Hur coolt?

MattB

Ny medlem
Hur coolt?
Hur coolt är det egentligen att göra illa sig? På forumet ser man ständigt folk skryta om hur mycket dom har slagit sig, värsta kraschen, ryggfrakturer osv. Finns flera exempel på aktiva "trådar" just nu. Vissa presentationer innehåller en uppräkning av olika skador man har dragit på sig under sin "karriär". Någon har en bild på en lårkaka! Hur jäkla äckligt är det då?!

Om man nu slår sig hela tiden borde man inte ägna sig år något annat istället? Typ bridge? Jag menar, är det tufft att ha en kropp som uppenbarligen inte är gjord för utförsåkning?

/tyschken - spjälkad, gipsad och klar
 
Hur coolt?
hmm...

"Om man nu slår sig hela tiden borde man inte ägna sig åt något annat istället? Typ bridge? Jag menar, är det tufft att ha en kropp som uppenbarligen inte är gjord för utförsåkning?"

Konstigt resonemang.. Alla erkända skidåkare har väl haft mer eller mindre skador. Har de valt fel sport då? Nja...

Kärlek /Skoglund

 
Hur coolt?
Klart som f*n att man gör illa sig med ojämna mellanrum. Vad jag inte gillar är att folk måste skryta om det. Är det coolt att göra illa sig? Det tycker åtminstone inte jag. Vill man nu prompt diskutera skador så kan man väl göra det på www.kverulant.nu eller nåt annat mer passande forum.
 
Hur coolt?
Klart som fan alla skidåkare som åker mer än några dagar per år har fått en hel del skador av ena eller andra sorten. Men man behöver fan inte presentera sig som herr lårkaka eller herr "inte en tillstymmelse till vare sig korsband eller menisk"

Ironi är ledordet Mr Skoglund, varför skryta med sina lyten, känns aningen kinky.
 
Hur coolt?
Såg killen med lårkakan, synd att man inte har opererat bort blindtarmen för då skulle jag lätt ha en stor bild på operationen på min presentation, och så länka till min webkamera i frysen där den lilla tingesten låg.

Hur ofta i andra sammanhang presenterar man sig så här: Hej jag heter Sven-Bertil, jag har inget korsband i högra knät och så stukade jag tummen förra året i ICA-kön.
 
Hur coolt?
tysken> Om du syfter pa inlägget med bruten rygg kan jag köpa att det är lite väl mycket "tyck synd om mig" och "jag kan nu böja si o sa... kan inte böja si o sa..." men....
Skador hör till skidakning i viss man som du själv även skrev och hade inlägget varit nat i stil med, " jag har erfarenhet av hur man far ersättning och rehabilitering vid ryggfrakturer och om nan behöver hjälp med hur man kräver rättelse av försäkringsbolag etc etc kan ni kontakta mig." tyckar jag att det är helt rätt, eller??

Att kunna ställa fragor/ fa svar om skador, rehabilitering m.m. relaterade till skidakning hör väl hemma pa ett forum som detta??

Har själv t.ex. aldrig skadat knät men om det skulle hända är det inte omöjligt att jag skulle fraga efter tips om träning, bra specialister m.m. här pa freeride

Därmed inte sagt att jag diggar bilder pa larkakor eller att mattet "flest kvadratcentimetrar blamärken pa kroppen" är nat bevis pa att vara en ruggig skidakare eller en lattjo kille/tjej.

//haldemar
 
Hur coolt?
Skyll på skid/snowboard/motocross filmerna. Alltid med 5-10 minuter crashsekvenser i slutet. Det är nog där det kommer ifrån.

Själv så anser jag att har man inte ramlat efter en dag i backen har man inte utvecklats ett skit. Då har man kört på säkerhet. Sen är det en annan sak att skryta om skadorna.
 
Hur coolt?
Varför måste man dela med sig av sina krascher? Har jag missat nåt? Är det inte coolast när man inte kraschar? Är det inte meningen att man skall landa ordentligt? Det är fan inte coolt att göra illa sig. Att sätta landningen är coolt.
 
Hur coolt?
Frågan är inte om man skadar sig frågan är när och hur illa...

Det blir lätt en rundgång i det där, vet flertalet afterskies när folk mer eller mindre börjat dra upp tröjor för att visa allehanda ärr mm... Ganska kul faktiskt, när tjejer faller in, dom gör tyvärr det ganska sällan.

Dessutom låter det väl oftast som ett gäng pensionärer som sitter och jämför olika grad av ledgångsreumatism...

Men så konstigt är det ju inte. Dom flesta åkare är lite av tävlingsmänniskor och vill vara "värst" oavsett vad det gäller, speciellt klientel yngre...

Låt folk hållas... Skit i att läsa trådarna!
 
Hur coolt?
Till alla känsliga här på forumet: Det är ju upp till var och en vad man vill läsa, jag tycker de flesta "kraschhistorier" är riktigt roligt skrivna, däför läser jag dem, ni som inte gillar dem, skit i råm då!
Men kom ihåg: Ingen kommer ihåg en fegis...
 
Hur coolt?
Visst kan det väl vara roligt att läsa den typen av inlägg. Det bestrider jag inte. Min poäng är att det är lite skruvat då man hellre snackar om sin värsta krasch än om sitt bästa åk, hellre har en bild på en lårkaka än något annat i sin presentation.
 
Hur coolt?
Låt oss vara skruvade då, alla håller inte med dig som du kanske märker...
Hur intressant skulle det vara om jag drog upp mitt aktiva tävlingslivs dagar (från 8-22års ålder) med ideligen kanonåk i de alpina tävlingspisterna?
 
Hur coolt?
Din gedigna tävlingsbakgrund känns då mer informativ än dina evetnuella kroppskador du ådragit dig under tiden. Jag tycker dock att det är märkligt att man presenterar sig som skadad skidåkare. Kanske är det så att folk älskar att läsa om andras trasiga kroppar på samma sätt som man verkar finna nåt nöje i att se folk göra bort sig i mediernas besynnerliga dokusåpor. Mycket märkligt företeelse känns det som. För egen del tycker jag det är roligare att åka lagg än att göra illa sig.
 
Hur coolt?
"mer informativ".. Gör ett inlägg om dina lyckade telis-åk så alla vi andra kan få njuta av det då.
Tyvärr måster jag lämna Er nu, men, I will be back!
 
Hur coolt?
den här fenomenet hade aldrig ens uppkommit, om det inte vore för jackass...


klart man vill surra om sina missar! sitter man med grabbarna i bastun och brölar så kan man ju dra upp den gången man körde av vägen med bilen och fick pröjsa massa självrisk, eller när man var så sjuk att man inte kunde gå ur sängen på två veckor, eller när man råkade riva ner den där glashyllan i hallen som var satans dyr, eller när man var så full att man gjorde det och det och det.

misslyckande, smärta och fatala misstag är roligt (inom rimliga gränser) - så länge personen som stod för prestationen i fråga tycker det oxå.

tomas fogdö skrattar inte. jag skrattar inte.

killen som gjorde en switch 90 halv sideflip skrattar. jag skrattar.

så enkelt är det. tycker jag!
 
Hur coolt?
Hur mycket man har skadat sig är tycker jag ett mått på någonting, vilket kan vara intressant att fundera på. Frågan är kanske vad det är ett mått på? om man åker mycket skidor? om man åker skidor dåligt? eller om man har en agressiv åkstil? eller om kanske är korkad? eller har man helt enkelt bara otur?

Personligen tycker jag att det är intressant att höra om andras misslyckanden pga att man på så sätt kanske kan få en ytterligare parameter till sin egen bedömning av olika situationer.

Givetvis är det också kul att höra om de bästa, roligaste och finaste åken men sluta inte skriva om era misslyckanden för jag vill i alla fall läsa om dem.
 
Hur coolt?
..det är förbövelen klart att det är åtminstone lite coolt att HA GJORT sig illa. Så där i efterhand, när allt efter omständigheterna slutade någolunda lyckligt...
För faan handen på hjärtat... om du har varit med om en kanske spektaklär, ovanlig och ganska rå krasch där du fick både riktigt med stryk och äta snö, klart att du vill dela med dig om det och berätta det för andra. Garanterat 99% av folket inkl. skidåkare är av den sorten.
Det är nog inget annat än nån slags männsklig instinkt av uppmärksamhetsbehov. Inge fel på den.
Så det så.....
Sen som sagt var, behöver man ju inte läsa de inlägg man inte vill läsa.
/SH
 
Hur coolt?
Jag tycker att det är skoj att läsa om andras krascher så långe de som gjorde kraschen tycker att det var skoj alternativt att det inte slutade i att de fick några livlånga men/skador.
 
Hur coolt?
Hörre du!
Jag och Jessica har diskuterat och kom under fund med att Du är inte så mycket bättre själv....Hur många gånger har inte vi fått höra om dina skador (som lika väl kan vara ålders betingat vid gubbålder) i axlar och rygg under dessa underbara månader vi känt dig ;) *tease tease*

Puss på dig från oss :)
 
Hur coolt?
Jag tror att det är hur coolt som helst..!!

Jag stukade foten i förrgår när jag spelade innebandy.. Det är väl häftigt, eller?
 
Hur coolt?
Hmm..
Orkade inte läsa allt men, man är ju jävligt häftig om man laddar på en fet Air to bonebreaker.
Och sätter stop för resten av skidsäsongen på det sättet.

Iövrigt ska man int skryta om att skada sig.
 
Hur coolt?
Man skryter som sgat inte om sina skador... de skäms man för. Det visar bara på att man har missbedömt situationen eller är dålig på åkandet. Skador i form av frakturer, ärr m.m Besitter nog de flesta aktiva "Actionsport utövare" Dessa är symboler på att man alltid laddar järnet. Men man skryter inte om dem!!!!
 
Hur coolt?
Johantheman > Kan inte hålla med om att man ska skämmas för sina skador. Däremot är de ju heller inget att skryta om det saknas en menisk här och var....

Jag tycker att der känns rätt naturligt att berätta om sina skador på samma sätt som sina bästa åk, eftersom det är händelser som påverkat livet på ett signifikant sätt. Fast som jag förstod det handlade detta inlägg om folk som skryter med sina skador och tycker att de är grymma för att det sitter några skruvar i benet, vilket enbart känns patetiskt. Antagligen är det människor som tar sig själva på alldeles för stort allvar och lever ett sorgligt, ensamt, tragiskt liv utan vänner och dränker sin vakna tid i våldsamma mängder alkohol framför en dokusåpa på femman.
 
Hur coolt?
Ja ibland kan man häpna över vilken vilja det finns att diskutera livets viktiga frågor. Det finns hopp för framtiden.
 
Hur coolt?
Att vara eller ha ambitionen att bli en bra utförsåkare går mer eller mindre hand i hand med att ha en progressiv och offensiv åkstil. No pain no Gain (som sagt).

Jag vet flera som har spenderat säsånger i alperna och fortfarande inte stompar 3or. LAddar man inte så blir man inte bättre.

En kväll efter åkning helt uten smärtor, innebär att man inte har varit tillräckligt offensiv i sin åkning.

Jag menar inte att alla ska ladda i 25 platåerna, men man måste fan pusha sina gränser lite, annars kan man ju lika gärn börja åka inlines eller nåt :)..

hare
wg
 
Hur coolt?
kan hålla med om att de inte är överdrivet häftigt o höra om allas skador, även om jag gärna klagar om mina egna =). men de är oxå sant att om man aldrig kraschar så utvecklas man inte heller...
 
Hur coolt?
Det kan ju också vara kul att höra om folk som krachat på ett skoj sätt. En av mina värsta kracher kom t.ex på snowracer och barmark, vilket ju kan vara ganska underhållande att läsa om.

Om jag vill kan jag också lägga in en bild på mig i sjukhussäng med 5 slangar in i kroppen, men det är inte av värde för andra läsare.
 
Hur coolt?
Hej!

Det är väl dags att ge sig till känna, som ”killen med lårkakan”….

Det är mycket märkligt, samtidigt roligt att bli föremål för sååå mycket diskussion, även om jag inte kan ta åt mig hela äran, men nu till ämnet:

Som jag fattar det handlar forumet mycket om ”skryta” kontra ”inte skryta” om sina skador orsakade i samband med skidåkning eller annan sport. För att klargöra nivån av skryt på ”min” lilla sida kopierar jag den till forumet:

*/*
Mors!

Började åka telis för tre år sedan, är helfrälst!!

Är det någon som planerar en resa och behöver fler deltagare, hör gärna av er!

Bilden är mitt lår efter en muskelbristning i Riksgränsen v.16. Hårda bud i mellerud...
*/*

Huh, här skryts det friskt!! Plockar till och med fram kraftuttrycket: ”Hårda bud i mellerud…”, förövrigt ett citat hämtat (av mig) från Tumba pendeltågsstation. Nu när vi fastställt nivån på denna oerhörda illgärning kan vi kanske gå vidare?

Tyschken har sagt sin mening, citat:

”Vad jag inte gillar är att folk måste skryta om det.”

Slut citat.

Nåja, nivån skryt från min sida är väl fastställt vid det här laget….

Bilden på min lårkaka, som inte är en lårkaka utan en blödning orsakad av en muskelbristning i samband med överansträngning, har alltså inte sitt ursprung i en vurpa (!!!!!!!!!!!!!!!!!), vilket förövrigt står på min sida. Jag lade ut den som en kul grej, dessutom tycker jag att den sammanfattar min telemarkkarriär ganska bra, vilket inte innebär att jag tänkt börja med Bridge för den skull….

Om nu en del av er fröknar tycker den är magstark beklagar jag detta. För er finns förövrigt säkert något forum på www.bumbibjörnarna.nu (ett svar på killens lama ”www.kverulant.nu”...).

Hoppas nu inte några av er blev besvikna när mitt blåmärke inte var orsakat av en missad landning eller annan felbedömning (utom möjligen att jag inte insåg att muskeln skulle brista, packade ihop skidprylarna och satte mig för att chatta och skriva roliga inlägg på www.bumbibjörnarna.nu). Hoppas även att Freddelito inte ger upp tankarna på webkamran i frysen, det rör sig säkert mer där än på många andra ställen… Skulle dock inte rekommendera dig att operera bort blindtarmen, eller njuren för den delen….(tolkas fritt).

Som ett trevligt, dock i sammanhanget mindre relevant, inlägg vill jag i all hast berätta att jag halade ned brallorna i baren på afterski´n (Grönan så klart!) och visade blåmärket för en tjej, nu är vi sambos sedan ett par månader tillbaka, dock knappast pga. blåmärket, eller kanske, eller inte eller kanske… (Eller hur ”Putte the skibum”, appropå skador och afterski!!!)

Sist men inte minst vill jag tacka grabbarna grus: Spoon, Putte the skibum (ledgångsreumatism, den var bra!!), Jens Persson och alla de andra som stod starka i striden om vår frihet att diskutera lårkakor och andra bakverk här i forumet!

Ser fram emot svar på detta inlägg, men, misströsta inte om mitt nästa svar dröjer eftersom jag kommer pumpa puder (förhoppningsvis) i Cham nästa vecka *ler med hela ansiktet*.

Med den vetskapen i bagaget kommer jag knappast ligga sömnlös över huruvida jag skall låta mitt blåmärke ligga kvar i min presentation eller inte. Det kanske rent utav blir utbytt mot en ny trofé, egenhändigt anförskaffad i Chamonix nästa vecka….

Ta nu inte livet på sånt oerhört allvar töser och pöjkar, men framför allt, glöm inte: ”Att tänka innan man talar är som att torka sig i arslet innan man skiter!”.
/ C.
 
Tillbaka
Topp