2011-05-16
Vi har stängt ner Fråga Experten på Freeride. Vi tackar våra Experten för tiden de lagt ner på alla svar. Nya frågor hänvisar vi istället till forumet.



Peter har arbetat i skidpatruller i Riksgränsen, Frankrike och USA samt arrangerat och genomfört offpistkurser och guidningar i Alperna under cirka 20 års tid. Han har varit sportchef och bergsguide på Kebnekaise Fjällstation 1983-1995 och medlem i Alpina Fjällräddningen under 17 år. Peter jobbar som instruktör på Skidpatrullutbildningen i Sverige sedan 1981 och är utbildningsansvarig i SLAO. Dessutom lavinutbildare för bl.a. Fjällräddningen, färdledare, guider och idrottslärar- och folkhögskoleutbildningar.



hej Peter!
Överväger att flytta ner till alperna (schweiz, vallis) igen när våra tonåringar är utflugna!
Funderar på om skipatrol yrket. Har du erfarenhet av hur man tar sig in lättast i yrket i den delen av alperna?
Hälsningar Tomas
/

Hej Alpis
Det kan nog vara svårt att komma in i yrket i Alperna. Det är mest folk från orten som arbetar som skidpatrull.
I USA och Canada är det mycket vanligare att det är "utsoknes" som jobbar på skidanläggningarna.
Men vill du försöka så är det bara att ta personlig kontakt och visa intresse.
Lycka till
Peter
/ Peter Mågård

Hejsan!

Tänkte bara kolla vad en "normal" lön är för en person som ingår i skidpatrullen? Såg att du hade jobbat på en del olika ställen, hur skiljer sig lönerna mellan dessa platser?

Vore ytterst tacksam för svar!

Mvh
Viktor
/

Hej Viktor
Har inte koll på exakta lönen men den borde röra sig runt 19-20' lite beroende på hur du räknas och yrkesvana.
Bäst är att kolla med H&R facket. De flesta anläggningar följer avtalen.
Men lönen är inte allt, du får ett roligt och givande jobb, får vara ute samt träffa (possitiva) gäster.
Höres
Peter
/ Peter Mågård

Ja håller på med ett skolarbete och ja undrar var i världen det är vanligt att laviner förekommer ? Tack på förhand !
/

Platser med höga branta berg och mycket snöfall.
Alperna, Himalaya, Klippiga bergen, Anderna, m.m.
Höres
Peter
/ Peter Mågård

Hej Peter!

En liten klurig fråga. När ska man egentligen åka efter ett snöfall? Enligt regelboken ska man ju vänta 24 timmar efter det att det slutat snöa och vinden lagt sig. Vilket för en genomsnittslig fjällbesökare inträffar en gång vart tionde år.

Nåja: två gånger har jag vart med om laviner som gått. Senast igår på Abiskobergets baksida (rännorna i Björkliden). I fjol på Vassi (normalvägen ned). Ingen skadades men vid ett tillfälle drogs en åkare med.

Förutsättningarna för åken var undefär lika. Snöfall men framför allt vind som fyllde sluttningarna med snö, detta hade pågått under ca 48 timmar när lavinerna gick. Min uppfattning om timing och läge på åk i denna typiska bild för svenska fjällen är så som följer:

Om det inte ligger instabila lager under (kollat med tapptest) så är det bättre att åka medan snön är lätt och inte börjar bli vindpackad. Alltså upp och åk så fort som möjligt. Detta givet på dom åk där inte lutningen är sådan att lössnölaviner bör kunna gå. Vad säger du om den strategin?

Vid båda tillfällena så började det översta lagret av lössnö att vindpackas och bli vågigt. Inte bristande skare utan "vindpackad puder" med ett mjukt lager under. Kan man generellt säga att denna typ av snö är bra underlag för flaklaviner? Är vågformad drivsnö ett tips på att åket kanske inte är jättebra att genomföra? Man kunde inte höra några suckanden eller snö som satte sig i dessa lägen. Inga stora flak som sprack runt skidorna påvägen upp.

Min uppfattning är oxå att denna typ av snö snabbast bildas i tajta rännor och på konvexiteter där dels vinden blåser hårt (konvexerna) och där vindtunnlar bildas (rännorna). Alltså borde större ytor vara smartare val vid dylika förhållanden. Eller?




/

En klurig fråga men jag får väl ta andras visdomsord till hjälp.
Vassijaure so du nämnde är en typisk läsluttning och även rännorna ned mot Björkliden om vinden kommer från ”rätt”(fel) håll.
Man vet att de absolut flesta laviner inträffar inom ett dygn efter ett snöfall.
Arnorld Lunn, (en tidig engelsk ”skidguru”) skrev ”En god regel är att vara misstänksam mot branta sluttningar ända tills träden är fria från snö”, d.v.s. snön har omvandlats mot stabilare sammanhållning.
Du har rätt i att så läge snön är lätt och opåverkad av vinden så är inte lavinfaran så stor heller.
I USA där det kan komma enorma mängder snö på kort tid säger experterna att om snön bara faller stilla så händer inte så mycket med lavinfaran. Men om det är lite vind i samband med snöfallet så går lavinfaran från grönt till illrött!

”Vinden är modern till alla laviner” kan man överdrivet säga men det ligger mycket i det.
Där vinden blåser bort minskar lavinfara för att öka där vinden ”lägger” snön

Därför vill man gärna att det åker folk i lavinområdet även under ett snöfall för att stabilisera snötäcket. Det är tyvärr svårt när vi pratar om områden långt från liftanläggningarna.
Suckar och sprickor i snön är som du säger ett bra tecken men det krävs att snön har blivit ordentligt vindpåverkad för att höra och se detta. Du hade ett förstadium till det som du beskrev som ”vindpackad puder”. Snön var lös men ändå vindpåverkad.

Sammanfattningsvis:
I Sverige är det sällan det kommer mycket snö utan att det blåser någonting så därför blir det ofta lavinfara i samband med snöoväder. I Alperna och Nordamerika händer det ibland.
Det svaga lagret kan bildas under ett snöoväder t ex. vindstilla några timmar.

Kul att du försöker se sammanhang med tidigare situationer, det är så man lär sig någonting.

Hoppas det var svar på dina frågor.
Peter

/ Peter Mågård

Hur är det egentligen när det kommer till trancievers och walkie-talkies/mobiltelefoner? När jag gick en kurs för att lära mig mer om min tranciever ställde jag frågan till kursledaren varpå han svarade att mobiltelefoner kan störa trancievern och bör därför vara avstängd, däremot walkie-talkies fick jag inget vettigt svar på. Känns som att detta är lite utav en gråzon, man vet inte riktigt vad som stämmer...

/Mackan
/

Hej Mackan
Vet inte vad din kursledare hade för underlag för sitt påstående men hoppas det var väl underbyggt.
Sedan kan det vara skönt att ibland ha telefonen avstängd när man är ute i naturen.
Det finns ett exempel på några pistörer som missade en begravd tack vara störning från mobilen men jag tror problemet var men mänskligt (handhavande)
Frågan om transceivers blir störda av mobiltelefoner har debatterats många gånger och jag har provat många olika kombinationer av mobiltelefoner och tran.
Generellt så ligger dessa tekniska apparater (mobil och tran.) på helt olika frekvenser och borde därmed inte störa varandra men om sändarsignalen är tillräckligt stark och apparaterna är nära varandra kan man få in störning även i dessa fall.
Mobiltelefonen sänder ut en ”söksignal” till masten med jämna mellanrum för att tala om var den befinner sig, där i mellan är mobil tyst för att spara batteri.
Man hör det ibland om mobil ligger nära en radio genom att det sprakar till i radion. Däremot när telefon ringer eller blir uppringd sänder den självklart ut en signal. Desto längre bort från masten, desto starkare signal.
Jag har som sagt var provat med digitala tran. (förändringen syns lättast på digitala) som är på mottagning (sökning) och har en mobil i närheten men ingen synlig förändring. Även när mobil ringer eller blir uppringd blir det ingen märkbar skillnad.
När tran. ligger på sändning så finns heller ingen störning i de tester jag gjort.
Har provat ett antal olika kombinationer och ingen har gett någon förändring men självklart kan det finnas någon kombination mellan mobil så min rekommendation är att vill du ha på mobil så har den en bit från tran., d.v.s. har du tran. på ena sidan så ha mobil i en ficka på andra sidan.
Du kan även stänga av mobilen om (när) du skulle behöva söka för att vara extra säker.
Ta och prova med din egen tran. och mobil och se om du kan få fram någon störning. Prova både under sökning och sändning och även när telefonen ringer.
Mobilerna har gjort att i Alperna har tiden till den organiserade räddningen kommer fram ( på offpist och turåkare) har sjunkit till under 18 minuter (i snitt) från larm. Det innebär att vid nästan alla lavinolyckor så är den org. räddningen framme under den kritiska tiden.
Ofta blir det mycket koncentration på sökning med tran. och man glömmer att titta. Många begravda har någon (ibland knappt synlig) kroppsdel ovanför snön och då behövs ingen tran. Så kom ihåg att titta fast ni har tran. samt se till att alla har spade och sond med er.
Lycka till i vinter
Peter

/ Peter Mågård

Hej Peter!

Jag sitter och skriver på ett projektarbete om lavinsändare. Och blir inte riktigt klok på den tekniska
skillnaden mellan en analog och en digital sändare.

Vad är skillnaden egentligen?
Som jag har förstått så har de analoga bara en "antenn" medans de digitala har två eller tre.
Vad är det som gör att en analog sändare ofta har längre räckvidd än en digital?

Tjipp!

/

Skillnaden är att den analoga tar emot signalen från sändaren och ”gör signalen hörbar”.
De digitala tar emot signalen och processar signalen och ”visar” signalen på något sätt, vanligtvis avstånd. Har den digitala två antenner (i 90 graders vinkel) så kan mottagaren även se vilken antenn som får den starkaste signalen och därigenom avgöra varifrån signalen kommer ifrån.
Viktigt att veta är att den visar varifrån signalen kommer ifrån, INTE vilken riktning sändaren ligger. Signalen sänds ut från sändaren som ”skalet på en appelsin” , från centrum går signalen rakt ut ”uppå” för att sedan vika av och komma tillbaka underifrån. Inte vetenskapligt korrekt men hoppas du förstår.
Därför kan pilen peka rakt fram fast sändaren ligger vid sidan av dig. Du skall därför att närma dig sändaren som ett flygplan som går in för landning. Du svänger upp mot landningsbanan och sänker dig mot marken (Air port approach).
Har mottagaren tre antenner kan den även känna djupet på sändaren.
Eftersom den digitala mottagaren inte är lika fantastiska som det mänskliga örat kräver de en starkare signal för att kunna säkerställa signalen från det omgivande bruset. Jämför att du kan höra vad någon säger till dig på en fest fast det är många andra som samtidigt pratar högljutt.
En person med hörapparat kan inte detta.
Därför har vanligen en analog längre räckvidd (hör svagare signal) än en helt digital.
Tillverkarna har vanligen löst detta problemet med att mottagaren är analog på långa avstånd (bara hörs signal) för att gå över till digital när signalen blir starkare (visa avstånd och pilar).
Hoppas svaret duger.
Peter

/ Peter Mågård

Hej Peter!

Jag har sett att du brukar rekommendera boken "Laviner", men jag kan inte hitta något ställe där den säljs. Vet du var man kan köpa den?

Mvh, Jonny
/

Hej Jonny
Prova på Naturvårdsverket eller på SLAO.
Det borde ha boken.
Lycka till
Peter
/ Peter Mågård

Hej
Jag har hört ett rykte (som min lavinkurslärare berättade) om att det inte finns någon som räddats med ett Recco-system. Därmemot är det ett bra likfinnar-system p.g.a. att det tar sån lång tid att få dit ett recco-system till platsen.
Stämmer ryktet eller finns det någon som räddats m.h.a. recco?

Vänliga hälsningar
Mårten
/

Du kan ju upplysa di lavinkurslärare att det är många som har blivit hittad med RECCO systemet.
Vet inte hur många men det är två siffrigt vet jag. Det är alltid svårt att få statistik vid lyckade räddningar, där det omkommer personer blir det vanligtvis en polisrapport. Detta är självklart beroende på vilket land det är frågan om.
Vissa av de räddade har haft annan elektronisk utrustning på sig som RECCO detektorn har hittat. Det kan vara kameror, ”parkeringskvitton”, mobiltelefoner, m.m., men de flesta har haft RECCO reflektorer på sig.
Nu används RECCO systemet vid nästan alla lavinräddningar i Alperna, USA och Kanada och flera kläder, hjälmar och pjäxor har reflektorer inbyggda så statistiken kommer säkert att ”förbättras” med tiden.
Hoppas svaret duger.
Stay alive in winter
/ Peter Mågård

Tjena Peter! Jag är en kille som älskar att åka skidor över allt annat. Jag åker överallt, pist, park, och framförallt min favorit: puder. Efter många år i backen har jag bara grundläggande kunskaper om laviner. Detta är för mig ett litet problem eftersom jag på senare tid börjat söka mig till de branta, och klippiga delarna av bergen. Är medveten om att riskerna med laviner ökar kraftigt på dessa ställen. Dit jag vill komma är att jag vill skaffa mig mer kunskap om laviner, kanske gå en kurs? Vet om att det finns en bra utbildning i åre, men eftersom jag bor 70 mil därifrån är jag inte direkt där varje helg. Finns det utbildningar på några andra ställen? Kanske runt sthlmstrakten? Jag vill som sagt helst av allt gå en ordentlig kurs där jag får lära mig hur man beter sig i en lavin i praktiken, inte i teorin. Tacksam för svar! / Marcus
/

Hej Marcus
Som du har förstått så finns det bara ett bra sätt att skaffa sig kunskap om laviner och det är erfarenhet.
Enklast sättet att få denna erfarenhet är att ”få” någon annans erfarenhet, d.v.s. gå en kurs.
”Den kloke lär av andras misstag, den dumme av sina egna” är ett kinesiskt ordspråk som jag tycker passar bra in.
Bäst är som du också sade gå en praktisk och tillämpad kurs under fina förhållanden.
Jag har själv gått många kurser med olika ledare och på olika orter. Min åsikt är att kursens ”värde” hänger på ledarens kunskaper/erfarenhet samt de lokala förutsättningarna.
Själv går jag hellre en kurs med en erfaren och pedagogisk ledare på en ort med dåliga förutsättningar än tvärt om.
Det är ju erfarenheten av ledaren du som kursdeltagare vill ha och inte möjligheten att ”åka i djupsnö”.
Stockholm är inget bra ställen för att hålla praktiska lavinutbildningar däremot har jag hållit många teoretiska utbildningar där för att senare avsluta med en praktisk tillämpning i fjällen någon dag.
Så om du skall gå en utbildning så rekommenderar jag att lägg större vikt vid ledarens erfarenhet än kursorten. Det finns allt för många ”teoretiska experter” så väl i denna bransch som i andra branscher.
Sök därför hellre upp välrenommerade instruktörer och åk dit där de har kursen, det kan vara väl investerade pengar.
Hoppas detta hjälper dig vidare.
Lycka till i vinter
Peter

/ Peter Mågård

tjo ! emil bertilsson här , jag är en kille på 16 som ska flytta uppåt med familjen. älskar åka skidor å jobbat lite som skidlärare på några lov . jag såg att du utbilda guider å fjällledare och jag undrar lite om vad man behöver för å bli guide eller fjälledare. om man behöver gymnasikompetens eller vara en speciell ålder? för att utbilda sig. tack på förhand!
/

I nuläget finns det inga specifika krav på din utbildning eller erfarenhet men en mycket bra grund är Storumans FHS eller Malungs FHS.
Inget krav på någon form av gymnasieutbildning men snart kommer det säkert att bli krav på genomgångna kurser. Naturvårdsverket jobbar på att genomföra en sådan examination.
Lycka till med din framtid.
Peter
/ Peter Mågård