2011-05-16
Vi har stängt ner Fråga Experten på Freeride. Vi tackar våra Experten för tiden de lagt ner på alla svar. Nya frågor hänvisar vi istället till forumet.



Peter har arbetat i skidpatruller i Riksgränsen, Frankrike och USA samt arrangerat och genomfört offpistkurser och guidningar i Alperna under cirka 20 års tid. Han har varit sportchef och bergsguide på Kebnekaise Fjällstation 1983-1995 och medlem i Alpina Fjällräddningen under 17 år. Peter jobbar som instruktör på Skidpatrullutbildningen i Sverige sedan 1981 och är utbildningsansvarig i SLAO. Dessutom lavinutbildare för bl.a. Fjällräddningen, färdledare, guider och idrottslärar- och folkhögskoleutbildningar.



Hejsan Peter!

Min fråga gäller SLAO utbildningen.
Måste man ha någon förkunskap för att kunna gå
denna kurs?
Kan jag som privat person söka?
Jag är utbildad deltids brandman i dag så jag har lite sjukvårdsutbildning.
Hoppas på svar från dig.

Mvh
Rolle
/

Hejsan
SLAO:s kurser kräver ingen förkunskap från början.
De högre kurserna kräver ofta att du gått de lägre kurserna och de lägre är riktade till "gemene man" medan de "högre" är riktade till de som arbetar mer med laviner i någon form.
Det är ingen sjukvård i utbildningen annat än fria luftvägar.
Lycka till och hör av dig till SLAO.
Peter
/ Peter Mågård

hallå.
tänkte höra med dig om lite olika utbildningar för
det mesta som rör skidor och vinter.
efter några års funderande, eller skidåkande,
så har jag kommit fram till att jag nog måste
jobba inom ett område som jag brinner för.
alltså fjäll/berg under vintern.
alla info är av intresse.
tackar.
/claes.
/

Lite svårt att veta vilket område du vill jobba inom.
ÄR det skidlärare, skidpatrull (pistör) eller bergsguide?
Skidlärare är Skidlärarföreningen, SPS, Friluftsfrämjandet.
SKidpatrull är det SLAO
Bergsguide är det Sv. Bergsguide Org.
Annars så kan man gå någon av dessa friluftsutbildningar så som Fjällledarlinjen i Storuman, Vildmarksledare i Malung är några bra inkörsportar till branschen.
Höres
Peter
/ Peter Mågård

Hej.

Var i StAnton i år och det blev en hel del puderåkning.
Lyssnade på ett föredrag där man sa att det var bättre att åka ner på en sydsida än på en nordsida. Snön ligger kall hela tiden och packar inte ihop sig på samma sätt.

Jag (med flera) trodde att det var bättre att åka ner på nordsidan just av detta skäl eftersom snön inte ändrar form (smälter, fryser igen osv).

Det släppte 2 ganska rejäl laviner på sydsidan när några säsongare var på väg upp men ingen blev skadad som tur var. Var detta en slump?

Kan det vara så att det rent statistiskt går fler laviner på en nordsida just för att de åks oftare, men om lika många skulle åka på sydsidor skulle det gå fler laviner på en sydsida?

/Uffe
/

Hejsan.
Tittar man på statistiken inträffar de absolut flesta laviner på sluttningar som är mot nord och ost.
Det gäller både i Alperna som i Sverige. Det beror bl.a. på att på dessa sluttningar samlas det mest snö, snön ligger opåverkad länge (det är farligt längre tid).
På sydsidorna blir snön fortare stabil tack vare solens värme samt att det ofta ligger mindre snö där. Tyvärr är det ofta sämre skidåkning på sydsidor.
Offpist åkare och laviner villa vara på samma sluttningar (branta, snörika, ”kalla” sluttningar)!
En bra regel är att snön alltid vill bli stabilare och ”värme” påskyndar omvandlingen. Självklart finns det vissa undantag men det är lite överkurs.
Totalt sett åker nog flest åkare på sydsidorna om man tittar på en skidanläggning men det stämmer nog att det åker flest offpist åkare på nord och östsluttningar p.g.a. vanligtvis bättre förhållanden där (kallare och djupare snö). Fler utförsåkare på en sluttning ger säkrare förhållanden, d.v.s. en sluttning som det hela tiden åker folk i går det inte laviner i. Faran är om det snöar mycket under natten kan det bli lavinfarligt igen. Hade det varit utförsåkare DYGNET RUNT på ALLA sluttningar så hade det aldrig varit lavinfarligt. Självklart är detta en omöjlighet så därför ökar därför lavinfaran ibland.
I Alperna blir det ofta laviner på sydsluttningar sent på em. när solen har värmt upp sluttningen, dessa inträffar vanligtvis på eftermiddagen och är därför lätt att undvika. Åk inte på solsidor när solen har legat på flera timmar!
Hoppas det ger svar på dina frågor.
Höres
Peter

/ Peter Mågård

Hejsan!
Jag var nyligen nere i Dolomiterna och prövade på första offpist åket. Vill gärna lära mig att åka offpist med rätt teknik och var man hittar de bästa åken. Jag står nu förvirrad och undrar hur man skall bära sig åt och vart man vänder sig för att bli så bra som möjligt på det? Tacksam ifall du kan hjälpa mig.
/

Konsten att bli bra i offpist!
Detta är mina personliga synpunkter men det kanske kan hjälpa dig.
För att bli bra i offpisten gäller det att åka mycket under alla förhållanden.
Fransmännen säger att en bra utförsåkare skall behärska ”all snö och all terräng”.
Offpist är inte bara lössnö utan lika ofta bristande skare, vindskravel eller annan ”skräpsnö”.
Många gånger gäller det att tvinga sig ut i dålig snö för att få bra träning samt att åka med personer som är duktigare. Jag brukar säga ”att så länge man trillar så utvecklas man”. När man slutar trilla så testar man inte gränserna tillräckligt.
Konsten med att åka bra offpist är att hitta balansen (vanligen mitt på skidan) samt att hitta rytmen. På samma sätt som när man hoppar på en studsmatta gäller det att åka med minimal ansträngning, låt skidorna och underlaget göra jobbet (m.a.o. ”fuska” så mycket som möjligt).
Vanliga ”fel” som ovana åkare ofta har är:
Medvridning, sträva efter att hålla armarna ner mot ”dalen”.
Försöker hoppa runt i svängen, ligg kvar i svängen lite längre så blir det en ”stuts av underlaget”.
Lutar sig bakåt, sträva efter att stå mitt på skidorna, kanske med lite tryck på plösen.
Hoppas jag har gjort mig förstått.
Med dagens breda korta skidor är det en dröm att åka även bristande skare och spårig snö, annat var det på ”den gamla goda tiden”. ”Bra” offpist skidor var 205 – 210 cm smala, stenhårda (storslalom) tävlingsskidor. Tacka produktutvecklingen att ni slipper att åka på dem i alla fall.
Lycka till
Peter

/ Peter Mågård

Hej kanske inte bästa frågan till dig då men eftersom du är lavin och off-pist Expert måste du kunna svara på den här frågan.Jag satt åglodde på Hit List då jag såg Mike Douglas göra en en sjuk bail när dom åkte I Mica BC. han tappa båda skidorna och stavarna. Det jag undrar är? Är vad du som off-pist guider gör om nån du guidar gör det och inte hittar skidorna. Hur gör ni då för att komma ner? Det kanske aldrig har inträffat för dig, Men hur gör ni om det händer. Jag vet att många vill ha svar på den här frågan. Det är ett Stort Stort Mysterium För Mig.

M.v.H
/

Det är en bra fråga och ”logisk”!
Jag kommer inte ihåg att vi har tappat en skida helt men ibland har vi letat länge.
Däremot har det hänt att bindningen (eller staven) har gått sönder eller på annat sätt gjorts obrukbar.
Enklast har då varit att gästen tar en av mina skidor (eller stavar) så åker jag på en skida. Ofta har jag med mig extra stav så det problemet slipper man i så fall.
Ibland har inte det gått utan då har jag tagit gästen på ryggen och åkt ner. Det är tungt och jobbigt men det har gått!
Ibland har det varit långt ner, framförallt om man har gått på stighudar.
Höres
Peter

/ Peter Mågård

Hej,

jag bor uppe i Kiruna med snö 8 månader om året och åker en hel del utförsåkning.

Jag har stora problem med förfrusna tår från att jag i mina yngre dar
förfrusit dem rejält i tighta slalompjäxor. Jag tror att min skidåkning hade
kunnat bli roligare med ett par Therm-ic sulor/värmare. Om inte du själv har någon erfarenhet av Therm-ic kanske du kan vidarebefodra till någon annan utav er "experter"?

Jag är student så
kapitalet är inte det bästa. Jag är inne på Power Pack Max+. Jag vill komma ifrån att behöva ha en extern batteriladdare som till Basix (el byta batterier jämt).

Det finns ju förutom de tre olika PowerPack även LiionPack, med eller utan ThermiControl. Vad är skillnaden egentligen mellan PowerPack och LiionPack förutom olika typer av uppladdningsbara batterier? Vad ger egentligen bra värme utan att kosta skjortan?

Hade varit väldigt tacksam för vägledning!

Skidsugna hälsningar från ett vintrigt Kiruna
//Veronica
/

Hejsan
Enligt klimatforskarna går vi mot en varmare tid men det kanske inte är någon tröst för dig just nu!
Du är inte ensam om problemet med frusna tår. Mina egna har fått mycket stryk under åren och det är först på senare år jag skaffat värmesulor.
SÄllan har jag blivit nöjd med någon teknisk landvinning som med värmesulor. De har räddat många kalla dagar.
VIlken modell som är bäst kan jag tyvärr inte svara på eftersom jag inte är insatt i alla modeller och varianter som finns.
Andra saker som kan förhöja komforten är att se till att skorna är ordentligt varma när du sätter på dem, ullstrumpor (ullfrotée)men det känner du säkert till.
Jag fick tag i ett par "överdragsvärmesko" till pjäxorna som var otroligt bra. Det är som bekant bättre att sätta en socka utanpå skon om det är kallt än att klämma in den i skon.
Själv har jag ett par "komfort" pjäxor som är lite större (ryms lite mera stumpor och luft) för dessa kalla vinterdargar. När det blir varmare så får de tajta pjäxorna komma fram.
Lycka till i vintern
Peter

/ Peter Mågård

Hej!

Jag har åkt skidor som liten, är absolut inget proffs, skulle vilja påstå att jag är en medelgod åkare. Men jag har, och har länge haft ett problem när jag åker. Bindningarna löser ut, hur hårt jag än ställer dem när jag åker på riktigt brant och hårt underlag. Ibland också i lössnö. Vad gör jag för fel?!
Jag förstår att det kan vara svårt att svara på, när du inte sett mig åka, men kanske har du stött på någon annan med samma problem?

Mvh,
/

Varför bindningen löser ut är som du förstår mycket svårt att svara på men med dagens bindningar/skor så är det troligen inställningen som är fel.
Om förspänningen är för hård eller för lös så kan det orsaka tjuvutlösningar.
Förspänningen är hur hårt häldelen pressar framåt och hur den ställs in måste du fråga en skidverkstad. Varje modell är "unik".
Det kan också vara att du har en bindning som är för "lätt för din åkstil.
Men tyvärr kan en bindning "tjuvutlösa" även om allting är rätt inställt.
Hoppas det hjälper dig lite.
Peter

/ Peter Mågård

Jag har tänkt att köpa nya skidor och jag undrar om du kan ge mig lite tips. Jag har mest åkt pist, men har åkt en del offpist också. Jag kommer nog åka mer och mer offpist, så jag vill ha skidor som jag kan växa med. Man kan säga att jag är en åkare över medel. Jag är 190 och väger 82kg. Nu undrar jag vilken skida som jag ska köpte, det finns ju hur många som helst. Jag har tittat på: Head Monster, Ross Bandit, K2 Appache, Dynastar Legend, Völkl Unlimited, Nordica Hot road. vilka ska man ha HJÄLP!!
Tack på förhand.

Mvh: Allround
/

En hopplös fråga att avara på men det bästa är att få möjlighet att prova skidorna.
Näst bäst är att prata med en bra skidaffär som verkligen kan sina saker.
Vet inte var du bor men ALpingaraget i Stockholm är en bra butik.
Adams i GÖteborg är en annan butik som brukar kunna sina saker.
Lycka till i vinter
Peter
/ Peter Mågård

Tja
Hade tänkt att åka upp med en polare till riksgränsen i sommar/vinter men hur stor i chansen att en lavin kan uppkomma där och i såfall vad ska man ha för lavin skydd hört att reco är det bästa men vad har du för syn punkt?,./Pontus
/

Risken för att du skall råka ut för en lavin i Riksgränsen är minimal men det finns ändock en risk.
Det finns inget "skydd" för laviner däremot ett antal räddningshjälpmedel varav RECCO är ett.
SKall du bara åka i närheten av anläggningen så är det tillräckligt med RECCO men skall du ge dig iväg på längre turer så bör du kompletera med trensceivers, spade och lavinsond.
Lycka till i vinter.
Peter
/ Peter Mågård

Hej igen peter

Det blev en Barryvox, känns som att det är ett mycket bättre alternativ.

Men efter en del läsning här på freeride och samtal med kunnig personal i butik har jag slagit min panna blodigt i tanken på vilket sökmönster som man ska använda sig av. Vissa säger att man ska gå i rutor (ungefär som rutorna på en karta) medans andra är helt övertygade om att man ska gå i en spiral och sedan finns de ytterligare de som säger att det ena är för digitala och det andra för analoga.

Eftersom barryvoxen är både och så undrar jag vilket man ska använda sig av (eller vilket du rekommenderar).


Tack tack
/

Det stämmer att med analoga är det enklare att söka med korssökning och med digitala används ”induktionssökning” (airportapproach).
Det går även att söka med analoga enligt airportapproach och vise versa.
Mycket enkelt förklarat.
Med airportapproach metoden så håller du pilen i mitten av sändaren och när du närmar dig den begravde så sänker du sökaren mot marken och går långsammare. Ungefär som ett flygplan som skall landa på en flygplats. I slutfasen måste du dock använda korssökningen för exakt lokalisering av den begravde.
Barryvoxen har både analog och digital där man främst använder analog på långt avstånd samt när det är flera begravda och digital sökning för finlokaliseringen ”pinpoint” samt för enstaka begravda.
Hoppas det var lite svar på dina frågor.
Återkom gärna annars.
Peter

/ Peter Mågård