Gym St Anton

[Danne82]

Tja undrar om nån vet att det finns nåt gym i ST Anton, så det är värt att ta med träningskläder m.m

 

[HARS]

http://www.arlberg-well.com/wellness/index.php

 

[Danne82]

Nice nån aning om vad det kostar. Hittar ingen info på sidan om det.

 

[Danne82]

Nvm det var min webbläsare som strulade. hittade pdf filen.

 

[Soophie]

Gymmet e fräscht, dock dyrt som du ser i pdf. men de brukar hänga endel svenska säsongare där. Allt de man behöver finns, plus några härliga tiroler cyklister i tajts.

Vet inte om det står i pdf:en men om du köper säsongskortet till gymet innan den 15 dec (Va de förra året) så får du det billigare, gym + bad kort gick på 300e förra året.

 

[fialotta]

en månad kostade 55 euro förra året, säsongs kort vet ja ej...

 

[KaptenMarty]

vad ska du med gym till? Håll dig fit i backen

 

[Dejvy]

55 euro är ju inte alls farligt, kan man ju punga ut.

Men är det svårt att planka in på gymmet eller dela gymkort med någon annan? Brukar funka på andra gym att köpa en månad sen går man med någon annan nästa månad sen köper man månaden efter det igen, eller är det omöjligt på detta gymmet?

 

[Soophie]

Du drar visserligen inte ditt kort någonstans däremot så gör de ibland kontroller och det sitter en trevlig österrikiska i kassan o hälsar o småpratar lite me alla så hon har nog rätt så bra koll.
Men visst vill du snylta på oss andra betalande så...

 

[LuxLuthor]

Jag säger som KaptenMarty: vad ska du med gym till? Gymträningen ska ju liksom vara klar innan du åker till St Anton. Antar att du tänkt stanna där en kortare tid och då vill du väl vara så fräsch som möjligt så att du orkar åka skidor. I gymmet tömmer du bara musklerna på en massa kraft som du skulle kunna ägna till det roliga istället: skidåkningen. Jag röstar på att du ska åka så mycket skidor du bara kan och ta någon öl på after-skin. Spara gymträningen till hemkomsten. Vintern är lång så du lär hinna stänga in dig i gymmet tillräckligt mycket ändå.

 

[Rasmusswe]

Jag säger som KaptenMarty: vad ska du med gym till? Gymträningen ska ju liksom vara klar innan du åker till St Anton. Antar att du tänkt stanna där en kortare tid och då vill du väl vara så fräsch som möjligt så att du orkar åka skidor. I gymmet tömmer du bara musklerna på en massa kraft som du skulle kunna ägna till det roliga istället: skidåkningen. Jag röstar på att du ska åka så mycket skidor du bara kan och ta någon öl på after-skin. Spara gymträningen till hemkomsten. Vintern är lång så du lär hinna stänga in dig i gymmet tillräckligt mycket ändå.

Om man är van vid att styrketräna hemma så klart att det kan va najs med ett gymkort.. du tränar ju inte alla musklerna när du åker/ hajkar..
plus att de har en fin bad/bastu -anläggning..

 

[perschan]

jag vill bara få det klart för mig.
Propagerar du FÖR gymet Rasmus? ytodde du hade viktigare saker för dig som att dricka stroh och vara dj.. Skärpning nu!

 

[LuxLuthor]

Om man är van vid att styrketräna hemma så klart att det kan va najs med ett gymkort.. du tränar ju inte alla musklerna när du åker/ hajkar..
plus att de har en fin bad/bastu -anläggning..

Träningen i gymmet gör bara att kroppen behöver ännu mer återhämtning än vad den gör efter skidåkningen, vilket hämmar skidåkningen. Hur smart är det att köra benpress på måndag så att man inte orkar åka skidor lika mycket som man vill på tisdag? Bränn krutet på berget istället för i gymmet. Bastuanläggningen däremot är inte dum att ha tillgång till. Bastu och ett par pilsner efter en dag på skidorna... Det är vad som är "najs"

 

[Dejvy]

Om man är van vid att styrketräna hemma så klart att det kan va najs med ett gymkort.. du tränar ju inte alla musklerna när du åker/ hajkar..
plus att de har en fin bad/bastu -anläggning..

Träningen i gymmet gör bara att kroppen behöver ännu mer återhämtning än vad den gör efter skidåkningen, vilket hämmar skidåkningen. Hur smart är det att köra benpress på måndag så att man inte orkar åka skidor lika mycket som man vill på tisdag? Bränn krutet på berget istället för i gymmet. Bastuanläggningen däremot är inte dum att ha tillgång till. Bastu och ett par pilsner efter en dag på skidorna... Det är vad som är "najs"

Läste du överhuvudtaget vad han skrev? Han skrev "du tränar ju inte alla musklerna när du åker". Med det menar han att man kan köra bröst/biceps/triceps/axlar när man är på gymmet (rygg+mage tveksamt då det används mycket vid åkning). Då kommer du med förslaget att köra knäböj, det om något tar ju samma muskler som när man åker eller hajkar.

 

[LuxLuthor]

Sant. Benpressen var ett dåligt exempel. Men även om du kör bröst eller vad som helst annars kommer värdefull energi att gå åt till träning och återhämtning. Återhämtningsprocesserna i kroppen startades i och med skidåkningen och med gymträningen ställs ännu högre krav på dessa.

Kroppen kan lagra in en begränsad mängd energi och den energin skall räcka till mycket. Inlagringsprocesserna tar en viss tidsrymd i anspråk. Låt säga att man åker skidor till kl 16 på eftermiddagen och tänker ställa sig på skidorna igen kl 8 dagen efter. Då har kroppen 16 timmar på sig att vila upp musklerna någorlunda och fylla energidepåerna. 16 korta timmar. Dränerar man då kroppen på ännu mer energi genom att köra ett pass i gymmet så kommer kroppen att få onödigt stora problem. Tiden man spenderar utan skidor under fötterna bör ägnas åt vila, inte ännu mer fysisk ansträngning.

Ska man nu bo i exempelvis St Anton ett halvår åker man ju knappast skidor varje dag. Då kan man ju lägga upp det så att man låter bli skidorna var tredje vecka och då satsar på ett par pass i gymmet den veckan istället. Ska man bara dit under några veckor till någon månad är det dumt att spendera tid och energi på något som kanske bara sinkar skidåkningen.

Man kan inte göra allt på en gång och tro att det ska funka bra i långa loppet.

 

[RassK]

Haha. "Värdefull energi".. Bummare äter dåligt och super skallen av sig. Inte fan finns det en bummare som räknar kalorier och maximerar potentiell energilagring till skidåkning..

Träna om det får dig att må bra, en säsong är inget jävla extrem-skid-träningsläger!

 

[Danne82]

Tror knappast att ett gympass sinkar min övriga prestation. Överlever ju här hemma med träna på gym och ha ett tungt jobb, och inte direkt så att jag tränar får nåt spec. Mest för at jag tycker det kan vara skönt. Kommer ju inte sitta på afterskin varje kväll kan jag tänka mig
Ha det gött syns i backen!

 

[Malika]

Är det bara jag, eller är man inte jävligt trött efter en dag på berget? Man har ju både kört slut sig konditionsmässigt och styrkemässigt i många delar av kroppen om man hajkar och åker. Sen när man kommer hem gör man inte mycket annat än att äta och kolla på TV, om ens det... Att gå på gym efter en dag på berget, nja, inte för mig tack!

När man går så använder man ju också triceps så det blir i princip bara bröst och biceps kvar att köra på gymmet och det kan du lika gärna göra med en påse potatis i varje näve! Men valet är ditt och kortet var inte billigt så jag skulle ju lagt det på något roligare.

 

[Rasmusswe]

jag vill bara få det klart för mig.
Propagerar du FÖR gymet Rasmus? ytodde du hade viktigare saker för dig som att dricka stroh och vara dj.. Skärpning nu!

haha! jag är ingen gymmare, nä. men har polare som tycker det är skönt att gå dit någon timme på kvällen när man inte festar.. eller vad säger du Sophie..

Är det bara jag, eller är man inte jävligt trött efter en dag på berget? Man har ju både kört slut sig konditionsmässigt och styrkemässigt i många delar av kroppen om man hajkar och åker. Sen när man kommer hem gör man inte mycket annat än att äta och kolla på TV, om ens det... Att gå på gym efter en dag på berget, nja, inte för mig tack!

När man går så använder man ju också triceps så det blir i princip bara bröst och biceps kvar att köra på gymmet och det kan du lika gärna göra med en påse potatis i varje näve! Men valet är ditt och kortet var inte billigt så jag skulle ju lagt det på något roligare.

för det första så åker man inte varje dag under en säsong.. kan va roligt i början men efter några veckor så kan jag lova dig att du tröttnar.. själv så blev det mest skidåkning när det hade kommit snö, är inte så sugen på att nöta pist dagarna långa.. och om det inte var offpiståkning så blev det mycket häng/solande/jibbande på berget. och det är inte speciellt ansträngande.. så jag kan inte se något problem i att träna..

för det andra så är det inte många dagar som man har effektiv åktid från liftarna öppnar 08.45 till de stänger kl 16. men det är klart att det händer, men de dagarna är inte så många..

 

[Soophie]

jag vill bara få det klart för mig.
Propagerar du FÖR gymet Rasmus? ytodde du hade viktigare saker för dig som att dricka stroh och vara dj.. Skärpning nu!

haha! jag är ingen gymmare, nä. men har polare som tycker det är skönt att gå dit någon timme på kvällen när man inte festar.. eller vad säger du Sophie..

Jag älskar gymmet o kommer hänga där i vinter igen. Inte minst för att få träna de delar man faktiskt inte använder för skidåkningen,sen finns de ju faktist en del av oss som har olika knä/ben andra skador o faktiskt måste träna för att kunna åka överhuvudtaget.

Jag inte säga att jag känner NÅGON som åker effektivt 9-16.30 ALLA DAGAR i veckan o varför inte kila iväg till gymmet??? Dessutom så jobbar många av oss endel dagar, minst och det är rätt relaxande att efterjobbet då kunna gå till gymmet o sen sitta i bubbelpoolen.

Men iaf, vi ses på gymmet i vinter...

 

[Tyskn]

När man går så använder man ju också triceps...

Kan du förklara för mig hur du går?

Jag håller med Sophie och Rasmusswe att det knappast är så att man (som ski-bum) åker varje dag.

Angående energiinlagringen osv., så var det inlägget väldigt överdrivet. Inlagringentiden är beroende på vad, hur mycket och när man äter, dessutom är ett vanligt styrketräningspass inte särskilt energitömmande. Håller man sitt matintag jämt i förhållandet med sin energiförlust så klarar man sig utan problem.

 

[Malika]

När man går så använder man ju också triceps...

Kan du förklara för mig hur du går?

Jag håller med Sophie och Rasmusswe att det knappast är så att man (som ski-bum) åker varje dag.

Angående energiinlagringen osv., så var det inlägget väldigt överdrivet. Inlagringentiden är beroende på vad, hur mycket och när man äter, dessutom är ett vanligt styrketräningspass inte särskilt energitömmande. Håller man sitt matintag jämt i förhållandet med sin energiförlust så klarar man sig utan problem.

Antar att du använder stavar när du vandrar uppåt, eftersom triceps är en sträckande muskel används den när man trycker sig uppåt. Om du någonsin har gjort dips så är det samma princip.

Sen är det ju klart att om man säsongar så åker man ju inte varje dag men kan påstå att man är rätt sliten ändå.

 

[Tyskn]

Antar att du använder stavar när du vandrar uppåt

Nope, det gör jag inte. Hade du från början skrivit att det gäller just stavgång uppför berget så hade jag aldrig påpekat ditt uttalande. Kom ihåg att det inte bara är skidåkare här på forumet.

Sen beror det givetvis på vad man har för mål med gymtränandet.
Även om en dag i pisten är fysiskt krävande så stimulerar den inte någon hypertrofi (muskeltillväxt) i större grad. Om man då är angelägen i att bibehålla upptränad massa/styrka resp. öka den samma så skulle även ett tungt benpass vara av nytta i en vecka med kanske 4 dagars skid-/snowboardåkning.

 

[LuxLuthor]

Angående energiinlagringen osv., så var det inlägget väldigt överdrivet. Inlagringentiden är beroende på vad, hur mycket och när man äter, dessutom är ett vanligt styrketräningspass inte särskilt energitömmande. Håller man sitt matintag jämt i förhållandet med sin energiförlust så klarar man sig utan problem.

Det med inlagringen av energi var definitivt inte någon överdrift. Räkna kallt med att återhämtningstiden efter ett pass i gymmet ligger på ett par dygn. Då talar vi om en genetiskt genomsnittlig människa som kör ett genomsnittligt gympass, vilket i o f s i allmänhet är patetiskt lågintensiva. OCH jag pratar om återhämtning till nolläge igen. Alltså tillbaks till samma punkt som före passet. Efter den återhämtningen är avklarad sätter kroppens uppbyggnadsprocesser igång och dom tar också tid i anspråk.

Efter ett maxintensivt pass (innebär t ex att man inte står på benen på fyra till fem minuter efter att ha tränat dom i tre, dom viker sig som kokt spagetti om man skulle försöka) tar återhämtnings- och uppbyggnadsprocesserna uppemot en vecka i anspråk om man är genetiskt genomsnittlig. Det är kalla fakta. Idiotiska preparat som anabola steroider speedar upp dessa processer, så skulle bara de som tränar "seriöst" lära sig något om fysiologi skulle de snabbt inse att preparaten är fullständigt onödiga.

Takten med vilken kroppens ämnesomsättning omvandlar ett ämne till energi tar förvisso olika lång tid beroende på om vi pratar fett, protein eller kolhydrater. Det är dock inte fråga om så stora skillnader. Tempot med vilken ett gram kolhydrat förvandlas till muskelglykogen är densamma oavsett mängden man stoppat in. Ju äldre en människa blir ju längre tid tar dessa processer i anspråk. Vilobehovet mellan fysiska ansträngningar ökar med andra ord eftersom ämnesomsättningen blir långsammare och långsammare med tiden.

 

[LuxLuthor]

Sen beror det givetvis på vad man har för mål med gymtränandet.
Även om en dag i pisten är fysiskt krävande så stimulerar den inte någon hypertrofi (muskeltillväxt) i större grad. Om man då är angelägen i att bibehålla upptränad massa/styrka resp. öka den samma så skulle även ett tungt benpass vara av nytta i en vecka med kanske 4 dagars skid-/snowboardåkning.

Det beror helt på vad du tänkt göra dagarna efter det tunga benpasset. Bränna energi på att åka skidor igen? I så fall kan man glömma resultaten av benpasset. Den energi kroppen skulle ha använt till återhämtning och så småningom uppbyggnad av benmuskler gör den istället av med på berget.

 

[Micke54]

Vill man gymma under en säsong så är det väl bara att gymma eller?
Vill man ligga på soffan på kvällarna för att man pumpat tungt hela offsnowsäsongen så gör man väl det.
Alla är ju olika och tränar av olika anledningar, kan ju vara likväl en social grej, likväl som nått så trivialt att man vill se bra ut i bastun på kvällarna
När jag säsongade provade jag lökarbiten med vila på kvällarna eller eftersom jag var ung krogen....
Då jag knegade som skidlärare avled i stort sett mina benhinnor av inflammationer, så nu 27 år gammal pumpar jag tungt året runt krökar nästan inget, och som igår tex även springa dan efter ett tungt spaghettibenpass som någon nämnde här ovan nu åker iofs jag bara kanske ca 30 dar om året när jag inte säsongar längre men jag har aldrig märkt något negativt att köra gym även på vintern.

 

[Tyskn]

Angående energiinlagringen osv., så var det inlägget väldigt överdrivet. Inlagringentiden är beroende på vad, hur mycket och när man äter, dessutom är ett vanligt styrketräningspass inte särskilt energitömmande. Håller man sitt matintag jämt i förhållandet med sin energiförlust så klarar man sig utan problem.

Det med inlagringen av energi var definitivt inte någon överdrift. Räkna kallt med att återhämtningstiden efter ett pass i gymmet ligger på ett par dygn. Då talar vi om en genetiskt genomsnittlig människa som kör ett genomsnittligt gympass, vilket i o f s i allmänhet är patetiskt lågintensiva. OCH jag pratar om återhämtning till nolläge igen. Alltså tillbaks till samma punkt som före passet.

Du var ingen höjdare på att citera du. Jag skrev inläggen, inte Malika.
Till temat: Glykogeninlagring är inte samma helt sak som återhämtning. Att det kan ta upp emot en vecka för att prestera maximalt i en viss muskelgrupp igen betvivlar jag inte.

Efter den återhämtningen är avklarad sätter kroppens uppbyggnadsprocesser igång...

Det stämmer absolut inte. Proteinsyntesen är i regel förhöjd i upp emot 48 timmar efter passet, där sker hyperkompensationen altså. Oftast är muskeln redan förstärkt då vi känner av träningsverken.

Takten med vilken kroppens ämnesomsättning omvandlar ett ämne till energi tar förvisso olika lång tid beroende på om vi pratar fett, protein eller kolhydrater. Det är dock inte fråga om så stora skillnader. Tempot med vilken ett gram kolhydrat förvandlas till muskelglykogen är densamma oavsett mängden man stoppat in.

Kolhydrat är inte lika med kolhydrat. Tarmsystemet kan ta upp ca. 1g kolhydrat/minut. Dricker man något högglykemiskt som maltodextrin eller vitargo så lämnar detta magsäcken betydligt snabbare än fast föda, och når därmed betydligt snabbare ut i blodomloppet. Det finns en hel del studier som tar upp detta. Ex.: http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=19983765
För den gemene gymråttan spelar detta sällan någon större roll, men när det gäller att prestera bra flera gånger inom en kort tidsrymd så är det absolut av relevans.

Att en hård skiddag efter benpasset inte skulle vara det bästa håller jag med om. Är man hyffsat seriös med sin benträning så lägger man den givetvis före en dag utan åkning.

 

[LuxLuthor]

Du var ingen höjdare på att citera du. Jag skrev inläggen, inte Malika.

Blev visst lite fel när jag redigerade. Klippte bort fel namn

Till temat: Glykogeninlagring är inte samma helt sak som återhämtning.

Glykogeninlagring är en av de processer som ingår i återhämtningen. Kanske den av alla processerna som är snabbast avklarad, men den tar ändock tid i anspråk. Exakt hur lång tid styrs i mångt och mycket av våra medfödda egenskaper. Vissa har snabb ämnesomsättning (=snabb glykogeninlagring m m) och andra har långsam.

Proteinsyntesen är i regel förhöjd i upp emot 48 timmar efter passet, där sker hyperkompensationen altså. Oftast är muskeln redan förstärkt då vi känner av träningsvärken.

Proteinsyntesen är förhöjd under betydligt längre tid än bara några dygn. Den är förhöjd under så lång tid som det krävs för att kroppen skall hinna med sin muskeluppbyggnad.

Du nämner proteinsyntes i samband med träningsvärk. Är det så att du läst om båda sakerna i samma artikel? Träningsvärk är en blödning i muskeln - en skada - som kroppen måste reparera. Självfallet är proteinsyntesen extra förhöjd under några dygn efter en aktivitet som orsakat skada. Kroppen måste ju läka de trasiga muskelfibrerna. Därmed inte sagt att det skulle vara något positivt. Tvärtom.

Kolhydrat är inte lika med kolhydrat. Tarmsystemet kan ta upp ca. 1g kolhydrat/minut. Dricker man något högglykemiskt som maltodextrin eller vitargo så lämnar detta magsäcken betydligt snabbare än fast föda, och når därmed betydligt snabbare ut i blodomloppet.

Bra. Jag kom inte ihåg den exakta mängd per tidsenhet som kan tas upp av tarmarna. Dock skall man ha i åtanke att de flesta studier av den här typen utförs på elitidrottsmän. Dessa individer har genetiska egenskaper som nästan ingen annan besitter. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att en genomsnittlig människa har en klart lägre inlagringstakt. Inget säkert, bara en fundering.

Högglykemiskt = snabba kolhydrater, för den som inte hänger med riktigt. En kolhydrat är i sin grundform s k långsam, men via diverse processer i livsmedelsindustrin och i vår matlagning gör vi en del av nedbrytningen redan innan vi äter den. Hur mycket av den nedbrytningen som är gjord bestämmer exakt hur "snabb" kolhydraten blir.

Det var exakt det här jag syftade på i mitt inlägg; olika energikällor tar olika lång tid att tas upp av kroppen från det att vi stoppat in dem i munnen tills de brutits ner till en användbar form.

För den gemene gymråttan spelar detta sällan någon större roll, men när det gäller att prestera bra flera gånger inom en kort tidsrymd så är det absolut av relevans.

Mycket klokt sagt. Att försöka få "gemene man" att fatta det är inte det enklaste. De går hela tiden på livsmedels- och kosttillskottsindustrins blåsning. De snabba kolhydrater de dricker i sig efter exempelvis ett gympass tjänar bara till att blockera den fettförbränning som de så desperat är ute efter. Så blir det tyvärr när man söker sina kunskaper i tidningar som är köpta.

 

[Tyskn]

Glykogeninlagring är en av de processer som ingår i återhämtningen. Kanske den av alla processerna som är snabbast avklarad, men den tar ändock tid i anspråk. Exakt hur lång tid styrs i mångt och mycket av våra medfödda egenskaper. Vissa har snabb ämnesomsättning (=snabb glykogeninlagring m m) och andra har långsam.

Glukosupptaget via tarmen skiljer sig väldigt lite bland individerna. De första 2-3 timmarna efter träningen har dock musklerna en betydligt större förmåga att ta upp näring, det gäller alla. Tillför i det läget mycket kolhydrater som snabbt når ut i blodet så måste dessa ta vägen nånstans. Eftersom musklerna är som mest påtagliga för glykogeninlagrin då, så kommer glykogeninlagringen ske snabbare. Generna spelar altså en mindre roll i det här avseendet.

Högglykemiskt = snabba kolhydrater, för den som inte hänger med riktigt. En kolhydrat är i sin grundform s k långsam, men via diverse processer i livsmedelsindustrin och i vår matlagning gör vi en del av nedbrytningen redan innan vi äter den. Hur mycket av den nedbrytningen som är gjord bestämmer exakt hur "snabb" kolhydraten blir.

Du förenklar allting väldigt mycket, så mycket att det i slutändan blir helt felaktigt. Du skriver: "En kolhydrat är i sin grundform s k långsam" glukos är en naturligt förekommande sockerart (kolhydrat) som är väldigt snabb. Kollar du i en GI-tabell så ser du t.ex. dadlar och bakad potatis långt uppe, och de är inte raffinerade.
PÅ andra sidan av spektrat kan du ta fruktos, en enkel sockerart vilket för många är = snabb kolhydrat, som exempel: du kan dricka en fruktoslösning som rinner rakt genom magsäcken men ändå är detta en lågglykemisk kolhydrat då den måste passera levern innan den kan användas som energikälla.

Proteinsyntesen är i regel förhöjd i upp emot 48 timmar efter passet, där sker hyperkompensationen altså. Oftast är muskeln redan förstärkt då vi känner av träningsvärken.

Proteinsyntesen är förhöjd under betydligt längre tid än bara några dygn. Den är förhöjd under så lång tid som det krävs för att kroppen skall hinna med sin muskeluppbyggnad.

Eftersom hyperkompensationen redan brukar vara klar efter bar några dygn så finns det heller inget behov för att proteinsyntesen skulle vara förhöjd längre än då heller. Men du får gärna posta en studie som understryker det du sagt.

En annan sak som är värd att poängtera är att det främst är nervsystemet som behöver vila flera dygn för att återhämta sig, framförallt om man tränar till failure. Det är snarare det som drar ut vilotiden.

Du nämner proteinsyntes i samband med träningsvärk. Är det så att du läst om båda sakerna i samma artikel? Träningsvärk är en blödning i muskeln - en skada - som kroppen måste reparera. Självfallet är proteinsyntesen extra förhöjd under några dygn efter en aktivitet som orsakat skada. Kroppen måste ju läka de trasiga muskelfibrerna. Därmed inte sagt att det skulle vara något positivt. Tvärtom.

Hehe, jag grundar inte min diskussion på någon enstaka artikel. Vad träningsvärk är, är fortfarande inte klarlagt. I nuläget tror man, tvärt emot vad du påstår, att träningsvärk beror på att de redan förstärkta muskelcellerna är svullna, trycker på varandra och därmed skapar smärta.

Some research claims that DOMS is not caused by the pain from damaged muscle cells, but from the reinforcement process.[3] The muscle responds to training by reinforcing itself up to and above its previous strength by increasing the size of muscle fibers (muscle hypertrophy). This reinforcement process causes the cells to swell in their compartment and put pressure on nerves and arteries producing pain.

Yu, J., Carlsson, L. & Thornell, L.E. (2004). Evidence for myofibril remodeling as opposed to myofibril damage in human muscles with DOMS: an ultrastructural and immunoelectron microscopic study. Histochemistry and Cell Biology, 121(3), p. 219-227.

Med andra ord kan en muskel redan vara återhämtad när man känner av träningsvärken.

 

[e_gus]

nice med gym. kommer nog att köpa ett säsongskort, så hör av er om ni vill ha någon att träna med

 

[LuxLuthor]

Har varit grymt upptagen i några dagar nu (har hållit förelsäningar m m) så jag har inte haft tid att svara förrän nu. Bättre sent än aldrig.

Många tycker kanske att vi tappat tråden en aning, och jag håller med. Själv är jag dock så pass intresserad av ämnet att jag fortsätter. Hade jag inte varit det hade jag inte jobbat heltid med det trots svältlönen Ni andra får säga till om ni tycker att vi ska ge oss.

Glukosupptaget via tarmen skiljer sig väldigt lite bland individerna.

Frågan kvarstår: vilka individer? Har man återigen gjort det enorma misstaget att studera elitidrottsmän inom en given idrottsgren - av vilka de flesta är tämligen lika varandra genetiskt sett, annars hade de inte kommit så långt som de kommit - för att sedan dra slutsatser som man hävdar stämmer för de flesta människor? Att det bara skulle skilja lite mellan olika individer är högst osannolikt om man tittar på hur det ser ut i världen. Allt tyder på att skillnaderna vad gäller energiupptag mellan individer är väldigt stora. Vissa människor tar upp energi extremt lätt och får delvis därför lätt problem övervikt. Andra kan äta hur illa som helst utan att lägga på sig så mycket som ett gram för mycket.

Du förenklar allting väldigt mycket, så mycket att det i slutändan blir helt felaktigt. Du skriver: \"En kolhydrat är i sin grundform s k långsam\". Glukos är en naturligt förekommande sockerart (kolhydrat) som är väldigt snabb. Kollar du i en GI-tabell så ser du t.ex. dadlar och bakad potatis långt uppe, och de är inte raffinerade.

Senast jag kollade så var en bakad potatis kraftigt upphettad och en dadel i allmänhet torkad. Titta på rå potatis och färska dadlar så ser du nog att det glykemiska indexet ser lite annorlunda ut. Båda har alltså genomgått någon form av behandling före de äts. Behandling som delar sockerkedjorna och gör dem \"snabbare\" (läs mer lätta att ta upp för kroppen).

På andra sidan av spektrat kan du ta fruktos, en enkel sockerart vilket för många är = snabb kolhydrat, som exempel: du kan dricka en fruktoslösning som rinner rakt genom magsäcken men ändå är detta en lågglykemisk kolhydrat då den måste passera levern innan den kan användas som energikälla.

Fruktdrinken har pressats ner i ett glas och sedan druckits antar jag. Den har alltså inte genomgått upphettning m fl processer utan kroppen måste själv bryta ner kolhydraten hela vägen från sin grundform till en för kroppen hanterbar form. Du har dock rätt i att vissa kolhydrater i sin grundform ligger åt det snabbare hållet, så jag gjorde ett misstag i att inte skriva att en kolhydrat i ALLMÄNHET är långsam i sin grundform.

Eftersom hyperkompensationen redan brukar vara klar efter bara några dygn så finns det heller inget behov för att proteinsyntesen skulle vara förhöjd längre än då heller. Men du får gärna posta en studie som understryker det du sagt.

Ännu en gång: vilka individer är studierna utförda på? I allmänhet görs denna typ av studier på ett collage eller universitet någonstans i USA och försökskaninerna är högpresterande idrottsmän. Detta faktum gör resultaten mer eller mindre ointressanta för gemene man. Idag vet vi dessutom att steroider är väldigt vanligt förekommande i USA och därför bör vi ta studier utförda där med en ännu större nypa salt än vad vi gjort tidigare. Steroidernas främsta effekt är att all återhämtning och uppbyggnad går betydligt snabbare än utan dem.

Mike Mentzer var under ett antal år tränare för en av tidernas främsta kroppsbyggare; Dorian Yates. I Yates träning upptäckte Mentzer att optimala träningsresultat uppnåddes när träningsmängden var tre pass per vecka, och då rörde det sig om en steroidmissbrukande övermänniska (vad gäller förmågan att bygga muskelmassa). Detta gjorde Mentzer konfunderad. Han menade att om tre pass i veckan är optimalt under dessa extrema förhållanden så kan det aldrig vara optimalt med tre pass i veckan om genetiken är genomsnittlig och inget missbruk förekommer. Mentzers vidare studier i ämnet visade exempelvis att han själv - minst lika extrem vad gäller förmågan att bygga muskelmassa, men utan steroider - borde träna med mellan fyra och fem dagars mellanrum. Under de förutsättningarna gav varje enskilt träningspass ett tydligt framsteg. Vem tror att han/hon kan mäta sig med Mike Mentzer när det gäller snabb återhämtning och uppbyggnad?

Visst kan jag gräva fram studier som styrker det jag skrev. Tonvis av dem förmodligen, men jag tror inte att många här är så intresserade. Bättre om vi i så fall tar det mailledes mellan oss själva.

En annan sak som är värd att poängtera är att det främst är nervsystemet som behöver vila flera dygn för att återhämta sig, framförallt om man tränar till failure. Det är snarare det som drar ut vilotiden.

Må så vara att det skulle kunna vara på det viset. Nervsystemet är en del i de system som gör att vi kan prestera och det måste också återhämtas och förbättras. Om inte så kommer vi att överanstränga det och försämras.

För den oinvigde: Failure innebär att man i en given övning når ett stadium av tillfälligt funktionsbortfall hos den muskel som arbetar. I klartext innebär det att man efter exempelvis benpressen inte kan stå upp eftersom kraftnivåerna i lårmuskulaturen är nere på så låga nivåer att de inte bär kroppsvikten. Detta bör vara målet i varje övning i varje pass om man vill uppnå maximala resultat. Efter några minuters återhämtning kan man ställa sig upp igen. Tyvärr är det ytterligt få människor som upplevt failure i ett pass. Träning till failure leder till extrem muskeltillväxt bara kroppen får den vila den behöver. Extrem muskeltillväxt i förhållande till individens genetiska förmåga pratar jag då om. Själv har jag som bäst lagt på mellan ett och två hekto kroppsvikt per vecka med denna metod. Jag ska tillägga att jag har mycket svårt att bygga muskelmassa. Det häftigaste jag bevittnat på snart sexton år i denna branch är en ökning med cirka åtta kilo kroppsvikt på mindre än ett halvår. Då rörde det sig om en av de mest genetiskt extrema människor jag någonsin mött vad gäller förmåga att bygga muskelmassa. Nästan ingen kan mäta sig med David. Skulle väl vara Dorian Yates som jag nämnde ovan då.

I nuläget tror man, tvärt emot vad du påstår, att träningsvärk beror på att de redan förstärkta muskelcellerna är svullna, trycker på varandra och därmed skapar smärta.

Den studien tror jag att de flesta kan avfärda relativt snabbt om de bara tänker efter lite. Skulle den stämma så skulle det innebära träningsvärk efter varje enskilt träningspass, men det får vi inte. Träningsvärken uppkommer när vi haft längre vila eller när vi byter aktiviteter och sedan försvinner den. Skulle teorin stämma så skulle resultaten efter träning upphöra fullständigt efter några träningspass. Ingen smärta = inga svullna muskelfibrer = inget framsteg. Alla vet att det inte stämmer.

En observation jag gjort på vid det här laget tusentals människor är denna: de aktiviteter som ger mest träningsvärk är förenade med väldigt höga nedslagskrafter, snabba riktningsförändringar, kraftiga töjningar och/eller accelerationer. Ett exempel: kroppens känsligaste muskler vad gäller träningsvärk är bröst-, ljumsk- och vadmuskler. Gemensamt för dem allihop är att vi töjer dem mer eller mindre kraftigt. Kortar man ner rörelseomfånget något de första passen efter ett uppehåll så blir träningsvärken i dessa muskler lindrigare att leva med. Prova så får ni känna.

 

[Tyskn]

Får jag fråga vad du har för utbildning inom ditt yrke?

Allt tyder på att skillnaderna vad gäller energiupptag mellan individer är väldigt stora. Vissa människor tar upp energi extremt lätt och får delvis därför lätt problem övervikt. Andra kan äta hur illa som helst utan att lägga på sig så mycket som ett gram för mycket.

Nu generaliserar du igen. Självklart finns det väldigt många olika faktorer som spelar in i ämnesomsättningen. Jag menade enbart att det maximala värdet på 1g glukos/minut är ett generellt mått. Därmed menar jag att de flesta exempelvis, skulle ta upp en dos maltodextrin på tom mage, på ett liknande sätt. Bara sett på upptaget från tarm till blodomlopp. Att det sedan är större skillnader på hur man metaboliserar glukosen som finns i blodomloppet beroende på insulinkännslighet osv är en annan femma.

Senast jag kollade så var en bakad potatis kraftigt upphettad och en dadel i allmänhet torkad. Titta på rå potatis och färska dadlar så ser du nog att det glykemiska indexet ser lite annorlunda ut. Båda har alltså genomgått någon form av behandling före de äts. Behandling som delar sockerkedjorna och gör dem \"snabbare\" (läs mer lätta att ta upp för kroppen).

Ok, jag tolkade det som att du syftade på industrins raffinerering. Det jag menade var att dadlar även skulle kunna ligga och torka ute i naturen.

Eftersom hyperkompensationen redan brukar vara klar efter bara några dygn så finns det heller inget behov för att proteinsyntesen skulle vara förhöjd längre än då heller. Men du får gärna posta en studie som understryker det du sagt.

Ännu en gång: vilka individer är studierna utförda på? I allmänhet görs denna typ av studier på ett collage eller universitet någonstans i USA och försökskaninerna är högpresterande idrottsmän. Detta faktum gör resultaten mer eller mindre ointressanta för gemene man. Idag vet vi dessutom att steroider är väldigt vanligt förekommande i USA och därför bör vi ta studier utförda där med en ännu större nypa salt än vad vi gjort tidigare. Steroidernas främsta effekt är att all återhämtning och uppbyggnad går betydligt snabbare än utan dem.

Efter en stunds letande så hittade jag abstraktet till en studie.

Subjects were eight untrained volunteers (4 males, 4 females). ... We conclude that exercise resulted in an increase in muscle net protein balance that persisted for up to 48 h after the exercise bout...

http://ajpendo.physiology.org/cgi/content/abstract/273/1/E99

Trist liv man måste ha om man alltid tror att de som är bättre än en själv antingen har bättre gener eller är dopade.

För den oinvigde: Failure innebär att man i en given övning når ett stadium av tillfälligt funktionsbortfall hos den muskel som arbetar. I klartext innebär det att man efter exempelvis benpressen inte kan stå upp eftersom kraftnivåerna i lårmuskulaturen är nere på så låga nivåer att de inte bär kroppsvikten. Detta bör vara målet i varje övning i varje pass om man vill uppnå maximala resultat. Efter några minuters återhämtning kan man ställa sig upp igen. Tyvärr är det ytterligt få människor som upplevt failure i ett pass. Träning till failure leder till extrem muskeltillväxt bara kroppen får den vila den behöver.

Tidagare tränade jag också alltid till failure, men inte längre. Numera är jag övertygad om att ett explosivt utförande med ett avslutat set 1-3reps innan failure ger betydligt mer. Dels just för att man inte behöver vänta tills nervsystemet har återhämtat sig.

I nuläget tror man, tvärt emot vad du påstår, att träningsvärk beror på att de redan förstärkta muskelcellerna är svullna, trycker på varandra och därmed skapar smärta.

Den studien tror jag att de flesta kan avfärda relativt snabbt om de bara tänker efter lite. Skulle den stämma så skulle det innebära träningsvärk efter varje enskilt träningspass, men det får vi inte. Träningsvärken uppkommer när vi haft längre vila eller när vi byter aktiviteter och sedan försvinner den. Skulle teorin stämma så skulle resultaten efter träning upphöra fullständigt efter några träningspass. Ingen smärta = inga svullna muskelfibrer = inget framsteg. Alla vet att det inte stämmer.

Joachim Bartoll (Forumadmin & skribent på www.body.se och www.stadium.se, och Kostkonsult, Tränare/Coach) förklarar det här bättre än mig i den här debatten: http://forum.body.se/showthread.php?t=147

 

[LuxLuthor]

Får jag fråga vad du har för utbildning inom ditt yrke?

Lång och gedigen erfarenhet med tusentals träningsklienter att studera under mina snart 16 år i branchen. Ovanpå detta självstudier på avancerad nivå i lika många år.

Nu generaliserar du igen. Självklart finns det väldigt många olika faktorer som spelar in i ämnesomsättningen. Jag menade enbart att det maximala värdet på 1g glukos/minut är ett generellt mått. Därmed menar jag att de flesta exempelvis, skulle ta upp en dos maltodextrin på tom mage, på ett liknande sätt. Bara sett på upptaget från tarm till blodomlopp. Att det sedan är större skillnader på hur man metaboliserar glukosen som finns i blodomloppet beroende på insulinkännslighet osv är en annan femma.

Generaliserade var det du som gjorde. Jag påpekade att upptaget varierar från individ till individ. Hur som helst anser jag hela diskussionen som tämligen ointressant. Intressant om vi talar om Usain Bolt som skall springa två sprinterlopp på OS samma dag och behöver en extremt snabb påfyllning av energi i sina muskler. Han kommer att kunna springa loppen, men han kommer inte att kunna prestera maximalt i det andra eftersom hans explosiva muskelfibrer inte kommer att kunna producera full kraft igen på ytterligare några dagar. Ointressant om vi talar om i princip alla andra människor på denna planet.

Trist liv man måste ha om man alltid tror att de som är bättre än en själv antingen har bättre gener eller är dopade.

Trist? Det är ytterst roande att dagligen och på nära håll uppleva de extrema skillnader som förekommer från individ till individ. Det är bara ett faktum att leva med. Inget att låta sig nedslås av. De som är bättre än en själv har nästan alltid bättre gener än vad man själv har. De har fysiskt och/eller psykiskt bättre gener eller båda två. Detta förutsatt att de viktigaste faktorerna vad gäller träning och kost är ungefär lika.

Om jag får höfta till lite så skulle jag säga att minst 75% av de resultat vi ser av träning är "orsakade" av individens genetik. Vissa av oss är extremt lämpade för uthållighetsaktiviteter (Gunde Svan, Björn Dählie, Lance Armstrong m fl) och andra av oss är lika extremt lämpade för explosiva aktiviteter som kräver väldigt höga kraftuttag på kort tid (Franco Colombo, Usain Bolt, Ben Johnson m fl). Vi andra befinner oss på skalan mellan dessa ytterligheter.

Tidagare tränade jag också alltid till failure, men inte längre. Numera är jag övertygad om att ett explosivt utförande med ett avslutat set 1-3reps innan failure ger betydligt mer. Dels just för att man inte behöver vänta tills nervsystemet har återhämtat sig.

Nervsystemet är också en del i maskinen som utför mekaniskt och metaboliskt arbete (alla former av mänskliga rörelser t ex) och den delen behöver också stimuleras för att maximala framsteg skall uppnås. Träning till "failure" följd av en rejäl vila på åtminstone tre dagar leder till en ständig progressivitet i träningen. Exakt hur lång vilan bör vara är individuellt olika från person till person (ämnesomsättningens hastighet avgör), men det verkar som att genomsnittsmänniskan behöver någonstans mellan tre och fem dygns frånvaro från träning för att de riktigt stora framstegen skall infinna sig. Exakt hur många dagar man själv behöver hittar man med "trial-and-error-metoden". Om allt fungerar som det ska med träning och vila bör ökningen från pass till pass ligga på en till två reps extra med samma vikt. Alltså: klarar du vid ett pass av att lyfta 50 kg åtta gånger bör du vid nästa tillfälle klara av att lyfta samma vikt nio eller tio gånger. Gör du inte det har du misslyckats på ett eller annat vis.

Med "explosivt utförande" antar jag att du pratar om snabbt utförande. Gör inte misstaget att sammanblanda de två. Folk har en tendens att tro att dom vid snabbt utförande skulle jobba uteslutande med sina explosiva muskelfibrer, vilket är helt galet. Vad de däremot gör med snabba rörelser är att skada sig och sänka träningseffekten drastiskt.

Joachim Bartoll (Forumadmin & skribent på www.body.se och www.stadium.se, och Kostkonsult, Tränare/Coach) förklarar det här bättre än mig i den här debatten: http://forum.body.se/showthread.php?t=147

Min erfarenhet säger mig att det vi i folkmun kallar träningsvärk egentligen rör sig om tre olika typer av muskelvärk. Den ena är av godo och de två andra av ondo.

Typ A: Den ena varianten (den som verkligen kan kallas träningsvärk) är värst dagen efter träningstillfället, lindrigare dag två och helt eller nästan helt borta dag tre. Denna form är förhållandevis sällsynt eftersom människor sällan belastar musklerna för fullt utan avbryter övningen i förtid. Den här varianten är ständigt återkommande om intensiteten är tillräckligt hög i träningen, men som sagt är det sällan gemene man kommer upp så högt i ansträningsgrad.

Typ B: Den andra varianten (den som vi oftast talar om när vi säger ordet 'träningsvärk') bottnar i helt andra orsaker. Dessa orsaker är 1) hård töjning av en muskel och/eller 2) höga nivåer av nedslagskraft i exempelvis vändning av rörelseriktning i en övning. Den här formen av muskelvärk bör inte kallas träningsvärk eftersom den bara till viss del har att göra med hur hårt man ansträngt en muskel. Den här typen av värk är alltid kraftigast i bröstmusklernas yttre delar, i ljumskarna och i vaderna (även i magen hos vissa individer) och ger med sig efter några träningspass. En gemensam nämnare för träningen av dessa muskelgrupper är den relativt kraftiga töjningen i ytterläget. Sedan jag själv började poängtera att man inte bör töja så hårt i ytterläget om man inte tränat på länge har problemen här hos oss minskat. Kombinerar man dessa töjningar i ytterläge med ett snabbt utförande är det inga problem att lyckas invalidisera sig själv effektivt i så länge som upp till fyra eller fem dagar i vissa fall. En annan orsak till denna typ av värk kan också vara överanvänding. Många egenhändigt ihopsnickrade träningsprogram leder till överanvändning av exempelvis triceps och det leder ofta till olidlig träningsvärk i början och långsiktigt dålig utveckling dessutom. Det är detta som Bartoll kallar "tredje gradens träningsvärk".

Typ C: Vid grav överträning kan man också råka ut för "träningsvärk" av relativt elak sort som är mycket envis. Jag led exempelvis själv av den för runt femton år sedan då jag och min träningskompis körde rent negativ träning måndag och fredag + ett lindrigare pass onsdag varje vecka. Vi trodde att det var något positivt, men nu i efterhand förstår jag hur fel vi hade. Jag skulle gissa på att den här formen av "träningsvärk" är den näst vanligaste eftersom att så gott som alla som tycker sig träna seriöst i själva verket övertränar. Man drar av någon anledning likhetstecken mellan att träna hårt och att träna mycket. Det finns inga sådana kopplingar inom fysiologin.

Nu får det räcka för idag. Måste ner och ta hand om receptionen en stund.

 

[Tyskn]

Gymmet e fräscht, dock dyrt som du ser i pdf. men de brukar hänga endel svenska säsongare där. Allt de man behöver finns, plus några härliga tiroler cyklister i tajts.

Ok, gymmet är "fräscht" och det med cyklisterna stämmer med. Men "allt de man behöver finns", stämmer verkligen INTE! Något som fattas är till exempel VIKTER. De tyngsta hantlarna jag kunde hitta var på 20kg! Jag räknade inte den sammanlagda vikten som vikt-plattorna utgjorde, men jag kan tänka mig att om någon hyfsat stark kille (eller tjej givetvis) ska köra mark eller böj så blir det knappt några plattor över till resten av gymmet.
Jag ser det här gymmet som ett enda stort skämt. Visst, är man bara ute efter lite joga/pilates, konditionsträning eller förtjust i träning med i princip enbart maskiner så kan man väl känna sig hemma. Men vill man köra bicepscurls och hantelpress med mer än 20kg eller vill ha en smithmaskin som inte glider omkring på golvet så kommer man bli besviken
på det här gymmet, speciellt vid en månadskostnad på 55€.

 

[Soophie]

Okej, vikter kan jag hålla med om att det är dåligt med framförallt om man är många som tränar samtidigt så kan de bli svårt att få tag på...
Du får helt enkelt sikta in dig på dagtid eller sena kvällar så får du alla vikter i fred. Men som sagt valet finns ju att strunta i att köpa ett kort. De i kassan är trelviga o man får nog mer än gärna gå in o titta både 1 eller 2 gånger innan man bestämmer sig för at köpa ett kort..
Man ska inte förvänta sig ett super modernt o nybyggt Sats eller Nautilus då kommer man att bli besviken.

 

[Tyskn]

Men är man som jag och mår allmänt dåligt av att inte styrketräna ett tag (vilket var lite mer än en månad för min del) så har man inget vidare val än att betala och göra det bästa av situationen.

De tiderna jag har varit där har jag, som tur var, inte fått konkurrera om några vikter, dock fick jag strunta i att köra en del av mina favoritövningar som axelpres, bänkpress och bicepscurl med hantlar just för att det inte finns några tyngre än just 20kg.

Din sista mening förstår jag inte riktigt. Det verkar ju faktiskt ganska modernt och nybyggt. Det är nog nästan det som är problemet. Istället för att kasta ut så mycket pengar på diverse "flashiga" maskiner så tycker jag att de kunde lagt lite mer på fria vikter och basic-maskiner som en cable cross och en sittande rodd.

Jag tycker att gymmet på mitt gymnasium var ganska slitet och föråldrat, men ändå fanns det mer vettigt där än här i St.Anton.