Libanonberget reser sig öster om Beirut i Libanon, med skidåkning på bergskedjans högt belägna sluttningar ovanför kustlandet. Mzaar Kfardebian är den stora skidorten och regionens tydliga centrum för utförsåkning. Faqra, Laqlouq, Qanat Bakish och Zaarour kompletterar med mindre skidområden där kortare åk och familjepister väger tyngre. Skillnaden är betydande: här finns både ett större liftsystem med varierad svårighetsgrad och små anläggningar för en lugnare dag i backen.
Mzaar Kfardebian, även känt som Faraya Mzaar, når cirka 2 465 meter och har cirka 615 meters höjdskillnad mellan bas och topp. Liftarna ger tillgång till öppna bergssluttningar, med nybörjarbackar längre ner och mer krävande pister vid bland annat Mzaar, Jabal Dib och Nord. Det är förstahandsvalet för den som vill variera åkningen snarare än nöta samma korta backe. Kring Kfardebian och Ouyoun el Siman finns också hotell och restauranger som ger vistelsen mer skidortskaraktär. Den angivna säsongen sträcker sig vanligen från december till april, men ska inte läsas som ett löfte om öppna liftar hela perioden.
Zaarour har nordvända sluttningar, snötillverkning och framför allt blå och röda pister, tillsammans med särskilda nybörjarytor. Det gör anläggningen intressant för familjer och åkare som vill utveckla sin piståkning utan ett stort skidområdes omfång. Faqra är också betydligt mindre än Mzaar, med cirka 245 meters fallhöjd och en tydlig klubbprägel. Backarna hör till en privat klubb, så tillträdet behöver kontrolleras före ett besök.
Laqlouq och Qanat Bakish hör till regionens småskaliga, familjeinriktade alternativ. Här är det kortare utförsåkning och ett lugnare upplägg som är poängen, inte långa sammanhängande åk. Qanat Bakish är särskilt beroende av tillräckligt med natursnö för att kunna öppna. Libanonberget passar därför bäst för piståkaren som söker skidåkning i libanesiska berg: Mzaar för störst variation, de mindre anläggningarna för mer avgränsade skiddagar.
Saknar du någon skidort? Tipsa oss


