Eftersom ämnet kom upp tänkte jag dela med mig om Alpint med 1,5åring.
Disclaimer: jag är ingen skidlärare, barnpsykolog, barnexpert, gillar inte aggresiv åkning, gillar mjuka skidor, började själv åka vid 25år så jag minns min första dag på skidor väl (är 37nu).
När min dotter fyllde 1år så läste jag läste mycket på nätet om när det är lämpligt att testa, risker, tekniker men la ned allt sånt och istället för att fokusera på ålder använda sunt förnuft och känna efter om man tror barnet och en själv är redo för testa.
För oss kändes det rätt med 1,5 år och det fungerade bra att hon tom åkte själv i minsta barnbacken som planade ut till stopp, vi var väldigt försiktiga och avbröt om hon inte ville själv.
Vi delade upp allt i steg (inte medvetet från början dock), samt att jag lärde mig mycket om hur hon fungerar som individ under den korta introduktionen till utförsåkning:
Sportlov:
-Hon fick stå på våra skidor och åka med, tyckte det var kul när mamma åkte bredvid och farmor nedan, någon att vinka till.
Påsken: (vädret var väldigt bra vilket hjälpte till i hennes upplevelse, vilket jag insåg i efterhand).
Dag 1:
Visa upp hennes pjäxor som en present som hon fick gå omkring med i snön. Dagen efter på med skidor men det blev tokprotest. Vi hade själva inte skidor på oss själva då.
Dag 2:
Vi satte på oss skidor själva och då plötsligt ville hon också så då var det inga problem att få på skidor. Dra henne runt med staven lite på flaken, för och lära sig att hon måste parera med balansen. (Ungefär här dök det upp att allt jag vill att hon ska pröva måste jag göra själv innan eller samtidigt)
Dag 3:
Nu vet vi att vi själva måste åka skidor för att hon också skulle vilja. Jag satte henne framför mig och hasade tillsammans upp på rullbandet för barn, lyft av (här passade vi på att lära oss att räkna ned från 5 till 1 hopp av). Sedan ut i backen, höll först i händerna vilket inte funkade alls då hon ramlade bakåt, testade med stav framför men det gick inte heller då hon la sig bakåt eller hängde för mycket på staven. Här började hon tröttna så då fikade vi och kollade på dom äldre barnen.
Vi testade igen, höll om höften och det var superbra men jag fick åka dubbelvikt. När hon fick balansen så höll jag om fotlederna så hon kunde känna balansen för att inte ramla bakåt eller framåt, jag fick ännu ondare i ryggen (är lång själv).
Dag 4:
Släppte taget men åkte bakom ifall att och räddade fall några från fall åt sidan eller bromsade. Byte till framför (åkte baklänges själv) för att visa att om man trycker ihop spetsarna så bromsar man. Hon fattade men var för svag för att trycka ihop själv. Nu hade hon balans att kunna glida ned själv.
Dag 5:
Nu fick hon hybris och skulle hasa sig fram till rullbandet på och av själv. Jag stod hela tiden bakom och stöttade då det rycker till när man går på bandet men fick "utskällning" om jag stöttade/lyfte för mycket.
Efter ca 2 dagar med ryggskott och mycket fika så tog vi en blå backe tillsammans med mig bakom för att bromsa/föra ihop skidspetsarna.
Några tips/reflektioner:
-Se till att själv ha skidor som du inte är rädd om, barn går gärna på dina skidor men värst är rullbanden som har vassa metalskenor som garanterat kommer förstöra dina belag på skidorna
-Mycket pauser/fika
-Visa hur andra barn gör för inspiration
-Håll kolla på andra barn så ni inte blir påkörda, jag blev påkörd bakifrån och blev väldigt beskydande då jag insåg vad som kunde hända med en 1,5 åring som väger lite med dålig balans.
