Vi har åkt i Alperna med småbarn varje år sedan vår äldsta var 3 månader. Under många år åkte vi skidor halva dagen var. Den som kör förmiddag hänger på låset när liften öppnar. Den som kör eftermiddag ser till att ha ätit lunch när den som kört förmiddag kommer ned, och åker sedan tills liftarna stänger. Det konceptet har funkat bra för oss. Åker man ensam hinner man åka mycket på sin halva dag. Vi lärde oss dock att det är roligare med sällskap uppe på berget, så det som funkat bäst är att åka med kompisar som inte har barn. Testade även att åka med andra barnfamiljer, men många av dessa har inte samma skidfokus som vi, och det blir en massa krångeltid istället för skidåkning.
Bra lekplatser och "snödagis" finns på de flesta skidorter vi varit på när barnen var små (Chamonix, Val d'Isère, Tignes, Alpe d'Huez, Cervinia, Zermatt). Bäst har det funkat på skidorter med pisterna in på knuten. En av favoriterna har varit Alpe d'Huez, som är väldigt barnvänligt! Hitta boende längs Avenue du Rif Nel, så finns barnbacken tvärs över gatan! Tinges le Lac har också varit ok. Zermatt funkar inte så bra om man utgår från byn. Det blir rätt mycket transport-tid upp och ned från berget. Det som funkade bäst (minst dåligt) där var att fixa ett "basläger" vid Tockener Steg.
Låt barnen testa skidor så snart som de kan gå. I början räcker det bra med ett par enkla barnskidor (längd). Det viktiga är att de känner att de också har ett par skidor. När de är två år kanske de åker skidor max 5 min per dag (vi tog av skidorna så fort de blev det minsta ledsna så att de inte skulle förknippa skidåkning med något ledsamt), men sedan kan de gå omkring och leka med skidorna i lägenheten/stugan långa stunder. Efteråt berättar de stolt för dagispersonal och far-/morföräldrar att de åkt massor
På våra barn har det funkat bra. Nu är de tonåringar och passionerade skidåkare!
