Aktiva bindningar

HitMe

Medlem
Aktiva bindningar
Jag åker nu för tiden mest alpint, men drar en och annan telissväng ibland. Jag har lagt märke til att allt fler bindningar blir av så kallad aktiv typ. Kortfattat innebär det att när man böjer upp hälen försöker bindingen hålla ned en bit av sulan mot plattan vid tådelen. Ideen är att få mer av skona att hålla kontakt med skidan och därmed ge åkaren assistans i att hålla bakskidan stabiliserad.

Men, för att bindingen skall kunna uttöva denna kraft på skidan måste den liksom tas någonstans ifrån. Det måste finnas ett "mothåll". Om man funderar lite inser man att det bildas ett slags vridande moment på skidan som vill trycka ned skidans framdel mot snön. I hårs snö är detta inget problem, men om det är mjukt så kan detta leda till att bakskidan dyker. Som det t ex nämns i recensionen https://www.freeride.se/content/1226/ eller monteringstråden https://www.freeride.se/forum/thread.php?t=34818 så finns det sätt att komma runt detta: bakmontera lite. Det "dykande moment" som bindningen utöver finns kvar, men det finns mer framskida som man motverka det.

Själv undrar jag dock om inte dessa aktiva bindningar är ett slags feltänk. Jag tror de växt fram för att många åkare helt enkelt inte med teknik klarar att lägga tryck på sina bakskidor. Med en aktiv bindning behöver man i princip bara föra bakbenet bakåt för att börja få tryck på skidan. Man behöver inte alls lägga lika mycket av "kroppstyngden" på bakbenet.

Om man t ex kollar in en i mitt tycke klassiskt skolad telisåkare som Erik Mossfelt i äldre Free Radicalsfilmer ser man prov på en teknik med väldigt mycket tryck på innerskidan. Han går mer djupt och långt isär men fötterna, lätt medvridning och en ganska upprätt överkropp. Grymt surfigt.

Många åkare kör iställer met mer motvrid, inte så långt mellan fötterna och med mer av kroppstyngden på framskidan.

Själv ligger jag åt Mossfelts håll, även om jag inte utger mig för att vara lika bra. Med den tekniken blir det naturligt att pressa ned mycket av framfotens sula i bindningen även med en mindre aktiv bindning som en gammal Riva. Skillnade är blir att denna press liksom ökas tillsammans med trycket under skidan ökas, så det blir inte alls samma dyktendenser.

Givetvis går det som sagt att jobba runt dyktendenserna med bakmontering, och jag är personligen mycket öppen för att motera skidor på olika sätt för att uppnå olika egenskaper. Dock tycker jag det är lite onaturligt att behöva bakmontera av just den här anledningen. Met fast häl har skidorna de senaste åren blivit allt mer allround, dvs det finna lagg som går bra i puder och ändå är hyfsade pistsmiskare. Allt för utpräglad bakmontering påverkar i allmänhet sådana allroundegenskaper negativt. Så, min tes är lite att de aktiva bindningarna i förlängningen gör teleisåkningen mindre allround (och då har jag inte ens tagit upp problem med turning).

Jag är medveten om att de aktiva bindningarna också typiskt är stabilare, dvs även ger framfoten bättre stöd, men denna aspekt lämnar jag åt sidan här. Bevisligen går det att göra "passiva" bindningar stabila också.

Så, vad säger ni initierade. Är de aktiva bindningarna resultatet av USA-inspirerat feltänk?

HitMe
 
Aktiva bindningar
HitMe: Mmm visst verkar hela resonemanget hålla ihop. Men är det inte så att utvecklingen du beskriver motiveras av att bindningarna ska fungera i snabba skärande svängar i hård pist alternativt breda skidor i varierande underlag off-pist. I de sammanhangen är väl trycket på främre delen av bakre skidan i hög grad önskvärt? Rätta mig om jag har fel men tryck på innerskäret för att carva i hårda fören handlar väl i första hand om FRÄMRE delen av innerskäret. En hörnsten i att ha rätt position för både parallella och telemarksvängar är ju att ha tryck mot plösen med skenbenet. När jag läser gamla recensioner från när Hammerheadbindningen kom (finns t.ex. på telemarktips.com) så var det bl.a. denna momentöverföring med tryck på bakre skidans främre del/innerskär som hyllades, inte bara den laterala stabiliteten.

Om man ser varifrån telemarksvängen kommer, och då menar jag sedan nystarten bland nordamerikanska hippies i klippiga bergen på 60-talet, så är ju off-piståkning med måttligt breda skidor ursprunget.

Alltså har Hasse rätt; vi går mer och mer mot att åka på samma villkor som den breda massan av alpinåkarna. Men det är väl ganska naturligt? Enda sättet för telemarkåkningen att öka väsentligt är ju på det sätt som har skett, att blanda sig i svenssonåkandet vid vanliga liftanläggningar. Nu har vi alltså ett utbud av bindningar från 3-pin till Hammerhead/Linken/Bishop och motsvarande skidor och pjäxor. Den som vet vad han eller hon behöver har bara att välja. Med många bindningar kan man ju till och med enkelt ändra hur "aktiv" geometri bindningen ska ha.
 
Aktiva bindningar
Det där med tryck mot plösen dyker upp som gubben ur lådan ibland. Givetvis använder man sig titt som tätt av pjäxans stabilitet framåt, men nu för tiden tycker jag inte att metoden "tryck mot plösen" är relevant för att initiera och hålla ihop en sväng. En (högprestanda-) sväng handlar ju idag. mer om att få ut skidorna från kroppen och upp på kant. När jag gör det håller jag inte direkt tryck på plösen utan står mer neutralt. Och speciellt med moderna skidor med hyfsad sidoskärning blir det även på telisar möjligt att ge tryck på hela skidan fast man bara liksom trycker rakt ned med tån på mitten.

Att nybörjare och folk med halvrisig teknik får bättre styrsel på prylarna med en aktiv bindning är jag helt med på. Dock har jag personligen ingen drivkraft att "öka telemarksåkningen", så detta faktum är ur mitt perspektiv rätt ointressant. Mitt argument gäller mer för folk som har ambitionen att verkligen få ut max av sin _telisåkning_ och om det är målet är det per definition ett feltänk att gå i i alpinspåret igen. Vill jag ha hälen fast så står den stenhårda stålfjädern i mina alpinracebindningar villigt till tjänst.

Men som sagt, jag öppnar upp för diskussion här. Kanske har jag fel?

HitMe
 
Aktiva bindningar
Grymt svårt att säga från bara en bild och det beror också på vilken stil du vill köra med, men personligen tycker jag att överkroppen är för framåtböjd. genom att räta upp överkroppen kan du lättare få mer tryck på innerskidan och dessutom hamna i en skönare surfigare position (och surf här innebär inte sladd utan fortfarande 100% skär). Tänk lite som när du gör utfallssteg med skivstång och samtidigt lägger mycket tryck på bakbenet. Det blir liksom av sig självt en upprätt position som är väldigt naturlig för att få tryck på bakfoten - det skall kännas hur du tar i i bakbenets framsidas övre del. Och även man skidor på så kliver jag liksom fram med frambenet mer än vad jag drar bak bakbenet (mer än känsla än vad som faktiskt händer, men en viktig poäng för känslan icke desto mindre). Men den framåtlutade position du har är det i princip omöjligt att få tryck på bakskidan (utan hjälp av aktiv binding), bakskidans tryckcentrum är ju långt, långt bakom din tyngdpunkt i svängen.

Jag tycker ochså båda händerna fladdar lite för mycket. Igen är det olika stilar, men vill du köra den upprätta stilen är lite medvridning oftast bra. Det har du också på bilden, men genom smart armföring kan du får till det ännnu bättre. Ett trick är att hålla hårt i innerstavens handtag och liksom trycka ned stavspetsen i marken bakom dig. Du hugger alltså inte ned den utan släpar den bakom, fast hårt (hmm lite svårt att förklara). Innarhanden hamnar någonstans i närheten av höften. Ytterhanden gillar jag att föra in framför kroppen och hållar armbågen i ca 9o graders vinkel (eller aningens mindre böjd). Det finns faktiskt vissa paraleller mellan denna teknik och hur häcklöpare gör och poängen är liksom att man balanserar och stabiliserar upp överkroppen. Jag spänner båda armarna rätt mycket när jag åker, speciellt om det är stökig terräng som jag bränner över i hög fart.


Oavsett stilval kan du plocka in armarna lite, men annars ser det ut som en skön sväng.

HitMe
 
Aktiva bindningar
Jag försöker också ha en lite mer upprätt hållning i överkroppen. Inte så att tyngdpunkten behöver komma bak direkt men som ett bättre utgångsläge för att bibehålla kontrollen när det är trixigt underlag. Sen tycker jag att det är en snygg åkstil att åka med ett "tyst" minimalistiskt rörelsemönster i överkroppen. Inte stelt men med bröstet i fallinjen utan nämnvärd med eller motvridning, små armrörelser där stavarbetet mestadels sitter i handleder och armbågar. Det funkar riktigt bra för mig åkmässigt också. En viktig detalj för att uppnå det senare var när jag kortade ned stavarna och började tänka mer på att jobba med trugorna "framåt-bakåt".

Till det har jag en ganska kort och smal stance. Du HitMe skulle säkert tycka den för grund men den passar mig som inte är så stark i benen och den ger mig liksom den upprätta överkroppen bättre utgångsläge när det strular till sig. Kanske tyngdpunkten kommer högre men jag får mer kraft att parera med och mer höjd att absorbera med om ni förstår hur jag menar.

För övrigt Christian har jag inte så mycket synpunkter på ditt skär på bilden. Nu syns ju inte positionen på din bakre fot så väl men nog verkar det som om sulan framför bälgen inte ligger an mot bindningens främre fotplatta. Får hålla med HitMe om att viktfördelningen mellan skidorna säkert är en aning för mycket fram och det är nog därför skon tippar. På så vis är kanske en gammaldags bindning mer fostrande. Men jag skiter i att bli fostrad, man ska ju ha kul också! (Kartongsnö är t.ex. fostrande, men hur kul är det?) Det skulle vara kul att se en hel filmsekvens med några svängar när du åker Christian. Det verkar vara lite löst på backen där du åker och du åker väl lite långsväng, right? Då kan det ju vara kul att testa lite olika stilar som du säger. Jag tror jag programmerar mig själv lite genom att spela upp slow-motionrörelser för min inre syn när jag åker och vid långsvängar i måttligt branta backar så är det basketspelaren som gäller: Han går upp från kanten för ett skott på korgen och rättar in överkroppen i riktning mot korgen under upphoppet. Funkar för mig när jag åker lite längre svängar.

Offpist försöker jag åka som flyin-Ryan. Kolla in filmsnutten från mammoth som gjordes till minne av tre förolyckade pistörer, finns på telemarktips.com
 
Aktiva bindningar
Imponerande åkning av Ryan, men inte alls min stil. Han får givetvis åka som han vill, och det funkar ju, men jag tycker att han kryper ihop för mycket och liksom hoppstudsar. En del av åkningen är rätt brant, men inte heller där det är lite enklare så lutar han in och låter skidorna löpa. Det är därför som skidorna fladdrar en hel del när han släpper på lite. Att luta in ordentligt är i mitt tycke både ett sätt att få tryck på hela skidorna genom att böja igenom dem lite och att få bättre kontroll i stökig terräng genom att du inte står rakt ovanpå de ojämheter du kör över utan liksom ligger lite vid sidan av. Det krävs ju mycket mindre jobba för att utjämna en ojämnhet genom att bara justera trycket i svängen lite än om man måste flytta hela kroppen.

Som sagt dock, bra åkning ändå och mycket av terrängen var definitivt svår.

När det gäller stance går jag nog själv inte så jättedjupt, utan det handlar mer om att verkligen få ner tyngden på innerskidan. Och om terängen tillåter gillar jag att hålla rätt mycket tryck på skidorna hela tiden, dvs jag avlastar inte mellan svängarna med "ett sånt där litet hopp"


HitMe
 
Aktiva bindningar
Peters stance börjar likna något. Lägg t ex märke till ytterarmen och jämför med min utläggning ovan. Innerarmen skulle han kunna lägga nämare kroppen. Och stavarna ser mycket riktigt rätt långa ut.

Gissningsvis är detta i slutet av svängen. Jag tror att han nyper åt svägnen lite genom att initiera ett litet motvrid genom att titta mot nästa sväng och vrida huvudet lite åt det hållet. Detta lilla "nyp" ger en impuls att komma ur svängen och in i nästa, det är liksom "luta-in-teknikens" motsvarighet till Ryans lilla hopp mellan svängarna. Apropå luta in så är en huvudskillnad mellan Peter och Christian just hur Peter håller höften rakare i sidled och istället kanter ben och skidor mer. Christian tycker jag också är för rak i frambenet. Det blir lite bakvikt och främre skidans framdel gör inte mycket nytta. Hos Peter tycker jag man kan ana hur han lyckas stå rätt centrerat i frampjäxan och hålla hyfsat tryck på hela skidan (kantningen underlättar här) och SAMTIDIGT tycks ha rätt OK tryck på innerskidan.

Som sagt, återigen spekulationer, men det är i alla fall roligare att teoretisera runt lite bilder.


HitMe
 
Aktiva bindningar
Intressanta länkar, men om man kollar på den lilla bilden på skärmen på den telisåkare de testar i länk 1 så är det ju inte direkt förvånande att han inte får så bra tryck på innerskidan. Jag är också alltid lite skeptisk när det är skidlärare som testas. Ofta ser man dessa åka med en slags tekniskt överperfekt stil som verkar vara till för att kunna utföra dessa tekniskt snygga svängar i väldigt låg fart mer än för maximal effektivitet i hög fart (och genom stökig terräng). När jag själv ligger och carvar i lägre fart lägger jag också på mer tryck på framskidorna för att få in dem i sväng.


I mer "prestandaåkning" går man ju dock extremt mcyket mer aktivt från sväng till sväng. Skidorna nästan flyger från fullkantade i ena svängen till fullkantade i andra och åkarens tyngdpunkt är i princip hela tiden långt innanför skidorna. Jämfört med lågfartssvängen är skidorna helt enektl redan mycket, mycket mer på kant när man börjar lägga på tryck och man ligger också mycket mer i fallinjen vid detta ögonblick.

Och i den teoretiska första länken så handade det väl mest om hur foten belastade sulan, inte alls om skenben mot plös, elller (lästa den bara snabbt). Att man man står och balanserar på den främre delen av foten ar jag helt med på, men det är inte alls samma sak som att man lägger tryck på plösen (bara om pjäxorna är feltrimmade...).
 
Aktiva bindningar
Och en sak till. I artikeln verkar det bakomliggade syftet med att få tryck på skidand framdel vara att komma in i sväng tidigt och direkt komma på skär. Givetvis finns det många telisåkare som inte får till detta och mest sladdar runt, men själv kan jag åka på i princip 100%igt skär även med oaktiva bindningars som inte hjälper till att få framfotstryck
 
Aktiva bindningar
HitMe:

Har du provat att åka på en linken-bindning någon gång? På din beskrivning av din åkstil borde den passa dig bra, om du någon gång skulle överväga att byta bort din kabelbindning vill säga. Den beskrivs som en stabil men neutral bindning. Jag åker själv nu 7tm Powertour. På mina gamla skidor har jag rottefälla cobra. Jag upplever ingen större skillnad mellan dessa bindningar. Vitsen med 7tm bindningarna är för mig främst utlösningsfunktionen och tourfunktionen, dock har jag inte haft tillfälle att utnyttja någon av dessa funktioner ännu.
 
Aktiva bindningar
Alltså...

det här med aktiva bindingar är säkert bra för vissa, men jag tycker HitMe har helt rätt i att aktiva bindingar är feltänk. Bra skär, tryck bakåt, allt vad du vill, kan i princip skapas med hyfsade läderpjäxor och god teknik. Jag är kanske en konservativ åkare (kör dock med t1 race o feta skidor) men det är nog tyvärr så att telemark nuförtiden baserar sig allt mindre på teknik och balans och alltmer på aktiva bindingar och aggressivitet. Själv kör jag väldigt varierat beroende på underlag, bred stance, smal stance, bakåtvikt, framåtvikt, whatever. Detta är ju tjusningen med telemark, du kan köra på hur många sätt som helst, variera dig hur mycket som helst o aldrig ha tråkigt. Så inga aktiva bindingar för mig.... Ju mer stabilitet o enkelhet som byggs in i telisutrustningen desto mer lik kommer svängen att bli den alpina, och då ser jag ingen anledning till varför man åker telemark. Telis är flow och balans, inte trist stabilitet utan någon känsla.
 
Aktiva bindningar
Fullt blås nedför backen med telisskär på 110mm breda lagg kräver stabilitet, men jag lovar dig att det fortfarande ger utrymme för både flow, balans, känsla och benmuskler.

En av orsakerna till att aktiva bindningar alls behövs är att pjäxtillverkarna envisas med att göra flexet i tån alldeles för hårt. Samtidigt som man pratar om att lägga mer press under trampdynan lägger man in så mycket kolfiber i sulan att det nästan blir omöjligt utan hjälp från en aktiv bindning. Skitfånigt. Crispi X-R var ju ett skräckexempel på detta i fjol. I år är den tack och lov lite mjukare och NTN-versionen sägs äntligen ha fått en mjuk flex framåt.
T1 Race är ju inte direkt det mjukaste jag skådat, så att dissa aktiva bindningar samtidigt som man pumpar röda T1 är kanske lite att kasta glashus...

Sedan är det faktiskt skillnad på aktiv och aktiv. Under-sulan-aktiv som 7tm lägger lite mer moment framåt än en fullt flexad R8 som har ett regelrätt gångjärn. Där kan man känna hur bindningen liksom pressar ihopsulan i längsled när man kommer upp med hälen högt ovanför tådelen. Då minskar momentet och dyktendensen, men istället får man en skum känsla av att motståndet minskar. Detta känner man bara om nästan parkerar knäet på skidan...

Sedan kan man ju argumentera att feltänk eller inte - nog tusan kan man åka med mer kontroll nu än för 10 år sedan. Eller så har min teknik bara blivit ofattbart mycket bättre :-)
Jag skulle vilja se den åkare som tar sig ner för en svart pist med läderpjäxor på mina Amplid Infrablack med någon som helst njutning. Tror jag inte mycket på. Klart att det är fysiskt genomförbart, men vad skulle poängen vara? Masochistisk smärta? Med 7tm Power och Garmont G3 är det hur kul som helst.

Jag hoppas att de nya generationerna bindningar är så vridstyva att man kan göra plastpjäxorna mjukare i framåtflexet men fortsatt styva i sida. Då skulle man få kantkontroll utan att behöva fundera på dyktendenser.
 
Aktiva bindningar
dr-telemark sa:
Jag hoppas att de nya generationerna bindningar är så vridstyva att man kan göra plastpjäxorna mjukare i framåtflexet men fortsatt styva i sida. Då skulle man få kantkontroll utan att behöva fundera på dyktendenser.
Jag är ingen bakåtsträvare som vill tillbaka till läderpjäxor och prylar. Snarare är det i linje med den mening jag citerar ovan jag tänker. Idealt borde även pjäxtillverkarna jobba mer på pjäxor med vridstyv men böjmjuk sula.

HitMe
 
Aktiva bindningar
Skaffade BD O1 iår!
Och plötsligt! Hoppsan! Nämen jag kan använda hela mina pjäxor.... som att bindningen och pjäxan var ett!!! Kör på Garmont ener-g.
Tidigare med linken, innan dess 7TM innan dess Skyhöj, innan dess riva...
och turtelisskidor åsnes.... ha! hemska tid!
Ju hårdare dessto bättre numer, och stabilt och fett!
och uppför kanon.
tryck på skidan längre fram än jag upplevt förr, ingen dyk (det där med hur man monterar kan man ju kompensera med sin åkteknik, man kan inte skylla allt på fram eller bakmonterat, man får väl variera teknik efter underlag)
grymma!
 
Tillbaka
Topp