Nog för att det är fint i Ramund, men det är rätt korta sträckor vi talar om där. Dessutom blir det väldigt snabbt uppåkt och i de branta partierna är det väldigt tajt mellan träden, i alla fall om man åker telisar.
Nej, min röst hamnar absolut på Kittelfjäll, även om snötillgången där givietvis är varierad. Bästa ställena är som vanligt långt åt sidorna - som på alla ställen - men absolut bäst tycker jag att det är så långt till vänster i systemet - nerifrån sett - som man kan komma. Där finns ett par riktigt öppna områden, där höga gröva träd blandas med småbjörken, och dessutom är lutningen riktigt hyfsad. Absolut i klass med Drömskogen på Grand Montet, även om fallhöjden givetvis inte kan jämföras.
En dold pärla är dock Tänndalen, och då främst området till vänster (nerifrån igen) om Svansjöliftarna. Ta toppliften och stig av åt vänster. Peka skidorna lätt och höger och ta sikte på knölen några hundra meter ned. Kasta dig ut för branten bakom knölen (typ två svängar lång) och sikta sedan snett åt höger över det flacka partiet nedanför. Försök glida fram ändå till skogskanten där det är som en öppning i skogen. Väl där ser det riktigt fint ut rakt ned, men skråa ändå lite mer till höger tills du kommer till upphuggen "ränna". Där åker du sedan ner och om du håller lite svagt höger hela tiden, får du Härjedalens överlägset längsta liftnära skogsåk. Längs ned väntar ett skidspår som gör stakningen tillbaka till et minimum av ansträngning.
Gött mos!