Bumpar en gammal fin tråd!
Såhär nått/några år efter dynafit-boomen tänkte jag att det kunde vara kul att jämföra erfarenheter vad gäller tex hållbarhet och liknande.
Skaffade ett par FT-10 i slutet på 2007 säsongen och sen dess har dom varit med på följande äventyr:
Chamonix, ca 10 åkdagar. ca 50/50 turer och åkning i system. Hård snö.
Sunnmöre, 1 vecka, 50/50 tur/system. Puder upp över öronen...
Kanada 2 veckor, ca 70/30 tur/system. Hård snö.
Tarradalen 3 åkdagar, 100% tur, varierat underlag.
Murren/Engelberg, 1 vecka, 100% åkning i system. Överlag mjuk snö.
Lofoten/Narvik 5 dagar. Mest turåkning. Varierat underlag.
I början var jag lite skeptisk. Tog det lugnt och höll tillbaka. Hade lite problem första tiden men allt var relaterat till mitt eget handhavande. Man måste lära sig att kliva i bindningen på rätt sätt för att slippa bekymmer. Ett tag körde jag alltid i första låsläget för att känna mig trygg, men har sedermera återgått till att för det mesta köra i ski-mode. Det funkar om man inte slarvar med "kliva i proceduren". Skall det åkas hård pist eller liknande låser jag dock ett snäpp!
Med tiden slutade man också hålla tillbaka på åkningen. Jag kör precis likadant med dynafit som jag skulle gjort om jag hade haft ett par vanliga alpinbindningar under fötterna. Hoppar mindre dropp upp till några meter och släpper på fullt i pucklar och annat stök. Inga problem. Värre saker än så har jag inte förmåga eller mod nog för...
(Riktig rå-racing i pist är nog det enda jag backar lite på med denna bindningen.)
Hade isär dom ifjol och passade på att leta efter tecken på skador. Spanade tex efter sprickor i alu-stolpen inne i häldelen. Kunde inte hitta någonting. Det enda jag kan se är att stiften är lite "polerade". Jag är imponerad!
Jag väger runt 85kg och har alltid ryggsäck på.
Så, hur går det för er? Har ni kört sönder någonting och hur hårt åker ni med era Dynafit?