Freeåkningen och snösäkerheten nuförtiden

[KaitsuH]

Tjenare!

Har någon annan haft liknande observationer? För drygt 10 (15?) år sedan var snösäkerheten hip och hop för freeåkare. Alla som någon gång åkt skidor i Alperna eller i Norge genomförde snösäkerhetskurser. Snösäkerhetsryggsäckar hängde på ryggen även under dagar i backen, men bara för att vara helt och hållet säker.

Idag syns fler och fler skidåkare utan några ryggsäckar utanför pisterna även i Alperna. Jag har själv också börjat ifrågasätta meningen med saken. Jag är redan nästan 60, ingen skulle längta efter mig (frugan skulle få bra pengar!), och visst är det ju trevligare att åka utan onödiga ryggsäckar.

Finns det någon statistik om lavinolyckorna har ökat eller minskat under de senaste åren? Åtminstone syns människor röra sig utanför backarna ännu mer än tidigare, för 10-15 år sedan, och allt oftare utan snösäkerhetsutrustning. Jag åker mer och mer offpist ensamt. Om skalan är 4, jag åker inte alls offpist brantare än 30 grader.. Om skalan är 3 , då kollar jag åken ganska nogrannt.

Ja, varje människa måste göra sitt beslut ensamt. Just därför gillar jag mera och mera åka offpist ensamt.

 

[Freeridefredde]

(Egen observation)

För 10-15 år sedan tyckt jag trenden att åka slackcountry/backcountry riktigt tog fart. Men det krävdes ändå en satsning att köpa breda skidor, rambindning, freeridepjäxor osv osv. Då var det nytt och hett att gå på tur, men tungt som faen om man inte var dynafit-are. Men skulle man åka skulle man åka säkert. Sen försvann patentet 2010, efter det har saker blivit lättare och mer tillverkare erbjuder det i sitt sortiment. Så slutsatsen blir lätt och stabilt, perfekt allround. Men att ta sig tiden för att lära sig säkerhet följer som inte med på köpet längre. Eller så är det samma människor som för 10-15 år sedan, fast nu skiter dom i ryggsäcken ”Det har ju inte hänt nått på 15 år, varför skulle det nu”.

 

[Deleted member 65291]

Trollar du?

 

[KaitsuH]

Trollar du?

Om du frågar från mig, nej, jag trollar inte. Jag har gått genom alla möjliga snösäkerhetskurser, kollar varje gång allt för noga snöläget, vindprognoser osv, Men, nu, när jag läser nyheter om lavinolyckor, jag har börjat tänka på, hur mycket man kan ens handla med risken? Och vad som är viktigast?

 

[Kalle_Luzern]

Håller delvis med och skyller på asociala medier. Ser helt klart mer folk som kör huller om buller utan koll när det dumpat. Vad siffran på lavinbulletinen är har de ingen aning om och bryr sig inte heller. Övriga dagar lugnt och mest välutrustade friåkare (om de inte blir kvar i pisten helt, får ju inte vara utmanande att åka). Sen finns såklart klicken med gamla rävar som kör som de alltid gjort, utan ryggsäck.
Tycker även man ser mer folk som kör mer extrema åk, men i det fallet välinformerade och duktiga åkare.

Vad gäller statistik kan man gräva här: https://www.slf.ch/en/avalanches/avalanches-and-avalanche-accidents/

Edit: försöker låta bli att åka med typerna som föreslår ett åk och sen tar fram handtaget till airbagen…

 

[Deleted member 65291]

Jag är redan nästan 60, ingen skulle längta efter mig (frugan skulle få bra pengar!), och visst är det ju trevligare att åka utan onödiga ryggsäckar.

Tänkte mest å detta.

 

[Armentarola]

Håller delvis med och skyller på asociala medier. Ser helt klart mer folk som kör huller om buller utan koll när det dumpat. Vad siffran på lavinbulletinen är har de ingen aning om och bryr sig inte heller. Övriga dagar lugnt och mest välutrustade friåkare (om de inte blir kvar i pisten helt, får ju inte vara utmanande att åka). Sen finns såklart klicken med gamla rävar som kör som de alltid gjort, utan ryggsäck.
Tycker även man ser mer folk som kör mer extrema åk, men i det fallet välinformerade och duktiga åkare.

Vad gäller statistik kan man gräva här: https://www.slf.ch/en/avalanches/avalanches-and-avalanche-accidents/

Edit: försöker låta bli att åka med typerna som föreslår ett åk och sen tar fram handtaget till airbagen…

Har man inte alltid framme det om man har en airbag?

 

[Kalle_Luzern]

Har man inte alltid framme det om man har en airbag?

Jag tycker man ska ha det, tyvärr inte vad jag ser på berget i alla lägen. Precis som att man inte ska välja att åka något tveksamt bara för att man har en.

 

[KaitsuH]

Tänkte mest å detta.

27.10. var I Helsingin Sanomat, den största tidningen här i Finland, en jätte fin artikel om Jan-Erik Blomberg, Blumi. Han är kanske den mest erfarna och också mest välkända proffs freeåkaren här. https://www.hs.fi/lifestyle/art-2000010702870.html

Jag är nästan säker på, att många här i Freeride har åkt med honom, och kanske han också själv läser det här. Jag har mött honom bara ett par gånger.

I artikeln funderar Blumi på (kring? ursäkta min svenska...) sina rädslor och åldrande. Han säger väl: ”Ensimmäisen vyöryn jälkeen mietin pitkään, mikä tässä on järki. Sitten kuitenkin se, mitä tämä tekeminen on antanut, voitti. Myönteiset asiat olivat suurempia kuin negatiiviset. Pahin, mitä voi tapahtua, on kuolema, mutta sekin vaikuttaa läheisiin, ei itseen." På svenska kanske: ”Efter den första lavinen undrade jag länge vad poängen med det här var. Sedan vann dock vad detta jag gör har gett. Det positiva vägde tyngre än det negativa. Det värsta som kan hända är döden, men även det drabbar de nära och kära, inte dig själv."

Jag börjar nuförtiden vara nästan hysteriskt rädd för andra, som jag åker bräda eller forspaddlar med. Jag är mycket rädd för frun, och alla. Men, år efter år färre och färre rädd för mig själv. Jag tror att det där kommer från någonting allt för stor självtroende av medelåldriga gubbar.

Vi skall vara igen veckan 9 i Anton. Jag ville se litet statistik om dödsoffren i lavinolyckor just där. Jag har en liten känsla, att en ganska stor del av de döda har varit ute med en proffs mountain guide. Eller så har jag läst. Och då har alla haft alla möjliga snösäkerhetsgrejer med, och även bra information av snöläget. Så, hur mycket kan man verkligen själv påverka med risker? Och hur? Mitt alternativ börjar vara att åka ganska mycket ensamt.

 

[gladpack]

27.10. var I Helsingin Sanomat, den största tidningen här i Finland, en jätte fin artikel om Jan-Erik Blomberg, Blumi. Han är kanske den mest erfarna och också mest välkända proffs freeåkaren här. https://www.hs.fi/lifestyle/art-2000010702870.html

Jag är nästan säker på, att många här i Freeride har åkt med honom, och kanske han också själv läser det här. Jag har mött honom bara ett par gånger.

I artikeln funderar Blumi på (kring? ursäkta min svenska...) sina rädslor och åldrande. Han säger väl: ”Ensimmäisen vyöryn jälkeen mietin pitkään, mikä tässä on järki. Sitten kuitenkin se, mitä tämä tekeminen on antanut, voitti. Myönteiset asiat olivat suurempia kuin negatiiviset. Pahin, mitä voi tapahtua, on kuolema, mutta sekin vaikuttaa läheisiin, ei itseen." På svenska kanske: ”Efter den första lavinen undrade jag länge vad poängen med det här var. Sedan vann dock vad detta jag gör har gett. Det positiva vägde tyngre än det negativa. Det värsta som kan hända är döden, men även det drabbar de nära och kära, inte dig själv."

Jag börjar nuförtiden vara nästan hysteriskt rädd för andra, som jag åker bräda eller forspaddlar med. Jag är mycket rädd för frun, och alla. Men, år efter år färre och färre rädd för mig själv. Jag tror att det där kommer från någonting allt för stor självtroende av medelåldriga gubbar.

Vi skall vara igen veckan 9 i Anton. Jag ville se litet statistik om dödsoffren i lavinolyckor just där. Jag har en liten känsla, att en ganska stor del av de döda har varit ute med en proffs mountain guide. Eller så har jag läst. Och då har alla haft alla möjliga snösäkerhetsgrejer med, och även bra information av snöläget. Så, hur mycket kan man verkligen själv påverka med risker? Och hur? Mitt alternativ börjar vara att åka ganska mycket ensamt.

Åker man själv är det lättare att känna in/läsa av miljön och därmed också att fatta beslut med magkänslan. Det kräver förstås att man har god lokalkännedom. Är man ett större gäng blir det ofta distraktioner - när någon gör något oväntat eller att det blir missförstånd. Dock åker jag helst i par med någon jag känner väl som jag vet var jag har den, oavsett om personen är mer eller mindre erfaren än mig...