Jag mailade om mitt valutatillägg förra söndagen. Eftersom ännu inget svar dykt upp försökte jag per telefon idag. Jag hamnade efter många minuters väntan hos en dansk kille som bara kunde lova att svar kommer snart. Han säger att de får så ofantligt många mail just nu.
Vi är alltså uppenbart ganska många som fått upp ögonen för detta och min känsla är att det börjar slå tillbaka rejält mot Langley.
Det är bara konstatera att valutakursförändringar på 20-30% hade ingen förutspått. Inte Langley och knappast vi skidresenärer heller. Ärligt talat, hur många av er läste igenom villkoren och skrivningarna om valutatillägg innan ni bokade?
Detaljerna i formuleringarna verkar ge en välkommen öppning, till Langleys förtret. För min del är argumentationen ganska uppenbar:
1. Bekräftelsen innehåller ett pris som måste anses vara det som gäller vid bokningstillfället. Därtill kommer ev. andra specificerade avgifter som flygtillägg, skidfrakt mm.
2. Villkoren handlar om kostnadsökningar efter tidpunkten för bindande avtal. Dvs. vad som händer efter att resenären betalat handpenning.
3. Upplysningsvis meddelar man på bekräftelsen att kursen 9,33 använts vid beräkning av priset. Detta är inget annat än kuriosa för min del eftersom jag redan fått ett pris klart specificerat. Det verkar osmidigt att använda en så gammal kurs, men hur priset är beräknat är knappast mitt problem.
För att få situationen åt det håll Langley vill borde de i backspegeln gjort endera av två saker:
1. Angett priset i bokningsbekräftelsen baserat på då aktuell kurs. (något de verkar göra nu, att döma av AnnikaMaries inlägg ovan)
2. Utformat villkoren så att de syftar på prisförändringar "efter fastställande av katalogpris" istället för "efter tidpunkten för bindande avtal".
Eftersom uppenbarligen inget av detta skett tycker jag det enda rätta för Langley är att stå fast vid det avtal man själv utformat. Vi resenärer bör stå på oss tills man inser detta.
Till nästa vinter gissar jag att Langley kommer omformulera sina avtal. Alternativet vore att resebranschen börjar valutasäkra sitt utbud på ett sätt liknande vad många katalogföretag i detaljhandeln gör rutinmässigt. Clas Ohlson och IKEA till exempel justerar sina priser en gång per år och garanterar dem så länge katalogen gäller.
I det här fallet har man avsett lägga hela valutarisken på resenären, något man dessutom inte varit helt tydlig med. Det verkar bli en dyrköpt erfarenhet för alla parter.
.
