Den stora bindningstråden

[Sammmyboy]

Hej allihopa!

Jag tänkte starta en tråd om bindningar för att samla information om alla olika bindningar för att slippa söka sig igenom sida efter sida för att hitta just den information "du" söker om bindningen.

Självklart ska det diskuteras alla sorters bindningar och men framför allt bindningar som lämpar sig bäst utanför pisterna.

Här är några vanliga typer av bindningar

 

[Sammmyboy]

Här tänkte jag göra ett summerings inlägg för information och främst eran input om de olika kategorierna!


Alpina:

Topptur:

Telemark:

Tech/Inserts:

 

[Carled]

Det här kan bli en intressant tråd! Kanske lite som Projekt Opinion fast istället så uppdateras första (och kanske ditt andrainlägg om platsen tar slut) med vanliga frågor och info.

Jag kan väl börja lite med mina tankar om bindningsbranschen...
Det finns i stora drag 3 typer av bindningar: vanliga alpina, telemark och turbindningar.
Av de vanliga alpina finns det dels varianter som skruvas fast i skidan (vanligast för friåkning) och de som har färdigmonterade plattor alt. plattor som skruvas fast och där häl och tådel skjuts på. Bindningar med plattor sitter främst på pistskidor för att få lite avstånd till snön och möjliggör olika pjäxstorlekar.
Telemark skiter vi tycker jag... (oh how I love to post-edit)
Turbindningar tycker jag man kan dela in i tre olika kategorier. lätta viktbesparande tech-bindningar à la Dynafit som kräver inserts i pjäxorna, vanliga turbindningar där häldelen på bindningen frigörs från skidan (Fritschi...) och sedan de nya moderna "puderturarna" (Duke, Guardian, Adrenaline) som funkar bäst för korta turer för att få ännu bättre offpiståkning nedför (Walk To Ride, WTR, som Salomon benämner det och som jag tycker är ganska passande).

De flesta åker nog på Marker som du säger, dels tack vare Duken men även för att Griffon och Jester är välbeprövade bindningar som de flesta litar på i parken (trots att de är lite dyrare...). Men sen tror jag det är mer Salomonbindningar än Look (Rossignol). Och sist kommer Tyroliabindningarna, (dvs. Head, 4FRNT). Där är de fyra stora bindningstillverkarna. Sen finns även Vist men de ser man inte så ofta. Av ganska så naturliga skäl...

I min friåkarperspektiv är det Marker och Salomon som är främst i bindningsvärlden. Looks Pivotbindningar är riktigt bra, men otroligt dyra, svårjusterade och knepiga att ta på i puder. Tyrolias känsla gillar jag helt enkelt inte (inte provat deras nya varianter baserade utifrån Adrenaline, verkar dock vara bra grejer!). I duellen mellan Salomon och Marker väljer jag Salomon och STH16 framför Jester pga förspänningsinställningarna, priset och "klicket". Den nya STH2 har större DIN-spann och mer längdjustering så Jestern har inte mycket att sätta emot.

Jag har tyvärr inte mer tid a.t.m. för att gå in djupare än de vanliga alpina bindningarna. Det är ju helg nu...

 

[Sammmyboy]

Kul med någon som ser potentialen i detta!

Jag har inte haft tid i helgen heller men kommer att göra ett litet Photoshop projekt med bilder på de olika typerna och införa information under vad egenskaperna med de olika typerna är!

 

[somebody]

NTN har en annan känsla ja, mer power inte direkt.

 

[rabbit]

Telemark är jag inte så insatt i men...

NTN har en annan känsla ja, mer power inte direkt.

Jag har inget annat än goda, varma, tankar/känslor för signaturen "Carled" men när man måste kvalificera ett påstående på det sättet kanske det hade varit bättre att inte uttala sig alls?

Den typen av uttalanden om NTN kommer ifrån folk som gått direkt från sina rottefella eller g3 targa och aldrig provat telisbindningar som linken eller bomber bishop.

Carleds uttalande om telisbindningar, och även mitt, illustrerar väl hur svårt det kan vara att samla "fakta" om alla bindningar i en tråd när inte ens telismuppar, varav jag är en, kan enas om vad som är vad som är bäst i olika lägen, för olika åkare, snötyper, skidor och pjäxor.

Jag önskar alla som är av åsikten att det går ett hjärtligt lycka till!

vh
/r

 

[Sammmyboy]

Telemark är jag inte så insatt i men...

NTN har en annan känsla ja, mer power inte direkt.

Jag har inget annat än goda, varma, tankar/känslor för signaturen "Carled" men när man måste kvalificera ett påstående på det sättet kanske det hade varit bättre att inte uttala sig alls?

Den typen av uttalanden om NTN kommer ifrån folk som gått direkt från sina rottefella eller g3 targa och aldrig provat telisbindningar som linken eller bomber bishop.

Carleds uttalande om telisbindningar, och även mitt, illustrerar väl hur svårt det kan vara att samla "fakta" om alla bindningar i en tråd när inte ens telismuppar, varav jag är en, kan enas om vad som är vad som är bäst i olika lägen, för olika åkare, snötyper, skidor och pjäxor.

Jag önskar alla som är av åsikten att det går ett hjärtligt lycka till!

vh
/r

Så varför åka telisar? :|

 

[Carled]

Hehe, vi tar och stryker min telisinsats där... Jag har aldrig haft möjlighet att testa telis, men är en av dem som tycker att det är det ballaste att åka på, just för att det är lite bakåtsträvande! :P Tyvärr ser man ju inte så mycket telis längre men de man väl ser är allt som oftast en riktiga bestar på att klämma lagg. Gärna i puckel...

Men hur är skillnaden till NTN? Styvare och enklare att åka lr?

 

[Sammmyboy]

Fritschi bindningar är väl ganska lik "puderturar" bindningarna som du kallade dem?

Nu har de även hänt en del med första inlägget!

 

[somebody]

Så varför åka telisar? :|

Varför åka skidor? Varför hänga på freeride? Varför gör något annat alls än att äta skita och sova?

Techbindningar är i allra högsta grad topptursbindningar, mer så än vad t.ex dukes är!

 

[Sammmyboy]

Så varför åka telisar? :|

Varför åka skidor? Varför hänga på freeride? Varför gör något annat alls än att äta skita och sova?

Techbindningar är i allra högsta grad topptursbindningar, mer så än vad t.ex dukes är!

Bra info!

 

[PNyberg]

När jag först såg den här tråden så tänkte jag..."here we go again...", men ju mer jag tänkt på det så måste jag säga att den här tråden kan vara riktigt bra och nyttig. Folk som inte har stenkoll kan vända sig hit ist för att;
a. Köpa blint
b. lita på någon expert på team interstadium
3. något helt annat som inte är bra.

Nu är det dags att känna på den gamla "tänk om detta fanns när jag var liten/nybörjare" tänket och bidra med lite relevant information.

Jag lämnar härmed ordet till MnO, utter, Skantz mfl i technörderiet inom olika genrer av bindningar.

over n out!

 

[Sammmyboy]

När jag först såg den här tråden så tänkte jag..."here we go again...", men ju mer jag tänkt på det så måste jag säga att den här tråden kan vara riktigt bra och nyttig. Folk som inte har stenkoll kan vända sig hit ist för att;
a. Köpa blint
b. lita på någon expert på team interstadium
3. något helt annat som inte är bra.

Nu är det dags att känna på den gamla "tänk om detta fanns när jag var liten/nybörjare" tänket och bidra med lite relevant information.

Jag lämnar härmed ordet till MnO, utter, Skantz mfl i technörderiet inom olika genrer av bindningar.

over n out!

Tack, det var min tanke också! Att leta bindningar kan vara svårt för en oinvigd men vissa verkar tro att detta ska bli nån slags samling av information för proffsen.

Tror inte Reine behöver hjälp att hitta bindningar tbh.

 

[Stefans]

Jag gillar initiativet med tråden men rekommenderar nog att du håller Telemark i en egen tråd då det är en egen åkstil (annars kanske snowboard bindningar också borde vara med?).

Kanske dags att uppdatera kategorierna lite också.
Förslag:
* Alpina:
* WTR ("Walk to ride", giller det uttrycket):
* Topptur (inkl. Tech. bindningar).

My 2 cents

 

[Carled]

Tråden bästa tanke so far! Man vet nog om man kommer åka med fast häl eller inte, dock är det ju många som inte är helt säkra på hur mycket de kommer tura och vilka val de ska göra utifrån det. Så det är praktiskt att utesluta telemark i denna tråden. Vill man ha mer info där är det nog bäst att bara gotta in sig i telemarks-delen av Freeride...

 

[Fred-o]

Bra initiativ.

Duke, Guardian, m fl: Hela bindningen lyfts från skidan i steget och pivoten (den rörliga länken mellan skidan och bindningen) sitter ofta några cm framför pjäxans tådel. Man får såldeles lyfta hela bindningen i varje steg. Många bindningar måste tas av för att växlas till gå/åkläge.
Man står relativt högt över skidan, mellan 3 och 4 cm(?) men man får bra åkegenskaper då bindningen har högt DIN-värde.

Dynafit/g3 (tech) kräver en pjäxa med speciella mönster i pjäxans häl- och tådel. 4 pinnar håller fast pjäxan i bindningen och DIN-värdet brukar vara högst 12. Bindningarna lämpar sig inte för piståkning på breda skidor, men fungerar precis lika väl för puderåkning som de biffigare turbindningarna (duke, guardian, m fl.) om man är en lätt åkare. Om man kan landa rätt så går det även att ta lite större drops utan att de löser ut.
För att slå om till turläge lossar man pjäxans häldel från bindningen samtidigt som man låser tådelen så att den inte kan lösa ut. Nu sitter man endast fast framtill. Pivoten sitter i pjäxans tådel, vilket sägs ge ett mer ergonomiskt steg plus att häldelen inte behöver lyftas.

Telemark är ett stort segment. Kan nämna några olika varianter som exempel:
Klassisk kabelbindning (Rottefella r8, g3 targa, voilé hardwire, black diamond O2, 22 designs Hammerhead)
Kabelbindning med utlösningsfunktion (voilé hardwire CRB, 7tm power)
Kabelbindning med turläge (voilé hardwire 3-pin, voilé switchback, black diamond O1)
Kabelbindning med både turläge och utlösningsfunktion (Voilé 3-pin CRB, 7tm power tour)

Har ej provat NTN, så uttalar mig inte. Det jag hört är dock att den är stabil som en alpinbindning. Telemarkens Duke skulle man kunna säga, då den har både turläge, skistoppers och utlösningsfunktion.



Lite info om något saknades.

 

[Sammmyboy]

Grymt med folk som vågar skriva något!

Så, Jag har kvar orginal formatet så jag kan redigera bilden.

Vilka kategorier tycker ni ska finnas på bilden så ändrar jag det efter önskemål. Telemark ska uteslutas? In med snowboard bindningar? Topptur ska sammanfogas med Inserts? Dukes och liknande borde gå under rubriken WTR?

 

[Carled]

Inserts är inte en kategori av bindning, det är en egen sak vid sidan om. Antingen har man inserts i skidan eller så har man det i pjäxan.
Inserts i pjäxan har man för att kunna använda tech-bindningar (Dynafit). Inget man pluppar i själv utan man köper pjäxor med inserts i alt. pjäxor med utbytbara suldelar.
Inserts i skidorna har man för att kunna växla mellan olika bindningar på samma skida eller för att man har behövt laga ett hål och förstärkt det med inserts. Inserts har nämligen mycket god hållfasthet och klarar mer än ett vanligt borrhål. Ett alternativ till inserts är förborrade plattor med två uppsättningar mönster. Ofta Salomon/Dynafit, FKS/Dynafit eller Duke/Dynafit.

Snowboard skall def. inte med. Om telemark nu halkar ut skall vi inte slänga in snowboard!

 

[Heddious]

1. Mycket bra initiativ. Tyvärr har jag inga större kunskaper i ämnet att bidra med så jag nöjer mig med att njuta av andras expertis.

2. Om någon undrar så har jag städat lite i början av tråden, hoppas att det var okej för alla inblandade.

3. May the force be with you

 

[PNyberg]

Bra initiativ.

Duke, Guardian, m fl: Hela bindningen lyfts från skidan i steget och pivoten (den rörliga länken mellan skidan och bindningen) sitter ofta några cm framför pjäxans tådel. Man får såldeles lyfta hela bindningen i varje steg. Många bindningar måste tas av för att växlas till gå/åkläge.
Man står relativt högt över skidan, mellan 3 och 4 cm(?) men man får bra åkegenskaper då bindningen har högt DIN-värde.

Dynafit/g3 (tech) kräver en pjäxa med speciella mönster i pjäxans häl- och tådel. 4 pinnar håller fast pjäxan i bindningen och DIN-värdet brukar vara högst 12. Bindningarna lämpar sig inte för piståkning på breda skidor, men fungerar precis lika väl för puderåkning som de biffigare turbindningarna (duke, guardian, m fl.) om man är en lätt åkare. Om man kan landa rätt så går det även att ta lite större drops utan att de löser ut.
För att slå om till turläge lossar man pjäxans häldel från bindningen samtidigt som man låser tådelen så att den inte kan lösa ut. Nu sitter man endast fast framtill. Pivoten sitter i pjäxans tådel, vilket sägs ge ett mer ergonomiskt steg plus att häldelen inte behöver lyftas.

Telemark är ett stort segment. Kan nämna några olika varianter som exempel:
Klassisk kabelbindning (Rottefella r8, g3 targa, voilé hardwire, black diamond O2, 22 designs Hammerhead)
Kabelbindning med utlösningsfunktion (voilé hardwire CRB, 7tm power)
Kabelbindning med turläge (voilé hardwire 3-pin, voilé switchback, black diamond O1)
Kabelbindning med både turläge och utlösningsfunktion (Voilé 3-pin CRB, 7tm power tour)

Har ej provat NTN, så uttalar mig inte. Det jag hört är dock att den är stabil som en alpinbindning. Telemarkens Duke skulle man kunna säga, då den har både turläge, skistoppers och utlösningsfunktion.



Lite info om något saknades.

kommentar på detta:
"men man får bra åkegenskaper då bindningen har högt DIN-värde."
Inte helt sant om du frågar mig. Anledningen till att man får goda åkegenskaper är tack vare att den liknar en vanlig alpinbindning i styvhet och framför allt att de har elasticitet....somliga mer än andra.
Åkkänslan varierar kraftigt mellan olika bindningar där jag har funnit att Naxo och Fritschi har utan tvekan sämst känsla. De är även de bindningar som scorat sämst i wildsnows styvhetstestet och har minst elasticitet av alla bindningar i detta segment.

 

[Fred-o]

Bra initiativ.

Duke, Guardian, m fl: Hela bindningen lyfts från skidan i steget och pivoten (den rörliga länken mellan skidan och bindningen) sitter ofta några cm framför pjäxans tådel. Man får såldeles lyfta hela bindningen i varje steg. Många bindningar måste tas av för att växlas till gå/åkläge.
Man står relativt högt över skidan, mellan 3 och 4 cm(?) men man får bra åkegenskaper då bindningen har högt DIN-värde.

Dynafit/g3 (tech) kräver en pjäxa med speciella mönster i pjäxans häl- och tådel. 4 pinnar håller fast pjäxan i bindningen och DIN-värdet brukar vara högst 12. Bindningarna lämpar sig inte för piståkning på breda skidor, men fungerar precis lika väl för puderåkning som de biffigare turbindningarna (duke, guardian, m fl.) om man är en lätt åkare. Om man kan landa rätt så går det även att ta lite större drops utan att de löser ut.
För att slå om till turläge lossar man pjäxans häldel från bindningen samtidigt som man låser tådelen så att den inte kan lösa ut. Nu sitter man endast fast framtill. Pivoten sitter i pjäxans tådel, vilket sägs ge ett mer ergonomiskt steg plus att häldelen inte behöver lyftas.

Telemark är ett stort segment. Kan nämna några olika varianter som exempel:
Klassisk kabelbindning (Rottefella r8, g3 targa, voilé hardwire, black diamond O2, 22 designs Hammerhead)
Kabelbindning med utlösningsfunktion (voilé hardwire CRB, 7tm power)
Kabelbindning med turläge (voilé hardwire 3-pin, voilé switchback, black diamond O1)
Kabelbindning med både turläge och utlösningsfunktion (Voilé 3-pin CRB, 7tm power tour)

Har ej provat NTN, så uttalar mig inte. Det jag hört är dock att den är stabil som en alpinbindning. Telemarkens Duke skulle man kunna säga, då den har både turläge, skistoppers och utlösningsfunktion.



Lite info om något saknades.

kommentar på detta:
"men man får bra åkegenskaper då bindningen har högt DIN-värde."
Inte helt sant om du frågar mig. Anledningen till att man får goda åkegenskaper är tack vare att den liknar en vanlig alpinbindning i styvhet och framför allt att de har elasticitet....somliga mer än andra.
Åkkänslan varierar kraftigt mellan olika bindningar där jag har funnit att Naxo och Fritschi har utan tvekan sämst känsla. De är även de bindningar som scorat sämst i wildsnows styvhetstestet och har minst elasticitet av alla bindningar i detta segment.

Med "åkegenskaper" menade jag vad bindningen klarar av, hur mycket man kan utsätta den för innan den löser ut. Dumt av mig, men svenska har aldrig varit min starka sida

 

[RandoScando]

Med "åkegenskaper" menade jag vad bindningen klarar av, hur mycket man kan utsätta den för innan den löser ut. Dumt av mig, men svenska har aldrig varit min starka sida

Fast det är knappast heller hela sanningen. Dels för att det beror på vad man ställer bindningen på (en DIN 14-bindning ställd på 13 blir ju styvare än en DIN 16-bindning ställd på 9), men det beror ju också väldigt mycket på elasticiteten i bindningen. En DIN 40-bindning som är maxad, men med en infinitecimalt liten elasticitet kommer förmodligen lösa betydligt oftare än en bindning ställd på DIN 10 med riktigt bra elasticitet.

Är t ex elasticiteten som gör att de traditionella tech-bindningarna (de har ca. 4 mm) är mer benägna att lösa ut än de flesta alpinbindningarna som brukar liggar på >=10 mm elasticitet.

 

[Ake_Astrom]

Elasticitet i bindning låter krångligt att begripa.

Är det så att högre elasticitet gör att bindningen kan ta en "utlösande" kraft under längre tid?

Ex. bindning inställ på DIN 12 med "lång" elasticitet får en kraft strax över "släpp" gränsen.
Behöver då samma kraft belasta under kortare tid på en bindning med "kortare" elasticitet men med samma DIN inställning?

Hur påverkas då de respektive bindningarna med av en stor kraft (klart över "släpp" gränsen)?
Tar det längre tid för släpp på bindningen med lång/hög elasticitet jämfört med kort/låg elasticitet

Är det så så blir ju påverkan på ditt knä klart större med högre elasticitet (stor belastning under längre tid borde ge högre skaderisk).

Eller är jag helt ute och simmar?

//Åke

 

[Fred-o]

Nu är jag mer med på vad elasticitet är. Tack.

Duke, guardian och dess kusiner klarar större påfrestningar än tech-familjen gör innan de löser ut trots att de är ställda på samma DIN-siffra? Är det så man ska förklara det?



Jag tror att jag ska göra ett test och återkomma.

 

[RandoScando]

Är det så att högre elasticitet gör att bindningen kan ta en utlösande kraft under längre tid?

Hur påverkas då de respektive bindningarna med av en stor kraft (klart över släpp gränsen)?
Tar det längre tid för släpp på bindningen med lång/hög elasticitet jämfört med kort/låg elasticitet

Det första är en mycket bra summering. Rent tekniskt är det väl mer korrekt att säga att den tar en utlösande kraft under längre sträcka, men det innebär i praktiken samma sak (dock varierar tiden det tar att komma till ett utlösa med kraften som bindningen utsätts för, sträckan är konstant).

Det lär ta marginellt längre tid att lösa ut med en bindning med hög elasticitet, men med tanke på att din kropp inte kommer utsättas för en större kraft än den som DIN-skalan motsvarar (något förenklat, men i princip stämmer det) föreligger ingen skaderisk om du inte ställt bindningen för högt. Det som riskerar hända är att en bindning med låg elasticitet gör att du får tjuvsläpp -> du ställer upp bindningen för högt.

Duke, guardian och dess kusiner klarar större påfrestningar än tech-familjen gör innan de löser ut trots att de är ställda på samma DIN-siffra? Är det så man ska förklara det?

Nej, inte större påfrestningar, men en som står ovan, en kraft som är tillräckligt stor för att lösa ut under en längre interaktionstid. En bindning ställd på DIN 9 med hög elasticitet löser ut vid samma kraft som en bindning med DIN 9 och låg elasticitet, men bindningen med högre elasticitet kan ta en kvick smäll från sidan utan att lösa ut (det man brukar kalla tjuvlös) som en bindning med låg elasticitet kanske skulle ha löst för.

 

[DrJ]

Skall man vara petig vilket man ju skall vara så är väl inte tech-bindningar DIN-certifierade?

 

[Jadin]

Är det så att högre elasticitet gör att bindningen kan ta en utlösande kraft under längre tid?

Hur påverkas då de respektive bindningarna med av en stor kraft (klart över släpp gränsen)?
Tar det längre tid för släpp på bindningen med lång/hög elasticitet jämfört med kort/låg elasticitet

Det första är en mycket bra summering. Rent tekniskt är det väl mer korrekt att säga att den tar en utlösande kraft under längre sträcka, men det innebär i praktiken samma sak (dock varierar tiden det tar att komma till ett utlösa med kraften som bindningen utsätts för, sträckan är konstant).

Det lär ta marginellt längre tid att lösa ut med en bindning med hög elasticitet, men med tanke på att din kropp inte kommer utsättas för en större kraft än den som DIN-skalan motsvarar (något förenklat, men i princip stämmer det) föreligger ingen skaderisk om du inte ställt bindningen för högt. Det som riskerar hända är att en bindning med låg elasticitet gör att du får tjuvsläpp -> du ställer upp bindningen för högt.

Duke, guardian och dess kusiner klarar större påfrestningar än tech-familjen gör innan de löser ut trots att de är ställda på samma DIN-siffra? Är det så man ska förklara det?

Nej, inte större påfrestningar, men en som står ovan, en kraft som är tillräckligt stor för att lösa ut under en längre interaktionstid. En bindning ställd på DIN 9 med hög elasticitet löser ut vid samma kraft som en bindning med DIN 9 och låg elasticitet, men bindningen med högre elasticitet kan ta en kvick smäll från sidan utan att lösa ut (det man brukar kalla tjuvlös) som en bindning med låg elasticitet kanske skulle ha löst för.

Hur vet man då om en bindning har hög eller låg elasticitet?
Finns det några speciella specifikationer man kan titta efter då det känns ju som att man vill ha en bindning med något högre elasticitet för att undvika onödiga tjuvsläpp?

 

[PNyberg]

Är det så att högre elasticitet gör att bindningen kan ta en utlösande kraft under längre tid?

Hur påverkas då de respektive bindningarna med av en stor kraft (klart över släpp gränsen)?
Tar det längre tid för släpp på bindningen med lång/hög elasticitet jämfört med kort/låg elasticitet

Det första är en mycket bra summering. Rent tekniskt är det väl mer korrekt att säga att den tar en utlösande kraft under längre sträcka, men det innebär i praktiken samma sak (dock varierar tiden det tar att komma till ett utlösa med kraften som bindningen utsätts för, sträckan är konstant).

Det lär ta marginellt längre tid att lösa ut med en bindning med hög elasticitet, men med tanke på att din kropp inte kommer utsättas för en större kraft än den som DIN-skalan motsvarar (något förenklat, men i princip stämmer det) föreligger ingen skaderisk om du inte ställt bindningen för högt. Det som riskerar hända är att en bindning med låg elasticitet gör att du får tjuvsläpp -> du ställer upp bindningen för högt.

Duke, guardian och dess kusiner klarar större påfrestningar än tech-familjen gör innan de löser ut trots att de är ställda på samma DIN-siffra? Är det så man ska förklara det?

Nej, inte större påfrestningar, men en som står ovan, en kraft som är tillräckligt stor för att lösa ut under en längre interaktionstid. En bindning ställd på DIN 9 med hög elasticitet löser ut vid samma kraft som en bindning med DIN 9 och låg elasticitet, men bindningen med högre elasticitet kan ta en kvick smäll från sidan utan att lösa ut (det man brukar kalla tjuvlös) som en bindning med låg elasticitet kanske skulle ha löst för.

Hur vet man då om en bindning har hög eller låg elasticitet?
Finns det några speciella specifikationer man kan titta efter då det känns ju som att man vill ha en bindning med något högre elasticitet för att undvika onödiga tjuvsläpp?

På Looks hemsida så står det exakt hur lång elasticitet P18 har (35mm me thinks).

 

[Jadin]

Är det så att högre elasticitet gör att bindningen kan ta en utlösande kraft under längre tid?

Hur påverkas då de respektive bindningarna med av en stor kraft (klart över släpp gränsen)?
Tar det längre tid för släpp på bindningen med lång/hög elasticitet jämfört med kort/låg elasticitet

Det första är en mycket bra summering. Rent tekniskt är det väl mer korrekt att säga att den tar en utlösande kraft under längre sträcka, men det innebär i praktiken samma sak (dock varierar tiden det tar att komma till ett utlösa med kraften som bindningen utsätts för, sträckan är konstant).

Det lär ta marginellt längre tid att lösa ut med en bindning med hög elasticitet, men med tanke på att din kropp inte kommer utsättas för en större kraft än den som DIN-skalan motsvarar (något förenklat, men i princip stämmer det) föreligger ingen skaderisk om du inte ställt bindningen för högt. Det som riskerar hända är att en bindning med låg elasticitet gör att du får tjuvsläpp -> du ställer upp bindningen för högt.


Nej, inte större påfrestningar, men en som står ovan, en kraft som är tillräckligt stor för att lösa ut under en längre interaktionstid. En bindning ställd på DIN 9 med hög elasticitet löser ut vid samma kraft som en bindning med DIN 9 och låg elasticitet, men bindningen med högre elasticitet kan ta en kvick smäll från sidan utan att lösa ut (det man brukar kalla tjuvlös) som en bindning med låg elasticitet kanske skulle ha löst för.

Hur vet man då om en bindning har hög eller låg elasticitet?
Finns det några speciella specifikationer man kan titta efter då det känns ju som att man vill ha en bindning med något högre elasticitet för att undvika onödiga tjuvsläpp?

På Looks hemsida så står det exakt hur lång elasticitet P18 har (35mm me thinks).

Hur står sig då P18 mot andra bindningar? Är 35mm hög eller låg elasticitet, jag antar ganska hög då det är en högprestanda bindning. Men det är aldrig dumt att vara för tydlig=)
Efter lite snabbt (inte särskilt noggrant) googlande hittade jag nämligen inga specifikationer på andra bindningar att jämföra med..

 

[PNyberg]

Hur vet man då om en bindning har hög eller låg elasticitet?
Finns det några speciella specifikationer man kan titta efter då det känns ju som att man vill ha en bindning med något högre elasticitet för att undvika onödiga tjuvsläpp?

På Looks hemsida så står det exakt hur lång elasticitet P18 har (35mm me thinks).

Hur står sig då P18 mot andra bindningar? Är 35mm hög eller låg elasticitet, jag antar ganska hög då det är en högprestanda bindning. Men det är aldrig dumt att vara för tydlig=)
Efter lite snabbt (inte särskilt noggrant) googlande hittade jag nämligen inga specifikationer på andra bindningar att jämföra med..

Oj :P Otroligt otydligt skrivet av mig. 35mm är det längsta som erbjuds och är just anledningen till varför det finns så många trogna anhängare till P18 bindningen. Jester har tydligen 32mm elasticitet...

 

[RandoScando]

Skall man vara petig vilket man ju skall vara så är väl inte tech-bindningar DIN-certifierade?

Ska man vara petig finns det en övre gräns för DIN-certen också (vill minnas att den är 10), så ska man vara petig är de flesta bindningar vi använder inte DIN-certade :P

 

[Ake_Astrom]

Vattendroppe:Ursäkta en "trögtänkt" tanke.
Om en bindning löser ut vid en viss kraft och den andra bindningen inte löser ut vid samma kraft så måste ju påfrestningen på knät bli större med den som inte löser ut.

Det måste ju gälla oavsett "tjuvsmäll" eller inte.

Och vi skall inte heller gå in på hur en "tjuvsmäll" uppstår och eventuell brist på teknik i åkningen.

Rent empiriskt så förstår jag vad du menar. Har ju varit med att den ena skidan "fladdrar" till och släpper med en bindning men klarar sig med en annan bindning.
Men nu vet jag ju inte om krafterna varit direkt jämnförbara förstås.

Men rent "belastingsmässigt" så måste väl det första påståendet här ovan gälla?

 

[waxoff]

Jag tror det är på sin plats att skilja på de krafter som verkar i bindningen respektive de krafter som uppstår i knäet.

T.ex. vid ett kort men kraftigt slag mot sidan av skidan där bindningen har hög elasticitet är det inte ovanligt att du får en rörelse i bindningen men tiden, och också sträckan, som kraften verkar mot skidan är så kort att bindningen återgår till sitt normalläge utan att lösa ut. Låg elasticitet i bindningen i samma fall kan leda till en så kallad tjuvutlösning.

Belastningen i knäet behöver i inte i något av fallen bli märkvärdigt höga. Men eftersom en viss rörelse tillåts mellan pjäxa och bindning i det första fallet, är det ändå sannolikt att påkänningen i knäet är ännu lägre i det, än i det andra fallet.

 

[DrJ]

Skall man vara petig vilket man ju skall vara så är väl inte tech-bindningar DIN-certifierade?

Ska man vara petig finns det en övre gräns för DIN-certen också (vill minnas att den är 10), så ska man vara petig är de flesta bindningar vi använder inte DIN-certade :P

Aha det visste jag inte! Då får man hålla sig till marker free då...

 

[Ake_Astrom]

Jag tror det är på sin plats att skilja på de krafter som verkar i bindningen respektive de krafter som uppstår i knäet.

T.ex. vid ett kort men kraftigt slag mot sidan av skidan där bindningen har hög elasticitet är det inte ovanligt att du får en rörelse i bindningen men tiden, och också sträckan, som kraften verkar mot skidan är så kort att bindningen återgår till sitt normalläge utan att lösa ut. Låg elasticitet i bindningen i samma fall kan leda till en så kallad tjuvutlösning.

Belastningen i knäet behöver i inte i något av fallen bli märkvärdigt höga. Men eftersom en viss rörelse tillåts mellan pjäxa och bindning i det första fallet, är det ändå sannolikt att påkänningen i knäet är ännu lägre i det, än i det andra fallet.

Redan den gode Newton redde ut det där med krafter.
Han kom fram till att det fanns något som att när alla krafter tar ut varandra så är ett föremål i vila eller likformig rörelse (Newtons första lag).
Det betyder att kraften som påverkar skidan t.ex en vridning påverkar allt som skidan sitter fast i.
Din fot sitter fast i skidan. en bit ovanför foten finns ett knä (skenben där i mellan).
Får du en vridning i skidan så kommer kraften från vridningen att föras vidare av din fot till ditt knä/kropp.
Släpper skidan så slutar kraften påverka ditt knä/kropp.
Släpper inte skidan så kommer all kraft att påverka ditt fot/ben/knä/kropp och försöka vrida det.
Den biten som bindningen "flexar"har även den en kraft som måste följa Newtons lagar.
Det gör att kraften som "drar" ut bindningen måste motsvaras av motriktad kraft med minst samma styrka som "fjädern" som flexar (Newtons. tredje lag)

Enkel logik säger ju att belastningen borde bli högre om den inte släpper.
Om inte annat så krävs det en större/längre belastning för att släppet skall komma.

Större/längre belastning=större skaderisk. Inte sant?

//Åke

 

[Sammmyboy]

Okej, då har jag en fråga: Vilken bindning idag har den absolut högsta elasticiteten?(frågvis bara) Och hur står sig exempelvis ett par dukes mot p18 i denna fråga? Jag har blivit kär i p18 pga den låga stå höjden men alla mina kompisar som absolut är raka motsatsen till prylnördar påstår att jag borde strunta i dem eftersom jag inte kommer märka någon skillnad men jag vill nog påstå motsatsen!

 

[waxoff]

Redan den gode Newton redde ut det där med krafter.
Han kom fram till att det fanns något som att när alla krafter tar ut varandra så är ett föremål i vila eller likformig rörelse (Newtons första lag).
Det betyder att kraften som påverkar skidan t.ex en vridning påverkar allt som skidan sitter fast i.
Din fot sitter fast i skidan. en bit ovanför foten finns ett knä (skenben där i mellan).
Får du en vridning i skidan så kommer kraften från vridningen att föras vidare av din fot till ditt knä/kropp.
Släpper skidan så slutar kraften påverka ditt knä/kropp.
Släpper inte skidan så kommer all kraft att påverka ditt fot/ben/knä/kropp och försöka vrida det.
Den biten som bindningen "flexar"har även den en kraft som måste följa Newtons lagar.
Det gör att kraften som "drar" ut bindningen måste motsvaras av motriktad kraft med minst samma styrka som "fjädern" som flexar (Newtons. tredje lag)

Enkel logik säger ju att belastningen borde bli högre om den inte släpper.
Om inte annat så krävs det en större/längre belastning för att släppet skall komma.

Större/längre belastning=större skaderisk. Inte sant?

//Åke

Det är förvisso ett inom rimliga gränser ett helt oomkullrunkeligt resonemang som du och Newton presenterar. De rimliga gränserna som Newton drar upp i sin första lag är just föremål i vila eller konstant hastighet, vilket knappast kan anses gälla för en skidåkares skida som får ett slag.

Jag håller med dig om att när bindningen släpper så slutar kraften mot knäet. Ergo, en låg elasticitet borde vara att föredra. Det jag försökte beskriva var att det inte alltid är önskvärt att bindningen släpper.

Det som avgör när en bindning släpper, eller när ett knä för den delen går sönder är inte bara ett maxvärde på en kraft utan kan också sägas kunna representeras av hur mycket energi bindningen eller knäet faktiskt har hanterat. D.v.s. en kombination av kraft och väg/tid. Newton m.fl. har varit behjälpliga med att beskriva detta och skillnaderna mellan statiska system (stiilastående eller utan förekomst av acceleration, känns hans hans första lag igen?) och dynamiska system (system i rörelse eller under acceleration) och det finns en mängd ytterligare faktorer att ta hänsyn till när det gäller utfallen av energier tillförda i dynamiska system.

Större/längre belastning=större skaderisk. Inte sant? Ja, under förutsättning att kraften, energin, verkligen tillåts påverka det skadliga området.

Men krafter och energi kan hanteras på olika sätt i syfte att minska deras inverkan. T.ex. genom att använda sig av elastiska element i diverse konstruktioner, motorupphängningar, i transmissioner o.s.v. På samma sätt är det med länkaget bindning-knä. De är inte stumt sammankopplade. Om du introducerar ytterligare en flexande led i detta element kommer du att förändra karaktären på vilket sätt den fortplantar sig i länkaget. Kraften kan förvisso fortplantas, men energi kan absorberas och antingen omvandlas till värme i det fall där det förekommer friktion, alternativt avledas till annan riktning genom att lagras i en fjäder som senare återfjädrar, för att därigenom ge en mjukare karaktär på förloppet. D.v.s. det våld som utövas på knäet.

Men jag håller också med dig att man undanröjer detta genom att ha en låg elasticitet men tjuvsläpp kan tyvärr bli en del av följderna. Det förekommer på bindningar med hög elasticitet också. Ibland ser man det på tävlingsåkare (som har bindningarna väldigt hårt ställda dessutom) som helt plötsligt tappar en skida mitt i en sväng när de får ett slag på den trots att de står i perfekt balans...

Jag påstår inte att en bindning med hög elasticitet är bättre ur ett skaderiskperspektiv. Men jag menar att den har praktiska fördelar vid alpin skidåkning som en bindning med låg elasticitet saknar.

Risken för skador efter ett fall orsakat av en tjuvutlöst skida i en knepig situation kanske inte heller ska underskattas...

 

[Ake_Astrom]

Tack SooL2007 för en för mig väldigt förklarande beskrivning.
Jag köper hela ditt resonemang och beskrivning.
Trots Newton så funkar ju krockzoner i bilar och runt racingbanor.

Ha en trevlig kväll. //Åke

 

[waxoff]

Tack SooL2007 för en för mig väldigt förklarande beskrivning.
Jag köper hela ditt resonemang och beskrivning.
Trots Newton så funkar ju krockzoner i bilar och runt racingbanor.

Ha en trevlig kväll. //Åke

Tackar!

Newton, lite off topic men det är grejor det. Eller som det stod på den omplåstrade downhillcyklistens T-shirt.

Gravity; I fought the law but the law won.

 

[PNyberg]

Okej, då har jag en fråga: Vilken bindning idag har den absolut högsta elasticiteten?(frågvis bara) Och hur står sig exempelvis ett par dukes mot p18 i denna fråga? Jag har blivit kär i p18 pga den låga stå höjden men alla mina kompisar som absolut är raka motsatsen till prylnördar påstår att jag borde strunta i dem eftersom jag inte kommer märka någon skillnad men jag vill nog påstå motsatsen!

P18 har bäst elasticitet. Ståhöjd tycker jag har en del att säga för snökontakten. Dukes känns som styltor i jämförelse. Hade man kunnat gå med en p18 hade jag aldrig haft en annan bindning (cast??)