jag skulle kunna skriva en uppsats om det här men jag ska försöka hålla mig kort.
- en sak som FIS bidrar med är att friåkningen får exponering i nya kanaler – världscup och vm (och OS) är vedertagna begrepp som folk utanför actionsportsbubblan förstår och kan intressera sig för på en ytlig basis
"hörde du att vi* tog VM-guld i [valfri mindre vanlig sport, t.ex. slopestyle, curling, modern femkamp osv]? vad kul!"
, till skillnad från dew tour och x games som kräver ett visst (om än litet) mått av intresse för att förstå värdet av. med värdet menar jag varför just de tävlingarna är prestigefyllda, inte varför man ska kolla på dem överhuvudtaget. ännu ett exempel på detta är hur x games i princip sedan tävlingens uppkomst besktivits som "actionsporternas OS" – en liknelse gjord med ett redan vedertaget begrepp för att på ett enkelt sätt förklara vad det är frågan om.
huruvida det är bra med den ökade exponeringen gentemot tidigare ointresserade grupper eller inte är upp till var och en att ha åsikter om.
- jag är inte hyperinsatt i ämnet, men jag inbillar mig att en fördel på sikt är att FIS har en hyfsat väl fungerande modell för ranking och tävlingar. till skillnad från inbjudningstävlingar som plockar ut en handfull åkare baserat på olika faktorer – där den aktuella stjärnstatusen inte är helt irrelevant – kan vem som helst börja tävla i lokala FIS-anslutna tävlingar (t.ex SST), skaffa sig poäng och kvalificera sig för att köra tävlingar med högre status. givetvis fanns, och finns, det tävlingar även på lokal nivå som inte har med FIS att göra, men FIS ranking och poängsystem borde kunna funka som en relativt övergripande måttstock.
återigen upp till den enskilde individen att avgöra om de tycker att det är bra eller inte.
jag tror att om en majoritet av friåkarna hade varit bestämt emot att friåkning blev en del av FIS, så hade det aldrig blivit det. därmed inte sagt att mer än 50 procent var uttalat för FIS, men tystnad kan man tolka hur man vill.
ska bli kul att se hur den här tråden utvecklar sig.
fotnot: "vi" – en känsla av tillhörighet med idrottare/lag som oftast kräver ett visst mått av känslomässig involvering i en klubb/förening/enskild idrottares förehavanden, eller att laget/idrottaren representerar ett land, för då brukar det känslomässiga komma ganska automatiskt.