http://www.bindingfreedom.com/Inserts_c3.htmhavreboll sa:En fråga som kanske inte är exakt på ämnet men som kanske ändå passar in. Om man ska försöka vara smart och packa sina dukes i handbagaget för att spara vikt till fler skidor i skidbagaget, är det något speciellt man ska tänka på för att inte sitta där med urslitna bindningar efter ett par veckor på berget.
Alltså, hur mycket stryk tar monteringshålen av att man skruvar av bindningen för att sedan limma och skruva tillbaka den?
Ja, jag får hoppas på det bästa att Salomom STH 16 passar till plattan. Butiken ringde och sa att de kunde beställa från producenten. Så man får hoppas att det går, då jag tycker Big Akira är en skön skida.JL76 sa:Det finns två bredder av iq sliders, bara den smalare torde passa på Big akira och jag tror den är för smal för sth då den verkar tänkt för telisbindningar.
Ju mer metall det är i skidan, desto fler ommonteringar klarar hålen. I en friåkningsskida utan, eller med begränsad mängd metall är det ingen bra idé. Det troliga är att du kommer att dra sönder minst ett par gängor redan vid första försöket.havreboll sa:En fråga som kanske inte är exakt på ämnet men som kanske ändå passar in. Om man ska försöka vara smart och packa sina dukes i handbagaget för att spara vikt till fler skidor i skidbagaget, är det något speciellt man ska tänka på för att inte sitta där med urslitna bindningar efter ett par veckor på berget.
Alltså, hur mycket stryk tar monteringshålen av att man skruvar av bindningen för att sedan limma och skruva tillbaka den?
har en fråga som har med detta att göra: vissa säger att det inte är några problem att använda samma hål två gånger för montering om man slänger i lite lim först o.s.v. medan andra säger att man INTE ska använda dom gamla hålen vid montering. Nu är min fråga helt enkelt om man kan göra det eller inte? Om man gör det och är försiktig, är chansen ändå stor att man sliter ur bindningen senare när man åker? Problemet (eller fördelen?) just i detta fallet är att bindningen som suttit på innan är samma bindning som ska på nu och det är förmodligen samma sulmått på pjäxan så det blir svårt att flytta den utan att hamna för nära samma hål som förut (man vill ju inte förlora skidans egenskaper genom att flytta bindningen fler cm)..MnO sa:Ju mer metall det är i skidan, desto fler ommonteringar klarar hålen. I en friåkningsskida utan, eller med begränsad mängd metall är det ingen bra idé. Det troliga är att du kommer att dra sönder minst ett par gängor redan vid första försöket.havreboll sa:En fråga som kanske inte är exakt på ämnet men som kanske ändå passar in. Om man ska försöka vara smart och packa sina dukes i handbagaget för att spara vikt till fler skidor i skidbagaget, är det något speciellt man ska tänka på för att inte sitta där med urslitna bindningar efter ett par veckor på berget.
Alltså, hur mycket stryk tar monteringshålen av att man skruvar av bindningen för att sedan limma och skruva tillbaka den?
Det går helt fint å montere i samme hull flere ganger, man må bare være observant på et par ting:simonthyrb sa:nån som är säker på sin sak och är villig att kommentera? tack på förhand!
Du kan gå ut i fra at linjen på skien er merket for anbefalt montering. For å være sikker på at merket er på samme sted på begge skiene kan det være fornuftig å måle begge skiene fra baktuppen. Hvis du finner forskjell på over 5mm bør du lage en ny strek, sånn at begge skiene får likt monteringspunkt.lennartberggren sa:Centrummarkering, en del har en linje för "normal" och en linje för "freeride"
På ett par K2 Coomba finns bara en linje, eller snarare en väldigt svag markering på skidans kant... man får väl utgå från att det gäller "freeride" då, eller?
Mycket intressant! Jag brukar ibland förstärka hålen med långtidsverkande epoxy som värms upp till ca 70 grader för att bli lättflytande. Då suger trät upp en del av epoxyn och "armeras" sedan när limmet härdar, precis som det sägs under länkarna.snorkel sa:Hittade en intressant tråd med "pull-out" test där man i testbänk dragit ur skruvar ur skidor.
Del 1
Del 2
Lärdomarna verkar vara att epoxi inte bara tätar utan, speciellt i träskidor av lätta och därmed porösa träslag, väsentligen stärker upp hålet och markant ökar hållfastheten. Man skall då borra med 4,1 mm borr, dra i en skruv, ta ur den, låta epoxin vara i ett tag och väta hålet och sedan drar man fast bindningen. Epoxin skall vara av mer elastisk marin modell med lång härdningstid. Att gänga hål i trä med gängverktyg ger inte bättre resultat än att använda skruven. Antagligen förstör verktyget träet, skruven har rundare kanter.
Att borra med 3,6 mm i träskidor ger enligt dessa test ett aningen svagare hål, teorin i länken är att man kraschar träet när man drar i skruven eftersom skruven är betydligt större än hålet.

