Jodå, kalkylatorn fungerar (dvs den räknar ut det den säger sig räkna ut - radien på den entydigt bestämda cirkel som de tre punkterna bredaste punkten fram, midjan och bredaste punkten bak definierar).
k-w är annars inne på någorluna rätt spå, men den radie man pratar om är inte svängradien utan radien på den cirkelkurva som skidans skärning beskriver. I själva verket är dock denna kurva inte alltid en bit av en cirkel och då kan mna egentligen inte prata om radie, men tillverkarna approximerar lite.
Det man kan säga om denna kurva relaterat till själva svängradien är att de är rätt olika saker. Om man lägger en skida på kan och låter den göra et rent skär (i en cirkelbåge) så blir svängradien i praktiken mindre än sidoskärningsradien. Deta beror på att skdan böjs då den läggs på kant, bland annat.
Annars är det korrekt att en skida med mindre radie svänger snävare och att mna skapare en mindre sidoskärningsradie genom att ha stor breddskillnad mellan skidans midja och dess fram och bakdel. Relationen mellan fram och bak är också viktig (de flesta skidor är mer eeller mindre bredare fram än bak), men påverkar andra saker än just radien. Ofta säger man att en skidan men lite sidoskärningsradie har "mycket skärning"
När man pratar om en skidan bredd är det i allmänhet midjebreddan man pratar om. Skido finns fmed midjemått från ca 60mm till 125mm eller till och med mer. För 10 år sedan fanns mycket få skidor över 65mm midja och de som fanns (Völkl Explosiv t ex, med ca 80mm midja) betraktades som rena puderlagg, endast för rika helikopterturister i Canada. På dessa monterades bindningarna på ena kanten för at de annars ansågs omöjliga att få upp på kant. Sedan började det komma en del mer friåkningsinriktade skidor, typ Salomon X-Scream, som var "jättebreda" och hade en midja på närmare 70 mm. Samtidigt började det dyka upp offpistlagg med midja över 80 mm och också ganska mycket skärning. Dessa betraktades då verkligen som jättebreda och ingen kunde tänka sig att de skulle funka i pist. Än idag lever denna inställning kvar hos vissa.
Om vi går till nutid så är det endast tävlingsskidor, slalom och storslalom och vissa extrema pistcarvingskidor som fortfarande ligger under eller runt 65mm midja. Skidor med 80-90mm midja betraktas inte längre som offpistlagg utan som allroundbetonade "all mountain"-skidor och kan, beroende på kontruktion, funka grymt bra även i hård pist (förutsatt att åkaren har en hyfsad teknik). De mer offpistbettonade laggen ligger numer i allmänhet på över 95mm midja och kanske kan man säga att det är dessa skidor som för närvarande kallas _breda_. Många, men inte alla, mer offpistbetonade lagg har betydligt mindre skärning än den stora klassen av allroundskidorn med 80-90mm midja. EN klass av skidor som t ex blivit betydligt bredare än skidorn för parkåkning, jinbbing, halfpipe etc. Även dessa skidor, som alltid är så kallade twintips, ligger ofta runt 80mm.
Skidor under 80mm kan man nog kalla för smala i dagens läge. De är till för antingen de som uteslutande gillar pistcarvin på hyfsat hård snö och/eller kör blandad piståkning men inte har den teknik som behövs för att effektivt kunna kanta en bredare skida.
Så definitionerna av "brett" och annat flyttas kraftigt över tiden. Antagligen når vi rätt snart en punkt då allt inte bara blir bredare år från år utan att marknaden mognar lite Än är vi inte riktigt där, men nästan, tror jag.
HWC HitMe
Mannen, Myten, Materialförvaltaren.
