Schubertan1997
Aktiv medlem
Min första lavinupplevelse.
Hej Freeride.
Här kommer en redogörelse för en dag som jag hoppades att jag aldrig skulle behöva uppleva.
Jag befinner mig i Zermatt, och hade min hittills bästa dag idag, med sol och allt puder som fallit senaste dagarna. Efter härliga åk på Gornergrat skulle jag ner till Furi för att ta gondolen upp igen för att äta. På nervägen ser jag den största lavin jag någonsin sett. Hela bergsidan släppte.
Först förstod jag inte om det var folk i, så jag åkte upp på en kam för att skapa en bättre överblick över situationen, och hörde då av andra svenskar att det saknades folk. Så vi pulsade genom snön och började sökningen, som snabbt ledde oss till ett par pjäxor som stack upp ur käglan. Vi grävde fram honom, och hand huvud var krossat, då hjälmen slitits sönder. Har aldrig sett en död människa, och nu låg den en framför mig, efter att ha utfört sporten jag älskar mest.
Vi fortsatte sökningen förgäves, vi hittade prylar men inga fler signaler från transcievers. Vi blev tillslut ivägschasade av fjällräddningen, och jag har aldrig känt mig så arg och otillräcklig innan. Hur fan kan man åka ut på en 30+ gradig sluttning som lapat sol fram till 14:10? Vårt sällskap hade aktivt undvikit bergsidan hela resan av just denna anledning. Det var ju en 4:a på lavinskalan dessutom. Och samtidigt så hade man velat göra så mycket mer.
Jag skrev detta i affekt, och kan vara ett tråkigt men kanske nödvändigt inlägg på denna sidan. Idag kom två personer inte hem från berget. Var försiktiga, så ni slipper gräva upp en medmänniska. För det unnar jag ingen.
På bilderna syns brottkanten, som går över hela sluttningen, och höjden på brottkanten samt Fatmapprofil
Med vänlig hälsning, Jakob
Här kommer en redogörelse för en dag som jag hoppades att jag aldrig skulle behöva uppleva.
Jag befinner mig i Zermatt, och hade min hittills bästa dag idag, med sol och allt puder som fallit senaste dagarna. Efter härliga åk på Gornergrat skulle jag ner till Furi för att ta gondolen upp igen för att äta. På nervägen ser jag den största lavin jag någonsin sett. Hela bergsidan släppte.
Först förstod jag inte om det var folk i, så jag åkte upp på en kam för att skapa en bättre överblick över situationen, och hörde då av andra svenskar att det saknades folk. Så vi pulsade genom snön och började sökningen, som snabbt ledde oss till ett par pjäxor som stack upp ur käglan. Vi grävde fram honom, och hand huvud var krossat, då hjälmen slitits sönder. Har aldrig sett en död människa, och nu låg den en framför mig, efter att ha utfört sporten jag älskar mest.
Vi fortsatte sökningen förgäves, vi hittade prylar men inga fler signaler från transcievers. Vi blev tillslut ivägschasade av fjällräddningen, och jag har aldrig känt mig så arg och otillräcklig innan. Hur fan kan man åka ut på en 30+ gradig sluttning som lapat sol fram till 14:10? Vårt sällskap hade aktivt undvikit bergsidan hela resan av just denna anledning. Det var ju en 4:a på lavinskalan dessutom. Och samtidigt så hade man velat göra så mycket mer.
Jag skrev detta i affekt, och kan vara ett tråkigt men kanske nödvändigt inlägg på denna sidan. Idag kom två personer inte hem från berget. Var försiktiga, så ni slipper gräva upp en medmänniska. För det unnar jag ingen.
På bilderna syns brottkanten, som går över hela sluttningen, och höjden på brottkanten samt Fatmapprofil
Med vänlig hälsning, Jakob