Nissen> Jag har som jag nämnde ovan själv monterat en värmeplatta på ett par gjutna sulor. Det är precis som du antyder inte helt problemfritt. Det är därför jag också har ett par orörda gjutna sulor att alternera med om något strular.
Den platta som jag har är såpass tjock att det inte är aktuellt att bara sätta den ovanpå ett par befintliga sulor. Man måste skära/fräsa ut ett lagom stort hål i sulan för att det ska bli en jämn yta. Problemet ligger inte i att sulan blir tjockare, iom att man kan försänka plattan, utan i det faktum att värmeplattan är platt och svår att forma. Har man inte formgjuten sula behöver man inte oroa sig för att passformen ska påverkas negativt. Då är ju sulan redan platt och värmeelementet passar in fint. Har man däremot en formgjuten sula med mycket form under tårna är det riktigt lurigt att passa in elementet och det går inte att göra det utan att man får en förändring i passform. Det är möjligt att det finns lite olika varianter på element. Det borde finnas modeller i mjukt material som går att forma efter en gjuten sula, men den jag har är som sagt helt platt och i sammanhanget oformbar. Lösningen för min del blev att platta till de sista fyra centimetrarna av gjutsulan med ett strykjärn. Man är ändå inte så beroende av helt korrekt form under tårna och det förekommer tom att butiker gör det här utan att fråga när man anpassar gjutsulor.
Vid monteringen skar jag bort material i motsvarande storlek och djup som värmeplattan och gjorde ett hål för att dra sladden under sulan. Naturligtvis får man en tydligare effekt om man står med tårna direkt på värmeplattan och jag ville därför inte sätta den på undersidan. Jag testade det först förresten, men upplevde då effekten som knappt märkbar, iaf på de två lägre effektlägena.
Efter det fixerade jag sladden med smältlim och tejp på undersidan av sulan och ledde bak den till hälen där jag gjorde ett hål i en söm på innerskon, ledde ut sladden och limmade ihop sömmen igen. Sladden skyddstejpades sedan hela vägen upp längs skaftet med silvertejp för att minska slitaget. Med den här monteringen kunde jag känna att sulan var lite plattare längst fram än tidigare, men det är inte så att det gör något under åkning. Det känns lite annorlunda, men inte sämre. Tjockleken är ingen skillnad mot innan.
Jag har nyligen bytt innerskor till ett par nya formsprutade Strolz. Jag har inte hunnit fixa till värmen än i dom och kör därför just nu med sladden inuti innerskon. Det är långt från bra, men det fungerar faktiskt över förväntan. Man känner sladden när man sätter i foten, men efter något åk tänker man inte på den längre. Jag har inte haft några problem med skav eller liknande, men jag upplever att det är en klar risk för att sladden kommer att bli sliten efter ett tag. Varje gång man sätter i foten måste man dra lite i den och mecka runt för att man ska få den på rätt ställe. I längden tror jag att den kommer att ta skada av det och jag ska så snart som möjligt modifera värmesystemet till en integrerad lösning som jag hade tidigare.
Jag tar som info ur mina innerskor en gång per säsong, eller rättare sagt efter varje säsong och torkar skorna inför sommarvilan. Det krävs två man, en hårtork och en rejäl insats för att få i och ur en hårt sprutad Strolzsko ur ett stabilt skal. Istället torkar jag innerskorna med en Thermic pjäxtorksfläkt. Det fungerar alldeles ypperligt och det är onekligen smidigt att inte behöva böka med att ta i och ur innerskorna, oavsett om man har orginalinnerskor eller annat.
Batteripacket sätter jag antingen på pjäxans yttersida på powerstrapen eller på en egenhändigt tillverkad hållare på baksidan av skalet. Det beror helt på vilken pjäxmodell du har. Batteriet sätter man under byxorna naturligtvis. Med full-on expedition bajsluckeförsedda brallor med förböjda-knän kan det nog bli lite tight med plats. Men med brallor bara lite åt baggyhållet är det inga problem att ha batteriet under byxbenets snölås.