Jag är 13 månader och en dag postoperativ på främre korsband idag.
Jag är fortfarande inte lika stark som jag är "van vid" i knäet och benen, men jag har tidigare legat på en relativt hög nivå, och det går stadigt framåt. Jag har tappat lite extension i det opererade benet (ligger -5 grader ungefär, jämfört med -10 på det andra), men eftersom det är mindre än 0 grader (full extension) är det ingenting som stör mig annat än mentalt för symmetrins skull. Flexen har jag också lite att jobba på (men inte något som är mätbart), men det var inte för än nyligen jag började kunna sitta på knä japan-style utan att det stramade i knäet. Jag har fortfarande lite problem med att det knastrar och knäpper i knäet efter att jag varit stilla länge (t ex efter att jag sovit, eller suttit framför datorn på jobbet och fokuserat i timtal), och kan behöva sträcka benet 1-2 gånger för att få hela extensionen efter det, men det är inga låsningar eller smärtor i samband med det, och det blir också stadigt (men sakta) bättre. Jag har också viss problematik med att jag vid tung belastning kan få känningar i lårmuskelfästet (kommer som en diffus smärta/känsla av överansträngning på en plats under knäskålen) efter tunga belastningar, men det är mer relaterat till den bristen på tyngre belastning som kommer naturligt med rehaben än själva operationen egentligen.
De baksidorna som finns med operation är att du kommer behöva rehabba igen efter operation, räkna med 9-12 månader för att återfå full styrka i knäet. Det handlar också om en operation, och alla operationer innebär en viss risk. Får du en infektion i leden, läkaren lyckas sätta graften fel, eller någon annan komplikation har du förmodligen en lång helvetesresa framför dig. Det är väldigt osannolikt med en duktig läkare att det sker, men det är absolut något som är värt att ta med i kalkylen. Vid en väl utförd operation, ordentligt genomförd rehab och kontinuerlig träning efteråt är de kvarstående komplikationerna (av de jag snackat med) från en modernt utförd korsbandsoperation minimala långsiktigt. Tyvärr gör det ingen skillnad för artros-statistiken med operation, den är som den är oavsett.
Jag tycker inte om att rekommendera operation eller inte till någon annan, eftersom det är ett beslut som den personen måste ta. Personligen valde jag operation, inte för skidåkningens skull, men efter att ha snackat igenom vad klättring innebär för typer av belastningar med min sjukgymnast, och hans bedömning var att jag borde undvika vissa typer av rörelser om jag inte ville riskera att skada menisken eller andra delar i knäet (jag har lyckligtvis klarat mig mer eller mindre helt utan menisk- eller broskskador när jag hade av mig mitt korsband) - och valet för mig var då rätt enkelt. Det är helt enkelt ett beslut du måste ta själv, men som sagt är de långsiktiga komplikationerna minimala - och det är ofta ganska svårt att säga hur det jämförs med att inte göra en operation, eftersom den antingen görs eller inte!
Om du bestämmer dig för att operera finns det två saker att tänka på. Dels träna som fan innan. Bra, stark muskulatur och god rörlighet i knäet underlättar vid operationen, så det ökar chanserna för att en lyckad operation. Dessutom får du en något lättare rehab-resa. Sen också, om du har möjlighet att påverka valet av läkare som opererar kan det vara värt att försöka luska reda på någon som verkligen är inriktad på korsband och gör riktigt, riktigt mycket korsbandsoperationer. Det ökar helt enkelt sannolikheten att det ska gå bra. Gällande olika metoder så ska du hålla dig till den som läkaren som opererar är mest bekväm med.
Wall of text, hoppas du får ut nån vettig information från den
