisten är de kanon. Naturligtvis funkar de bra i puder men största skillnaden är nog i uppkört och ojämnt underlag där de tuggar i sig vadsomhelst. Riktiga hardcoreåkare anser att de är för mjuka men håller man sig under 100 knyck i offpisten så är de lättare att åka på än hårdare skidor utan att man behöver hålla igen. Det jag gillar mest med skidan är att den går att lita på, den behöver inte passas och det går att åka avslappnat även när man står på i knölig offpist. Man behöver inte vara rädd att de sticker iväg oplanerat och man orkar åka hela dan utan problem.

De funkar hyggligt i pisten oxå men kräver rejält med fart för att greppa om det är hårt (läs is). Tror det gäller för alla feta lagg med längre radie i pisten. Kanske en hårdare fetskida är bättre i pist om man vill kompromissa eller åker mycket pist. Är det stenhårt i pisten, typ Åre, måste man åka jävligt fort för att få de ska få fäste vilket inte funkar om man ska ta hänsyn till andra. Har även ett par Fisher AMF 76 som pistskidor. De påstås vara allround och funkar i orörd offpist men är det knöligt blir de fladdriga om man vill stå på.

Testade Watea 94 i Åres skidtest i hård pist. Testade även en massa andra skidor men tyckte Watea 94 var bäst i pist bland lite bredare skidor. Rena smala pistracers med kortare radie greppar naturligtvis bättre men då krävs bra knän.
Att åka på kant i pist med alltför breda skidor frestar på knäna det oxå även om radien är stor. Mitt råd: Köp Fisher Watea 94 om du bara ska ha ett par.
 
Att lära en gammal hund sitta
Hej på er skidåkare
Här kommer en kort rapport från Chamonix, vecka 11. Som ni vet så ville jag ha råd om skidor och det fick jag väldigt många, och bra. Här kommer nu några reflektioner från en vecka i Chamonix:

Måndag: Strålande väder och pistvisning i Le Tour. Lite snö men bra pister dock rätt snälla. Offpist inte att tala om då allt i alla fall nära systemet var uppkört och tillfruset. Här skulle mina två killar (10 och 12 år trivas mycket bra).

Just det! Jag åkte på (hyrda) Dynastar Legend 8000.

Tisdag: Spöregn i Les Grands Montets… Imponerande berg men fortfarande för lite snö och ibland enbart 2 meters sikt. Vi tuggar på ändå. Fattar inte var alla britter på snowboard kommer ifrån, de förstör pist och åkutrymme för alla andra tycker då jag.

Onsdag: Rykten om snö under natten. Det spöregnar i byn konstant sen i tisdags morse. Vi åker snabbt upp till Les Grands Montets på morgonen. Visst har det kommit snö. Mellan 20-30 cm sursnö, trots 2500 meters höjd! Toppkabinen stängd pga vädret både tisdag och onsdag och sikt = 0,1 meter. Får ett bra åk i en svart pist på morgonen via "Bouchard". När vi ska ta den igen så är sikten så dålig så vi får följa (den bristfälliga) pistmarkeringen ner i sakta mak. Efetrmiddagen kräver vattenskidor. Snön påminner mycket om i Hemavan på Valborg. Offpist är inte på tanke för oss dödliga då sikten är så dålig samt lavinfara. Dessutom finns lite snö så risken för ris, sten eller annat är stor. Dagen avslutas dyngsur.

Torsdag: Bra väder! Provar Brevent och Flegere. Förmiddan bjuder på riktigt bra åkning då det snöat under natten. Underlaget är hårt och på det ca 20 cm lätt nysnö (Ja ja vi ville också ha upp till knäna..). Bra i alla fall med sikt och underlag för en gångs skull. Vi kan åka var som helst, i skog, offpist och i pist. Äntligen en känsla för hur härligt det skulle kunna vara här. Tyvärr blir det varmt och uppkört (överallt!) vid 12.30 tiden så eftermiddan blir typ Valborg i Hemavan igen! Inte dåligt det. Skönt att tukta pist i smetsnö och pucklar tycker jag. Kortsväng, högt tempo och hårdrock i lurarna – Yeeeeah!

Fredag: Mer Flegere i strålande väder och ett fantastiskt bergsmassiv/landskap. Ingen snö kom under natten men en riktigt bra dag hursomhelst! Tur upp till Aiguille du Midi (3842 meter) på eftremiddagen i den absolut brantaste miljö jag varit i. Vertikal kabinbana! Helt otroligt häftigt, blev lite knäsvag.

Lördag: Bakis, vilodag och hemresa.

Sammanfattning:
Mer bra än dåligt väder under veckan.
Fantastiskt landskap!
Trevlig by och bra ös på nätterna.
Valle Blanche gick inte att åka för oss på grund av dåligt väder. Hade stått över ändå.





Skidåkningen då? För mig som premiärresenär till Alperna (förutom Kaprun och sommarskidåkning) så hade jag väntat mig lite mer. Snötillgången kan vi inte göra något åt så det får vara men.. Hade inte behövt alla bussresor till systemen, trodde att pisterna skulle vara längre mm. Ok Chamonix är ett ställe för freeriders och offpistare och jag är mer en gammal pist racer men om man nu inte är en "Haute routare" av brutala mått så finns det säkert bättre ställen för skidåkning i alla fall för en sån som mig. Landskapet i Chamonix dalen är dock brutalt och helt fantastiskt! Inte konstigt att de har tre gånger så många turister på sommaren som på vintern.

Själv kommer jag över påsk att åka till Tärnaby/Hemavan och lägga de få pengar jag har kvar på helikopterlyft. Jag hade kunnat åka mycket helikopter för pengarna jag lagt på Chamonix resan. Ok missförstå mig rätt nu, det var en fantastisk upplevelse men jag har inte tålamod att som många "skidbums" sitta på Chambre Neuf och tålmodigt vänta på årets stora dump… Eller så är det helt enkelt för avancerat att komma till de bra ställena för en som mig som gärna åker kabinbana. Såg många som drog iväg över bergen som bergsgetter och de hittade säkert underbar åkning!

Skidorna då?!
Visst Dynastararna (Legend 8000 185cm) funkade mycket bra för mig i det före som var. Inga problem i pisten i vare sig sursnö med pucklar, nypistat eller isfläckar. Greppar bra om man trycker på men de fladdrar ju en del i höga farter. Fick inte chans att prova den riktigt djupa snön men jag inser nu att jag absolut skulle kunna tänka mig drygt 90 mm i midjan vi de förhållandena, men när hittar man den snön?! I det lilla puder vi hade fungerade de nog så bra.

Jag kommer nog att skaffa en vass pistskida för att få ut det jag vill ha av MIN åkstil och de ställen jag oftast åker på. Blir det brutal djupsnö på Mortsfjället eller nästa gång i Alperna så hyr jag gärna ett par fetingar.
 
Att lära en gammal hund sitta
Skönt att höra om en bra resa, dock så har ju min polare i cham redan plockat fram och börjat pilla på cykeln(för några veckor sen), inte mycket till säsong i år inte.

Bra att testa dig fram till ett korrekt köp, är det pist som är din grej så är det klart att du ska ha en pistskida. Men som du säger, när väl dumpet infinner sig så testa ett par riktiga fetingar. Känsla.
 
Tillbaka
Topp