Följ med i videon nedan för att se hur du installerar vår webbplats som en webbapp på din startskärm.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Om man är van vid att styrketräna hemma så klart att det kan va najs med ett gymkort.. du tränar ju inte alla musklerna när du åker/ hajkar..LuxLuthor sa:Jag säger som KaptenMarty: vad ska du med gym till? Gymträningen ska ju liksom vara klar innan du åker till St Anton. Antar att du tänkt stanna där en kortare tid och då vill du väl vara så fräsch som möjligt så att du orkar åka skidor. I gymmet tömmer du bara musklerna på en massa kraft som du skulle kunna ägna till det roliga istället: skidåkningen. Jag röstar på att du ska åka så mycket skidor du bara kan och ta någon öl på after-skin. Spara gymträningen till hemkomsten. Vintern är lång så du lär hinna stänga in dig i gymmet tillräckligt mycket ändå.
Träningen i gymmet gör bara att kroppen behöver ännu mer återhämtning än vad den gör efter skidåkningen, vilket hämmar skidåkningen. Hur smart är det att köra benpress på måndag så att man inte orkar åka skidor lika mycket som man vill på tisdag? Bränn krutet på berget istället för i gymmet. Bastuanläggningen däremot är inte dum att ha tillgång till. Bastu och ett par pilsner efter en dag på skidorna... Det är vad som är "najs"Rasmusswe sa:Om man är van vid att styrketräna hemma så klart att det kan va najs med ett gymkort.. du tränar ju inte alla musklerna när du åker/ hajkar..
plus att de har en fin bad/bastu -anläggning..
Läste du överhuvudtaget vad han skrev? Han skrev "du tränar ju inte alla musklerna när du åker". Med det menar han att man kan köra bröst/biceps/triceps/axlar när man är på gymmet (rygg+mage tveksamt då det används mycket vid åkning). Då kommer du med förslaget att köra knäböj, det om något tar ju samma muskler som när man åker eller hajkar.LuxLuthor sa:Träningen i gymmet gör bara att kroppen behöver ännu mer återhämtning än vad den gör efter skidåkningen, vilket hämmar skidåkningen. Hur smart är det att köra benpress på måndag så att man inte orkar åka skidor lika mycket som man vill på tisdag? Bränn krutet på berget istället för i gymmet. Bastuanläggningen däremot är inte dum att ha tillgång till. Bastu och ett par pilsner efter en dag på skidorna... Det är vad som är "najs"Rasmusswe sa:Om man är van vid att styrketräna hemma så klart att det kan va najs med ett gymkort.. du tränar ju inte alla musklerna när du åker/ hajkar..
plus att de har en fin bad/bastu -anläggning..![]()
haha! jag är ingen gymmare, nä. men har polare som tycker det är skönt att gå dit någon timme på kvällen när man inte festar.. eller vad säger du Sophie..perschan sa:jag vill bara få det klart för mig.
Propagerar du FÖR gymet Rasmus? ytodde du hade viktigare saker för dig som att dricka stroh och vara dj.. Skärpning nu!
för det första så åker man inte varje dag under en säsong.. kan va roligt i början men efter några veckor så kan jag lova dig att du tröttnar.. själv så blev det mest skidåkning när det hade kommit snö, är inte så sugen på att nöta pist dagarna långa.. och om det inte var offpiståkning så blev det mycket häng/solande/jibbande på berget. och det är inte speciellt ansträngande.. så jag kan inte se något problem i att träna..Malika sa:Är det bara jag, eller är man inte jävligt trött efter en dag på berget? Man har ju både kört slut sig konditionsmässigt och styrkemässigt i många delar av kroppen om man hajkar och åker. Sen när man kommer hem gör man inte mycket annat än att äta och kolla på TV, om ens det... Att gå på gym efter en dag på berget, nja, inte för mig tack!
När man går så använder man ju också triceps så det blir i princip bara bröst och biceps kvar att köra på gymmet och det kan du lika gärna göra med en påse potatis i varje näve! Men valet är ditt och kortet var inte billigt så jag skulle ju lagt det på något roligare.
Jag älskar gymmet o kommer hänga där i vinter igen. Inte minst för att få träna de delar man faktiskt inte använder för skidåkningen,sen finns de ju faktist en del av oss som har olika knä/ben andra skador o faktiskt måste träna för att kunna åka överhuvudtaget.Rasmusswe sa:haha! jag är ingen gymmare, nä. men har polare som tycker det är skönt att gå dit någon timme på kvällen när man inte festar.. eller vad säger du Sophie..perschan sa:jag vill bara få det klart för mig.
Propagerar du FÖR gymet Rasmus? ytodde du hade viktigare saker för dig som att dricka stroh och vara dj.. Skärpning nu!
Kan du förklara för mig hur du går?Malika sa:När man går så använder man ju också triceps...
Antar att du använder stavar när du vandrar uppåt, eftersom triceps är en sträckande muskel används den när man trycker sig uppåt. Om du någonsin har gjort dips så är det samma princip.Tyskn sa:Kan du förklara för mig hur du går?Malika sa:När man går så använder man ju också triceps...
Jag håller med Sophie och Rasmusswe att det knappast är så att man (som ski-bum) åker varje dag.
Angående energiinlagringen osv., så var det inlägget väldigt överdrivet. Inlagringentiden är beroende på vad, hur mycket och när man äter, dessutom är ett vanligt styrketräningspass inte särskilt energitömmande. Håller man sitt matintag jämt i förhållandet med sin energiförlust så klarar man sig utan problem.
Nope, det gör jag inte. Hade du från början skrivit att det gäller just stavgång uppför berget så hade jag aldrig påpekat ditt uttalande. Kom ihåg att det inte bara är skidåkare här på forumet.Malika sa:Antar att du använder stavar när du vandrar uppåt
Det med inlagringen av energi var definitivt inte någon överdrift. Räkna kallt med att återhämtningstiden efter ett pass i gymmet ligger på ett par dygn. Då talar vi om en genetiskt genomsnittlig människa som kör ett genomsnittligt gympass, vilket i o f s i allmänhet är patetiskt lågintensiva. OCH jag pratar om återhämtning till nolläge igen. Alltså tillbaks till samma punkt som före passet. Efter den återhämtningen är avklarad sätter kroppens uppbyggnadsprocesser igång och dom tar också tid i anspråk.Malika sa:Angående energiinlagringen osv., så var det inlägget väldigt överdrivet. Inlagringentiden är beroende på vad, hur mycket och när man äter, dessutom är ett vanligt styrketräningspass inte särskilt energitömmande. Håller man sitt matintag jämt i förhållandet med sin energiförlust så klarar man sig utan problem.
Det beror helt på vad du tänkt göra dagarna efter det tunga benpasset. Bränna energi på att åka skidor igen? I så fall kan man glömma resultaten av benpasset. Den energi kroppen skulle ha använt till återhämtning och så småningom uppbyggnad av benmuskler gör den istället av med på berget.Malika sa:Sen beror det givetvis på vad man har för mål med gymtränandet.
Även om en dag i pisten är fysiskt krävande så stimulerar den inte någon hypertrofi (muskeltillväxt) i större grad. Om man då är angelägen i att bibehålla upptränad massa/styrka resp. öka den samma så skulle även ett tungt benpass vara av nytta i en vecka med kanske 4 dagars skid-/snowboardåkning.
Du var ingen höjdare på att citera du. Jag skrev inläggen, inte Malika.LuxLuthor sa:Det med inlagringen av energi var definitivt inte någon överdrift. Räkna kallt med att återhämtningstiden efter ett pass i gymmet ligger på ett par dygn. Då talar vi om en genetiskt genomsnittlig människa som kör ett genomsnittligt gympass, vilket i o f s i allmänhet är patetiskt lågintensiva. OCH jag pratar om återhämtning till nolläge igen. Alltså tillbaks till samma punkt som före passet.Tyskn sa:Angående energiinlagringen osv., så var det inlägget väldigt överdrivet. Inlagringentiden är beroende på vad, hur mycket och när man äter, dessutom är ett vanligt styrketräningspass inte särskilt energitömmande. Håller man sitt matintag jämt i förhållandet med sin energiförlust så klarar man sig utan problem.
Det stämmer absolut inte. Proteinsyntesen är i regel förhöjd i upp emot 48 timmar efter passet, där sker hyperkompensationen altså. Oftast är muskeln redan förstärkt då vi känner av träningsverken.LuxLuthor sa:Efter den återhämtningen är avklarad sätter kroppens uppbyggnadsprocesser igång...
Kolhydrat är inte lika med kolhydrat. Tarmsystemet kan ta upp ca. 1g kolhydrat/minut. Dricker man något högglykemiskt som maltodextrin eller vitargo så lämnar detta magsäcken betydligt snabbare än fast föda, och når därmed betydligt snabbare ut i blodomloppet. Det finns en hel del studier som tar upp detta. Ex.: http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=19983765LuxLuthor sa:Takten med vilken kroppens ämnesomsättning omvandlar ett ämne till energi tar förvisso olika lång tid beroende på om vi pratar fett, protein eller kolhydrater. Det är dock inte fråga om så stora skillnader. Tempot med vilken ett gram kolhydrat förvandlas till muskelglykogen är densamma oavsett mängden man stoppat in.
Blev visst lite fel när jag redigerade. Klippte bort fel namnTyskn sa:Du var ingen höjdare på att citera du. Jag skrev inläggen, inte Malika.
Glykogeninlagring är en av de processer som ingår i återhämtningen. Kanske den av alla processerna som är snabbast avklarad, men den tar ändock tid i anspråk. Exakt hur lång tid styrs i mångt och mycket av våra medfödda egenskaper. Vissa har snabb ämnesomsättning (=snabb glykogeninlagring m m) och andra har långsam.Tyskn sa:Till temat: Glykogeninlagring är inte samma helt sak som återhämtning.
Proteinsyntesen är förhöjd under betydligt längre tid än bara några dygn. Den är förhöjd under så lång tid som det krävs för att kroppen skall hinna med sin muskeluppbyggnad.Tyskn sa:Proteinsyntesen är i regel förhöjd i upp emot 48 timmar efter passet, där sker hyperkompensationen altså. Oftast är muskeln redan förstärkt då vi känner av träningsvärken.
Bra. Jag kom inte ihåg den exakta mängd per tidsenhet som kan tas upp av tarmarna. Dock skall man ha i åtanke att de flesta studier av den här typen utförs på elitidrottsmän. Dessa individer har genetiska egenskaper som nästan ingen annan besitter. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att en genomsnittlig människa har en klart lägre inlagringstakt. Inget säkert, bara en fundering.Tyskn sa:Kolhydrat är inte lika med kolhydrat. Tarmsystemet kan ta upp ca. 1g kolhydrat/minut. Dricker man något högglykemiskt som maltodextrin eller vitargo så lämnar detta magsäcken betydligt snabbare än fast föda, och når därmed betydligt snabbare ut i blodomloppet.
Mycket klokt sagt. Att försöka få "gemene man" att fatta det är inte det enklaste. De går hela tiden på livsmedels- och kosttillskottsindustrins blåsning. De snabba kolhydrater de dricker i sig efter exempelvis ett gympass tjänar bara till att blockera den fettförbränning som de så desperat är ute efter. Så blir det tyvärr när man söker sina kunskaper i tidningar som är köpta.Tyskn sa:För den gemene gymråttan spelar detta sällan någon större roll, men när det gäller att prestera bra flera gånger inom en kort tidsrymd så är det absolut av relevans.
Glukosupptaget via tarmen skiljer sig väldigt lite bland individerna. De första 2-3 timmarna efter träningen har dock musklerna en betydligt större förmåga att ta upp näring, det gäller alla. Tillför i det läget mycket kolhydrater som snabbt når ut i blodet så måste dessa ta vägen nånstans. Eftersom musklerna är som mest påtagliga för glykogeninlagrin då, så kommer glykogeninlagringen ske snabbare. Generna spelar altså en mindre roll i det här avseendet.LuxLuthor sa:Glykogeninlagring är en av de processer som ingår i återhämtningen. Kanske den av alla processerna som är snabbast avklarad, men den tar ändock tid i anspråk. Exakt hur lång tid styrs i mångt och mycket av våra medfödda egenskaper. Vissa har snabb ämnesomsättning (=snabb glykogeninlagring m m) och andra har långsam.
Du förenklar allting väldigt mycket, så mycket att det i slutändan blir helt felaktigt. Du skriver: "En kolhydrat är i sin grundform s k långsam" glukos är en naturligt förekommande sockerart (kolhydrat) som är väldigt snabb. Kollar du i en GI-tabell så ser du t.ex. dadlar och bakad potatis långt uppe, och de är inte raffinerade.LuxLuthor sa:Högglykemiskt = snabba kolhydrater, för den som inte hänger med riktigt. En kolhydrat är i sin grundform s k långsam, men via diverse processer i livsmedelsindustrin och i vår matlagning gör vi en del av nedbrytningen redan innan vi äter den. Hur mycket av den nedbrytningen som är gjord bestämmer exakt hur "snabb" kolhydraten blir.
Eftersom hyperkompensationen redan brukar vara klar efter bar några dygn så finns det heller inget behov för att proteinsyntesen skulle vara förhöjd längre än då heller. Men du får gärna posta en studie som understryker det du sagt.LuxLuthor sa:Proteinsyntesen är förhöjd under betydligt längre tid än bara några dygn. Den är förhöjd under så lång tid som det krävs för att kroppen skall hinna med sin muskeluppbyggnad.Tyskn sa:Proteinsyntesen är i regel förhöjd i upp emot 48 timmar efter passet, där sker hyperkompensationen altså. Oftast är muskeln redan förstärkt då vi känner av träningsvärken.
Hehe, jag grundar inte min diskussion på någon enstaka artikel. Vad träningsvärk är, är fortfarande inte klarlagt. I nuläget tror man, tvärt emot vad du påstår, att träningsvärk beror på att de redan förstärkta muskelcellerna är svullna, trycker på varandra och därmed skapar smärta.LuxLuthor sa:Du nämner proteinsyntes i samband med träningsvärk. Är det så att du läst om båda sakerna i samma artikel? Träningsvärk är en blödning i muskeln - en skada - som kroppen måste reparera. Självfallet är proteinsyntesen extra förhöjd under några dygn efter en aktivitet som orsakat skada. Kroppen måste ju läka de trasiga muskelfibrerna. Därmed inte sagt att det skulle vara något positivt. Tvärtom.
Yu, J., Carlsson, L. & Thornell, L.E. (2004). Evidence for myofibril remodeling as opposed to myofibril damage in human muscles with DOMS: an ultrastructural and immunoelectron microscopic study. Histochemistry and Cell Biology, 121(3), p. 219-227.Some research claims that DOMS is not caused by the pain from damaged muscle cells, but from the reinforcement process.[3] The muscle responds to training by reinforcing itself up to and above its previous strength by increasing the size of muscle fibers (muscle hypertrophy). This reinforcement process causes the cells to swell in their compartment and put pressure on nerves and arteries producing pain.
Frågan kvarstår: vilka individer? Har man återigen gjort det enorma misstaget att studera elitidrottsmän inom en given idrottsgren - av vilka de flesta är tämligen lika varandra genetiskt sett, annars hade de inte kommit så långt som de kommit - för att sedan dra slutsatser som man hävdar stämmer för de flesta människor? Att det bara skulle skilja lite mellan olika individer är högst osannolikt om man tittar på hur det ser ut i världen. Allt tyder på att skillnaderna vad gäller energiupptag mellan individer är väldigt stora. Vissa människor tar upp energi extremt lätt och får delvis därför lätt problem övervikt. Andra kan äta hur illa som helst utan att lägga på sig så mycket som ett gram för mycket.Tyskn sa:Glukosupptaget via tarmen skiljer sig väldigt lite bland individerna.
Senast jag kollade så var en bakad potatis kraftigt upphettad och en dadel i allmänhet torkad. Titta på rå potatis och färska dadlar så ser du nog att det glykemiska indexet ser lite annorlunda ut. Båda har alltså genomgått någon form av behandling före de äts. Behandling som delar sockerkedjorna och gör dem \"snabbare\" (läs mer lätta att ta upp för kroppen).Tyskn sa:Du förenklar allting väldigt mycket, så mycket att det i slutändan blir helt felaktigt. Du skriver: \"En kolhydrat är i sin grundform s k långsam\". Glukos är en naturligt förekommande sockerart (kolhydrat) som är väldigt snabb. Kollar du i en GI-tabell så ser du t.ex. dadlar och bakad potatis långt uppe, och de är inte raffinerade.
Fruktdrinken har pressats ner i ett glas och sedan druckits antar jag. Den har alltså inte genomgått upphettning m fl processer utan kroppen måste själv bryta ner kolhydraten hela vägen från sin grundform till en för kroppen hanterbar form. Du har dock rätt i att vissa kolhydrater i sin grundform ligger åt det snabbare hållet, så jag gjorde ett misstag i att inte skriva att en kolhydrat i ALLMÄNHET är långsam i sin grundform.Tyskn sa:På andra sidan av spektrat kan du ta fruktos, en enkel sockerart vilket för många är = snabb kolhydrat, som exempel: du kan dricka en fruktoslösning som rinner rakt genom magsäcken men ändå är detta en lågglykemisk kolhydrat då den måste passera levern innan den kan användas som energikälla.
Ännu en gång: vilka individer är studierna utförda på? I allmänhet görs denna typ av studier på ett collage eller universitet någonstans i USA och försökskaninerna är högpresterande idrottsmän. Detta faktum gör resultaten mer eller mindre ointressanta för gemene man. Idag vet vi dessutom att steroider är väldigt vanligt förekommande i USA och därför bör vi ta studier utförda där med en ännu större nypa salt än vad vi gjort tidigare. Steroidernas främsta effekt är att all återhämtning och uppbyggnad går betydligt snabbare än utan dem.Tyskn sa:Eftersom hyperkompensationen redan brukar vara klar efter bara några dygn så finns det heller inget behov för att proteinsyntesen skulle vara förhöjd längre än då heller. Men du får gärna posta en studie som understryker det du sagt.
Må så vara att det skulle kunna vara på det viset. Nervsystemet är en del i de system som gör att vi kan prestera och det måste också återhämtas och förbättras. Om inte så kommer vi att överanstränga det och försämras.Tyskn sa:En annan sak som är värd att poängtera är att det främst är nervsystemet som behöver vila flera dygn för att återhämta sig, framförallt om man tränar till failure. Det är snarare det som drar ut vilotiden.
Den studien tror jag att de flesta kan avfärda relativt snabbt om de bara tänker efter lite. Skulle den stämma så skulle det innebära träningsvärk efter varje enskilt träningspass, men det får vi inte. Träningsvärken uppkommer när vi haft längre vila eller när vi byter aktiviteter och sedan försvinner den. Skulle teorin stämma så skulle resultaten efter träning upphöra fullständigt efter några träningspass. Ingen smärta = inga svullna muskelfibrer = inget framsteg. Alla vet att det inte stämmer.Tyskn sa:I nuläget tror man, tvärt emot vad du påstår, att träningsvärk beror på att de redan förstärkta muskelcellerna är svullna, trycker på varandra och därmed skapar smärta.
Nu generaliserar du igen. Självklart finns det väldigt många olika faktorer som spelar in i ämnesomsättningen. Jag menade enbart att det maximala värdet på 1g glukos/minut är ett generellt mått. Därmed menar jag att de flesta exempelvis, skulle ta upp en dos maltodextrin på tom mage, på ett liknande sätt. Bara sett på upptaget från tarm till blodomlopp. Att det sedan är större skillnader på hur man metaboliserar glukosen som finns i blodomloppet beroende på insulinkännslighet osv är en annan femma.LuxLuthor sa:Allt tyder på att skillnaderna vad gäller energiupptag mellan individer är väldigt stora. Vissa människor tar upp energi extremt lätt och får delvis därför lätt problem övervikt. Andra kan äta hur illa som helst utan att lägga på sig så mycket som ett gram för mycket.
Ok, jag tolkade det som att du syftade på industrins raffinerering. Det jag menade var att dadlar även skulle kunna ligga och torka ute i naturen.LuxLuthor sa:Senast jag kollade så var en bakad potatis kraftigt upphettad och en dadel i allmänhet torkad. Titta på rå potatis och färska dadlar så ser du nog att det glykemiska indexet ser lite annorlunda ut. Båda har alltså genomgått någon form av behandling före de äts. Behandling som delar sockerkedjorna och gör dem \"snabbare\" (läs mer lätta att ta upp för kroppen).
Efter en stunds letande så hittade jag abstraktet till en studie.LuxLuthor sa:Ännu en gång: vilka individer är studierna utförda på? I allmänhet görs denna typ av studier på ett collage eller universitet någonstans i USA och försökskaninerna är högpresterande idrottsmän. Detta faktum gör resultaten mer eller mindre ointressanta för gemene man. Idag vet vi dessutom att steroider är väldigt vanligt förekommande i USA och därför bör vi ta studier utförda där med en ännu större nypa salt än vad vi gjort tidigare. Steroidernas främsta effekt är att all återhämtning och uppbyggnad går betydligt snabbare än utan dem.Tyskn sa:Eftersom hyperkompensationen redan brukar vara klar efter bara några dygn så finns det heller inget behov för att proteinsyntesen skulle vara förhöjd längre än då heller. Men du får gärna posta en studie som understryker det du sagt.
http://ajpendo.physiology.org/cgi/content/abstract/273/1/E99Subjects were eight untrained volunteers (4 males, 4 females). ... We conclude that exercise resulted in an increase in muscle net protein balance that persisted for up to 48 h after the exercise bout...
Tidagare tränade jag också alltid till failure, men inte längre. Numera är jag övertygad om att ett explosivt utförande med ett avslutat set 1-3reps innan failure ger betydligt mer. Dels just för att man inte behöver vänta tills nervsystemet har återhämtat sig.LuxLuthor sa:För den oinvigde: Failure innebär att man i en given övning når ett stadium av tillfälligt funktionsbortfall hos den muskel som arbetar. I klartext innebär det att man efter exempelvis benpressen inte kan stå upp eftersom kraftnivåerna i lårmuskulaturen är nere på så låga nivåer att de inte bär kroppsvikten. Detta bör vara målet i varje övning i varje pass om man vill uppnå maximala resultat. Efter några minuters återhämtning kan man ställa sig upp igen. Tyvärr är det ytterligt få människor som upplevt failure i ett pass. Träning till failure leder till extrem muskeltillväxt bara kroppen får den vila den behöver.
Joachim Bartoll (Forumadmin & skribent på www.body.se och www.stadium.se, och Kostkonsult, Tränare/Coach) förklarar det här bättre än mig i den här debatten: http://forum.body.se/showthread.php?t=147LuxLuthor sa:Den studien tror jag att de flesta kan avfärda relativt snabbt om de bara tänker efter lite. Skulle den stämma så skulle det innebära träningsvärk efter varje enskilt träningspass, men det får vi inte. Träningsvärken uppkommer när vi haft längre vila eller när vi byter aktiviteter och sedan försvinner den. Skulle teorin stämma så skulle resultaten efter träning upphöra fullständigt efter några träningspass. Ingen smärta = inga svullna muskelfibrer = inget framsteg. Alla vet att det inte stämmer.Tyskn sa:I nuläget tror man, tvärt emot vad du påstår, att träningsvärk beror på att de redan förstärkta muskelcellerna är svullna, trycker på varandra och därmed skapar smärta.
Lång och gedigen erfarenhet med tusentals träningsklienter att studera under mina snart 16 år i branchen. Ovanpå detta självstudier på avancerad nivå i lika många år.Tyskn sa:Får jag fråga vad du har för utbildning inom ditt yrke?
Generaliserade var det du som gjorde. Jag påpekade att upptaget varierar från individ till individ. Hur som helst anser jag hela diskussionen som tämligen ointressant. Intressant om vi talar om Usain Bolt som skall springa två sprinterlopp på OS samma dag och behöver en extremt snabb påfyllning av energi i sina muskler. Han kommer att kunna springa loppen, men han kommer inte att kunna prestera maximalt i det andra eftersom hans explosiva muskelfibrer inte kommer att kunna producera full kraft igen på ytterligare några dagar. Ointressant om vi talar om i princip alla andra människor på denna planet.Tyskn sa:Nu generaliserar du igen. Självklart finns det väldigt många olika faktorer som spelar in i ämnesomsättningen. Jag menade enbart att det maximala värdet på 1g glukos/minut är ett generellt mått. Därmed menar jag att de flesta exempelvis, skulle ta upp en dos maltodextrin på tom mage, på ett liknande sätt. Bara sett på upptaget från tarm till blodomlopp. Att det sedan är större skillnader på hur man metaboliserar glukosen som finns i blodomloppet beroende på insulinkännslighet osv är en annan femma.
Trist? Det är ytterst roande att dagligen och på nära håll uppleva de extrema skillnader som förekommer från individ till individ. Det är bara ett faktum att leva med. Inget att låta sig nedslås av. De som är bättre än en själv har nästan alltid bättre gener än vad man själv har. De har fysiskt och/eller psykiskt bättre gener eller båda två. Detta förutsatt att de viktigaste faktorerna vad gäller träning och kost är ungefär lika.Tyskn sa:Trist liv man måste ha om man alltid tror att de som är bättre än en själv antingen har bättre gener eller är dopade.
Nervsystemet är också en del i maskinen som utför mekaniskt och metaboliskt arbete (alla former av mänskliga rörelser t ex) och den delen behöver också stimuleras för att maximala framsteg skall uppnås. Träning till "failure" följd av en rejäl vila på åtminstone tre dagar leder till en ständig progressivitet i träningen. Exakt hur lång vilan bör vara är individuellt olika från person till person (ämnesomsättningens hastighet avgör), men det verkar som att genomsnittsmänniskan behöver någonstans mellan tre och fem dygns frånvaro från träning för att de riktigt stora framstegen skall infinna sig. Exakt hur många dagar man själv behöver hittar man med "trial-and-error-metoden". Om allt fungerar som det ska med träning och vila bör ökningen från pass till pass ligga på en till två reps extra med samma vikt. Alltså: klarar du vid ett pass av att lyfta 50 kg åtta gånger bör du vid nästa tillfälle klara av att lyfta samma vikt nio eller tio gånger. Gör du inte det har du misslyckats på ett eller annat vis.LuxLuthor sa:Tidagare tränade jag också alltid till failure, men inte längre. Numera är jag övertygad om att ett explosivt utförande med ett avslutat set 1-3reps innan failure ger betydligt mer. Dels just för att man inte behöver vänta tills nervsystemet har återhämtat sig.
Min erfarenhet säger mig att det vi i folkmun kallar träningsvärk egentligen rör sig om tre olika typer av muskelvärk. Den ena är av godo och de två andra av ondo.Tyskn sa:Joachim Bartoll (Forumadmin & skribent på www.body.se och www.stadium.se, och Kostkonsult, Tränare/Coach) förklarar det här bättre än mig i den här debatten: http://forum.body.se/showthread.php?t=147
Ok, gymmet är "fräscht" och det med cyklisterna stämmer med. Men "allt de man behöver finns", stämmer verkligen INTE! Något som fattas är till exempel VIKTER. De tyngsta hantlarna jag kunde hitta var på 20kg! Jag räknade inte den sammanlagda vikten som vikt-plattorna utgjorde, men jag kan tänka mig att om någon hyfsat stark kille (eller tjej givetvis) ska köra mark eller böj så blir det knappt några plattor över till resten av gymmet.Soophie sa:Gymmet e fräscht, dock dyrt som du ser i pdf. men de brukar hänga endel svenska säsongare där. Allt de man behöver finns, plus några härliga tiroler cyklister i tajts.