MnO
Aktiv medlem
Några parametrar vid val av dv-kamera
Jag skrev just ett inlägg i en gästbok som kanske kan vara av intresse för fler än mottagaren. Därför postar jag det i ett lätt redigerat skick här på forumet.
---------------------
Grundfrågeställning: Vad ska jag välja för videokamera för filmande av skidåkning? Är det värt prisskillnaden att gå upp till en 3CCD-kamera för att få bättre bildkvalitet?
---------------------
Det var ett tag sedan jag köpte min nuvarande dv-kamera och jag har därmed tappat detaljkollen på marknaden när det gäller den senaste generationens modellprogram. Jag skippar snacket om specifika modeller och inriktar mig istället på lite allmänna tips.
Bildkvalitet är inte så viktigt faktiskt när det gäller rörliga bilder. Man har inte alls samma kritiska blick som vid granskande av stillbilder. Upplevelsen styrs helt enkelt mycket mer av motiv, klippning, kameraföring och liknande än av ren bildkvalitet.
Jag tycker att följande aspekter är viktiga vid val av kamera och annan kringutrustning för att filma skidåkning:
Skakskyddet/bildstabilisatorn.
Den absolut viktigaste parametern enligt mig. Att tro att man ska filma med stativ jämnt är en utopi. Det gör man inte. Vi använde inte stativ en enda gång när vi filmade till Beyond Boarders tex (se https://www.freeride.se/forum/thread.php?t=24443 för info). Att titta på skakiga bilder är en ren pina oavsett bildkvalitet eller åkarprestation. Det finns exempel på amatörfilmer här på freeride som upplevs som betydligt sämre än vad dom egentligen är bara för att skaparna har filmat med en kamera med dåligt skakskydd. Hellre en kamera för 3000 med bra stabilisator än en för 10000 med en dålig. Nästan alla kameror under 10-12000kr har enbart digital stabilisator, men det skiljer förvånande nog mycket mellan olika tillverkare. Panasonic och JVC är exempelvis överlag ganska kass i de lägre prissegmenten, inkluderat Panasonics enklaste 3CCD-kameror. Jag har testfilmat med eget band och gjort jämförelser mellan min egen ganska enkla Sony-dv och en av Panasonics billigaste 3CCD:s. Så länge kameran är still eller är i teleläge piskar 3CCD:n Sonyn. Färgövergångar blir snyggare och skärpan blir bättre överlag. Men så fort man börjar röra kameran handhållet och zoomar in mer än 6x tar Sonyn över totalt. Vid handhållen 10x zoom är bilden från Sonys enkla modell tydligt behagligare att titta på, och Panasonicen ger ett helt oanvändbart resultat. Testa alltså kameran UTAN dom där visningsstativen som brukar vara standard i butikerna. Numera finns det modeller i Panasonics utbud i prisklassen 7000kr som har optisk stabilisator.
Ergonomi.
Zoomreglage och recordknapp får inte vara för små. Man ska kunna hantera kameran med handskar på. En snabb zoom kompletterad med ett litet/dåligt reglage kan ödelägga filmningen av vinterns bästa åk. Ta med handskar till butiken och provzooma och starta/stoppa.
Exponeringsprestanda.
Snö och skidåkning är en krävande miljö för ljusbehandlingen i kameran. En åkare som åker bland stenar och berg tex gör att kameran måste klara ljusövergångar på ett snyggt sätt. Vi hade vissa problem med två Sonykameror som överexponerade i automatikläget i vissa situationer av nämnd typ. Ett exponeringslås som är lätt åtkomligt (dvs inte inne i någon meny på en pekskärm alá Sony) är värdefullt.
Antalet kameror.
Fler kameror ökar chansen för att få till en bra vinkel vid sekvenserna och minskar risken för att man ska få batteritorsk eller bara att någon glömmer kameran hemma en bra dag. En kamera i en grupp är för snålt. Vi hade tre kameror på vår senaste säsong, varav en krånglade den mesta tiden. För filmens slutresultatet är det garanterat bättre att satsa på två billiga kameror (eller en halvdyr plus en billig) i jämförelse med att gå upp kanske 4000kr i pris för att få bättre teknisk prestanda.
Förvaring/hantering av kameran under åkning.
Det har egentligen ingen betydelse för kameravalet, men det är ändå en mycket viktig fråga. Kameran måste vara väl skyddad mot slag för att hålla en hel säsong. Man ska inte behöva hålla igen på åkningen bara för att man har kameran i ryggan. Det måste också gå fort att ta upp och att plocka ner kameran vid filmning. Att ha kameran nerpackad under en massa andra prylar gör att irritationen sprider sig i gruppen eftersom det tar tid för filmaren att bli klar. Är det en bra dag vill man åka så effektivt som möjligt och inte stå och vänta på kameramannen (för mycket). En ryggsäck med separat toppfack i lagom storlek är bäst tycker jag. Jag använder DaKine Ridge L och har hittills inte hittat någon ryggsäck som är bättre för ändamålet. Inred facket med lite plastplattor och skum för att skydda kameran så bra som möjligt utan att för den skull göra det bökigt att ta fram den. Då får man dessutom en hög position i ryggsäcken, vilket gör att man inte klämmer kameran mot ryggstöden på sittliftarna.
Lagring av råmaterial.
I takt med att hårddiskkameror blir vanligare blir frågan om säker lagring av råmaterialet allt mer central. Jag fasar för tanken att åka runt med resultatet av en hel säsongs filmande i ryggsäcken framme i april. En förlust av kameran i ett sådant läge är katastrof. Stöld eller krasch spelar mindre roll. Har man en hårddiskkamera måste man ha kontinuerlig tillgång till en dator för att säkra filmmaterialet både på datorns disk och på dvd-skivor. Har man en dv-kamera är det rekommenderbart att använda korta band. Det kan vara lockande med 90-min-band, men då åker man också runt med mycket material som riskerar att förstöras. Använd kortare band och byt ofta. Captura också om möjligt bra sekvenser till datorn redan under vintern för att vara säker på att dom inte förolyckas på något sätt.
Det går säkert att fylla på med mer tips.
---------------------
Grundfrågeställning: Vad ska jag välja för videokamera för filmande av skidåkning? Är det värt prisskillnaden att gå upp till en 3CCD-kamera för att få bättre bildkvalitet?
---------------------
Det var ett tag sedan jag köpte min nuvarande dv-kamera och jag har därmed tappat detaljkollen på marknaden när det gäller den senaste generationens modellprogram. Jag skippar snacket om specifika modeller och inriktar mig istället på lite allmänna tips.
Bildkvalitet är inte så viktigt faktiskt när det gäller rörliga bilder. Man har inte alls samma kritiska blick som vid granskande av stillbilder. Upplevelsen styrs helt enkelt mycket mer av motiv, klippning, kameraföring och liknande än av ren bildkvalitet.
Jag tycker att följande aspekter är viktiga vid val av kamera och annan kringutrustning för att filma skidåkning:
Skakskyddet/bildstabilisatorn.
Den absolut viktigaste parametern enligt mig. Att tro att man ska filma med stativ jämnt är en utopi. Det gör man inte. Vi använde inte stativ en enda gång när vi filmade till Beyond Boarders tex (se https://www.freeride.se/forum/thread.php?t=24443 för info). Att titta på skakiga bilder är en ren pina oavsett bildkvalitet eller åkarprestation. Det finns exempel på amatörfilmer här på freeride som upplevs som betydligt sämre än vad dom egentligen är bara för att skaparna har filmat med en kamera med dåligt skakskydd. Hellre en kamera för 3000 med bra stabilisator än en för 10000 med en dålig. Nästan alla kameror under 10-12000kr har enbart digital stabilisator, men det skiljer förvånande nog mycket mellan olika tillverkare. Panasonic och JVC är exempelvis överlag ganska kass i de lägre prissegmenten, inkluderat Panasonics enklaste 3CCD-kameror. Jag har testfilmat med eget band och gjort jämförelser mellan min egen ganska enkla Sony-dv och en av Panasonics billigaste 3CCD:s. Så länge kameran är still eller är i teleläge piskar 3CCD:n Sonyn. Färgövergångar blir snyggare och skärpan blir bättre överlag. Men så fort man börjar röra kameran handhållet och zoomar in mer än 6x tar Sonyn över totalt. Vid handhållen 10x zoom är bilden från Sonys enkla modell tydligt behagligare att titta på, och Panasonicen ger ett helt oanvändbart resultat. Testa alltså kameran UTAN dom där visningsstativen som brukar vara standard i butikerna. Numera finns det modeller i Panasonics utbud i prisklassen 7000kr som har optisk stabilisator.
Ergonomi.
Zoomreglage och recordknapp får inte vara för små. Man ska kunna hantera kameran med handskar på. En snabb zoom kompletterad med ett litet/dåligt reglage kan ödelägga filmningen av vinterns bästa åk. Ta med handskar till butiken och provzooma och starta/stoppa.
Exponeringsprestanda.
Snö och skidåkning är en krävande miljö för ljusbehandlingen i kameran. En åkare som åker bland stenar och berg tex gör att kameran måste klara ljusövergångar på ett snyggt sätt. Vi hade vissa problem med två Sonykameror som överexponerade i automatikläget i vissa situationer av nämnd typ. Ett exponeringslås som är lätt åtkomligt (dvs inte inne i någon meny på en pekskärm alá Sony) är värdefullt.
Antalet kameror.
Fler kameror ökar chansen för att få till en bra vinkel vid sekvenserna och minskar risken för att man ska få batteritorsk eller bara att någon glömmer kameran hemma en bra dag. En kamera i en grupp är för snålt. Vi hade tre kameror på vår senaste säsong, varav en krånglade den mesta tiden. För filmens slutresultatet är det garanterat bättre att satsa på två billiga kameror (eller en halvdyr plus en billig) i jämförelse med att gå upp kanske 4000kr i pris för att få bättre teknisk prestanda.
Förvaring/hantering av kameran under åkning.
Det har egentligen ingen betydelse för kameravalet, men det är ändå en mycket viktig fråga. Kameran måste vara väl skyddad mot slag för att hålla en hel säsong. Man ska inte behöva hålla igen på åkningen bara för att man har kameran i ryggan. Det måste också gå fort att ta upp och att plocka ner kameran vid filmning. Att ha kameran nerpackad under en massa andra prylar gör att irritationen sprider sig i gruppen eftersom det tar tid för filmaren att bli klar. Är det en bra dag vill man åka så effektivt som möjligt och inte stå och vänta på kameramannen (för mycket). En ryggsäck med separat toppfack i lagom storlek är bäst tycker jag. Jag använder DaKine Ridge L och har hittills inte hittat någon ryggsäck som är bättre för ändamålet. Inred facket med lite plastplattor och skum för att skydda kameran så bra som möjligt utan att för den skull göra det bökigt att ta fram den. Då får man dessutom en hög position i ryggsäcken, vilket gör att man inte klämmer kameran mot ryggstöden på sittliftarna.
Lagring av råmaterial.
I takt med att hårddiskkameror blir vanligare blir frågan om säker lagring av råmaterialet allt mer central. Jag fasar för tanken att åka runt med resultatet av en hel säsongs filmande i ryggsäcken framme i april. En förlust av kameran i ett sådant läge är katastrof. Stöld eller krasch spelar mindre roll. Har man en hårddiskkamera måste man ha kontinuerlig tillgång till en dator för att säkra filmmaterialet både på datorns disk och på dvd-skivor. Har man en dv-kamera är det rekommenderbart att använda korta band. Det kan vara lockande med 90-min-band, men då åker man också runt med mycket material som riskerar att förstöras. Använd kortare band och byt ofta. Captura också om möjligt bra sekvenser till datorn redan under vintern för att vara säker på att dom inte förolyckas på något sätt.
Det går säkert att fylla på med mer tips.
Senast ändrad:
